Boken visar hur det svenska skolsystemet gått mot en utveckling där elevernas framtid i allt större utsträckning hänger på om de haft turen att växa upp i en kommun där politiker, skolförvaltning och rektorer prioriterar lärarnas undervisningstid och följer upp bristande skolresultat.
Debattörerna Anders Morin och Stefan Fölster, som till vardags arbetar på Svenskt Näringsliv, har tillsammans med ekonomijournalisten Monica Renstig granskat grundskolans resurser och resultat under de senaste tio åren. Fram träder en bild av en medelmåttig skola i uppförsbacke. I drygt 40 procent av landets kommuner går fler än en fjärdedel av eleverna ut grundskolan utan fullständiga betyg. För tio år sedan gällde detta bara i drygt 20 procent av kommunerna.
– En viktig förklaring till att så många elever lämnas därhän är att både stat, kommun och enskilda skolor varken har förväntningarna eller målsättningen att alla ska gå ut skolan med godkända betyg. Dessutom läggs för lite tid på kärnverksamheten, nämligen att möta eleverna i deras lärande, säger Anders Morin.
Författarna pekar även på stora och ökande skillnader mellan olika kommuner. Det finns kommuner där vissa skolor underkänner så många som uppåt 70 procent av eleverna i något ämne, medan andra skolor inte har några underkända alls.
– De som kan visa upp en hög kunskapsnivå hos eleverna är ofta duktiga på att ställa upp mål för sin verksamhet och se till att målen uppnås, säger Anders Morin.
I debatten om krisen i skolan talas det ofta om nedskärningar som en förklaring till skolans problem. Det är en tes som inte får något stöd i boken. Granskningen visar istället att den svenska grundskolan har fått er resurser sedan 1993. Då satsade skolan 73 244 kronor per elev och år. 2007 kostade eleverna 79 200 kronor per elev och år (räknat i 2007 års priser) – en ökning med 8 procent. Mer pengar har inte gett någon effekt på elevernas prestationer. Inte heller hade hög lärartäthet någon positiv inverkan på elevernas prestationer.
– Många gånger händer det att skolor som har problem ges mer resurser vilket resulterar i att man anställer fler lärare. Sämre skolor har tyvärr ofta svårt att attrahera duktiga lärare. Istället borde man gå till botten med problemen genom att ha bättre styrning, ledning och uppföljning.
– Resurserna måste användas effektivare, till exempel genom att lärarna tillräckligt med tid för eleverna, säger Anders Morin.
Författartrion riktar stark kritik mot Skolverkets oförmåga att använda sin skolstatistik för att komma till rätta med problemen inom skolan. Enligt Anders Morin krävs det inte stora kostnader för att skapa en mer rättvis skola.
– Till att börja med måste kommunerna sätta som skarpt mål att så gott som alla elever ska gå ut skolan med godkända betyg.
Även lärarutbildningen måste förbättras. Det finns en del att lära av grannlandet Finland som läger mindre resurser på skolan men ändå håller en hög kunskapsnivå hos eleverna.
– Där har läraryrket hög status, ingångslönerna är högre än i Sverige samtidigt som lärarutbildningen håller hög kvalitet. Det gör att man lockar till sig de bästa förmågorna.
