Friskolorna väcker känslor. Ett antal påståenden upprepas ofta i samband med dem; att skolorna är till för barn med rika föräldrar, att ägare tar ut övervinster, att skolorna ökar segregeringen med mera. Inte minst socialdemokraterna sprider åsikter av den här typen.
– Debatten om friskolornas verksamhet är oerhört fräck, också mot svenska folket, tycker Johan Göterfelt, vd för Pysslingen Förskolor och skolor.
Mest stötande byta till friskola
Vid partiets och LOs gemensamma valupptakt i Örebro, sade statsminister Göran Persson:
– Friskolorna späder på den sociala segregationen i en takt som slår sönder den kvarvarande kommunala grundskoleorganisationen.
Men är detta sant? I den färska studien ”I min gamla skola lärde jag mig fel svenska”, som gjorts på uppdrag av Integrationsverket, sägs bland annat:
”Hade inte valfriheten funnits hade vi ändå till följd av boendesegregationen haft skolsegregation, men då inklusive de elever som numera väljer andra skolor.”
Vidare sägs i studien:
”Att hävda ´att det blir mindre segregation om eleverna stannar nära hemmet` är inte bara att missförstå, utan även att skymma problemets kärna.”
Intressant att påpeka i sammanhanget är att det inte enbart är friskolor som lockar till sig elever från skolor i förorten. Nästan lika ofta byter de till kommunala innerstadsskolor. Fast det uppfattas som mindre stötande av intervjuade skolchefer och rektorer i undersökningen.
Ingen stridsfråga
På www.socialdemokraterna.se skriver partiet att ”Vi socialdemokrater vill ha en avgiftsfri skola. Alla elever har rätt till en bra skolgång oberoende av deras föräldrars inkomst.”
Både skolminister Ibrahim Baylan och statsminister Göran Persson betonar gärna detta i olika offentliga sammanhang. Men en avgiftsfri skola är ingen politisk stridsfråga och inget som ifrågasätts av friskolorna.
– Regeringen slår in öppna dörrar och bedriver opposition mot något som inte finns, säger Kunskapsskolans vd Anders Hultin.
Måste följa regler
Skolministern vill även minimera friskolornas möjlighet att ta ut vinst.
– Det kan vara rimligt att få en viss avkastning på sitt kapital, men möjligheten att kunna plocka pengar ur skolan hur som helst ska begränsas, sade han i ett pressmeddelande från regeringskansliet i mitten av februari.
Kommunernas ersättningar, som kan variera mycket, gör emellertid att det inte blir några vinster att tala om i friskolorna. Medianföretagets bruttomarginal är 3,9 procent. Den ska räcka till avskrivningar, finansiella kostnader och vinst i företaget.
Friskolornas verksamhet är över huvud taget starkt reglerad. De får ersättning från de kommuner där deras elever är bosatta. För att få ersättning måste skolan vara öppen för alla elever. Alla typer av elevavgifter är förbjudna. Skolorna får inte välja vilka elever de tar emot. Undantaget är sådana med inriktning på dans och musik, som får ha antagningsprov.
Att inte följa regler skulle vara förödande; Skolverket genomför kontinuerliga inspektioner av verksamheten och den skola som inte sköter sig får bidraget indraget.
