Antalet kurser och program på högskolan som innehåller någon form av utbildning i entreprenörskap och innovationer har i det närmaste fördubblats under åren 2004-2008. Över huvud taget får allt fler studenter någon form av utbildning i entreprenörskap, 22 419 studenter år 2008 mot 13 744 år 2004.
Det svarar dels mot ett ökat intresse hos eleverna, dels högskolans arbete på att uppfylla regeringens målsättning att entreprenörskap ska genomsyra alla nivåer i utbildningarna.
Uppdrag att kartlägga
Men någon samlad bild av utvecklingen och utbudet av entreprenörskapsutbildningar på högskolan har inte funnits. Därför gav regeringen Högskoleverket uppdrag att göra en kartläggning.
– Vi skickade enkäter till landets samtliga lärosäten, säger Ann Catrin Lagerkvist på Högskoleverket, projektledare för kartläggningen.
Sammanlagt 36 lärosäten svarade på enkäten och lämnade också in material för att kunna göra den jämförande statistiken över utvecklingen.
– Det varierade stort hur många av frågorna som besvarats, fortsätter Ann Catrin Lagerkvist. Ganska många underlag innehöll bara svar på några frågor. Det begränsar kraftigt Högskoleverkets möjlighet att göra de analyser som planerats.
Långt väg att gå
Det är en bild av kartläggningen som Mikaela Almerud, som arbetar med utbildningsfrågor på Svenskt Näringsliv, instämmer i.
– Frågeställningarna är väldigt öppna och det gör svårt att tolka resultatet. Ett snävare förfrågningsunderlag hade ökat kvaliteten på analyserna.
Det tydligaste resultatet av kartläggningen är att, den stora ökningen av utbildningar till trots, det fortfarande är långt kvar innan entreprenörskap och innovation är närvarande i utbildningen på alla nivåer. Oftast är det utbildningarna i ekonomi, teknik och medicin där entreprenörskap har en självklar plats.
– Det varierar också stort mellan olika lärosäten, säger Ann Catrin Lagerkvist. Storstäderna är inte nödvändigtvis de som klarar satsningen på entreprenörskap bäst. Lokala initiativ ger ett stort försprång på vissa orter medan andra just börjat arbeta med frågan.
Entreprenörskap binder samman
I sin analys av kartläggningen slår Högskoleverket fast det viktiga är att undervisningen i entreprenörskap och innovation anpassas efter de olika utbildningarnas förutsättningar och särart. Detta för att göra den så användbar som möjligt och öka studenternas anställningsbarhet.
– Också doktorander och forskare bör få utbildning i entreprenörskap och innovation, skriver Ann Catrin Lagerkvist i sin slutdiskussion. Entreprenörskap anses vara det som får den så kallade Kunskapstriangeln, det vill säga samverkan mellan forskning, utbildning och innovation, att hänga samman.
