• Det är en myt att Sverige står starkt när det gäller kunskapsintensiv verksamhet.
    Läs Tobias Krantzs kommentar
  • "Lärosätena behöver starkare drivkrafter för att utbildningar ska leda till kvalificerade jobb."
    Läs Patrick Krasséns kommentar
  • WorldSkills Competition är en unik möjlighet att diskutera kvalitet i svensk yrkesutbildning.
    Läs Mia Liljestrands kommentar
  • Emil Görnerup
    "Det är dags att ta akademins näringspolitiska roll på allvar och vända utvecklingen."
    Läs Emil Görnerups kommentar
  • Johan Olsson.
    Skolinspektionens granskning av skolornas kvalitetsarbete är ingen munter läsning.
    Läs Johan Olssons kommentar
  • En utredning om lämplighetsprov för antagning till lärarutbildningen är välkommen.
    Läs Mikaela Almeruds kommentar
  • "Uppmuntra Harvard att starta universitet i Sverige"
    Läs Tobias Krantzs kommentar
  • Johan Olsson.
    "Utbildningssystemet måste ändra strategi för att ge elever goda förutsättningar."
    Läs Johan Olssons kommentar
  • Mia Liljestrand
    Studie- och yrkesvägledningen måste inkluderas i arbetet med entreprenörskap i skolan.
    Läs Mia Liljestrands kommentar
  • "Antagningen till högskolan stänger fortfarande ute de ambitiösa."
    Läs Mikaela Almeruds kommentar
  • Johan Olsson.
    Hög kvalitet i gymnasieskolan, är att alla elever som vill kan få högskolebehörighet.
    Läs Johan Olssons kommentar
  • Anne Isberg
    "Entreprenörskap i skolan kan få eleverna att utveckla förmågor som efterfrågas i näringslivet, organisationer och offentlig verksamhet", anser Anne Isberg, initiativtagare till organisationen Unga Sociala Entreprenörer.
     
  • Johan Olsson.
    Häromdagen redovisade Skolinspektionen sin genomgång av kvaliteten på den arbetsplatsförlagda utbildningen. Det var knappast någon munter läsning, skriver Svenskt Näringslivs Johan Olsson i en kommentar.
    Läs Johan Olssons kommentar
  • Johan Olsson
    Konkurrenskraften i det svenska näringslivet är beroende av att det finns människor med rätt kompetens. Medarbetarnas kunskaper är företagens viktigaste resurs.
    Läs Annika Lundius kommentar
  • Samuel Salzer
    "Jag hoppas att fler unga ska se att praktik som en fantastisk möjlighet att vara kreativ, testa på något riktigt kul och lära sig massor", skriver Samuel Salzer, 18 år, om sina erfarenheter av mötet med näringslivet.
     
Previous Next

Nyhet Publicerad: 

Lärarutbildningar
ur fas med IT-utvecklingen

IT i skolan IT och internet spelar allt större roll inom utbildning och i samhället. Men svenska lärarutbildningar hänger inte med i svängarna. "Utbildningarna behöver ha press på sig för att något ska bli gjort", säger Ann-Britt Enochsson, pedagogikforskare vid Karlstads universitet.

Och hon borde veta vad hon talar om. Under senare tid har hon varit koordinator för ett projekt som kartlagt lärarutbildningar i elva OECD-länderna. Studien, som nyligen slutförts, har bedrivits inom ramen för projektet New Millennium Learners (NML). CERI (OECD:s Centre for Educational Research and Innovation) arbetar med att titta närmare på hur den unga generationen utvecklar sitt lärande genom att använda webb, mobiltelefoner och datorspel. Allt detta för att kunna arbeta fram riktlinjer för att förändra och utveckla undervisningens form och innehåll.

Ingen systematik

Hur ligger då Sverige till? Ja, varken bättre eller sämre än något annat land, menar Ann-Britt Enochsson. England och något mer land ligger möjligen lite före andra länder, men mer än så är det inte.

– Det finns ingen systematik i den svenska lärarutbildningen för att utbilda i IT-baserad undervisning. Examensordningen innehåller ett krav i en mening, men det har aldrig följts upp av Högskoleverket, säger Ann-Britt Enochsson.

Att svenska lärarutbildningar undervisar om IT inom det allmänna utbildningsområdet är bra, men inte tillräckligt.

– Studenterna lär sig att fixa det administrativa och kommunikation. Men för att påverka undervisningen och pedagogiken, behöver IT-användningen komma in i ämnesundervisningen.

Beredda på flexibilitet

Ann-Britt Enochsson fortsätter:

– De lärare vi utbildar idag ska kanske jobba i 40 år framöver. De måste vara förberedda på att samhället kommer att ändra sig under den tiden och bereda sig på att vara flexibla inom många områden, varav tekniken är ett.

– De barn som dessa lärare utbildar kommer att söka jobb där det förväntas att de har baskunskaper i digital hantering. Det är väldigt få yrken där man inte ser att tekniken gör eller för länge sedan gjort intåg.

"Jag hatar datorer"

Ann-Britt Enochsson betonar att det inte fattas datorer på lärarutbildningarna.

– Det finns massor av teknik och datorer, men inte alltid rätt program och resurser om man vill diskutera pedagogiska program.

Ibland har lärarstudenters negativa attityder angetts som ett hinder för IT-utvecklingen i skolan, men det är mer komplicerat än så.

– Intuitivt känns det som om det varit så, men det finns ingen studie om detta. Lärarstudenter har sagt att de tappar kontakten med eleverna om de arbetar IT-baserat, säger Ann-Britt Enochsson. Hon hade en lärarstudent som utbrast ”jag hatar datorer”.

– Men det här verkar ha ändrat sig under de senaste två åren. Särskilt tydligt märks det bland lärarstudenter som ska undervisa yngre barn. Och det finns stora grupper lärare som vill jobba på nya sätt.

Tekniken styr

Vad är då de verkliga hindren? Enligt Ann-Britt Enochsson är det tydligt i Sverige att tekniken styr verkligheten. Lärarutbildningarna köper in stora system som är anpassade för administration inom skola och utbildning. De fungerar inte för lärarutbildningar som vill lära ut hur IT-tekniken kan påverka pedagogiken.

– Enskilda lärare stöter hela tiden på svårigheter.

Sedan är det svårt att få till fungerande utrustning. Ann-Britt Enochsson berättar om när hon skulle hålla en lektion för lärarstudenter och fick boka filmkanon i förväg, hämta utrustning på flera håll och använda sin egen dator.

– Det här är återkommande i lärarstudenter och lärarutbildares berättelser. Och så är det även på skolorna. Det är viktigt att få IT att fungera i praktiken! Nu sitter lärare runt om i landet med samma problem.

– Teknikstrul är en väldigt stor del i skepticismen mot IT-teknik. Det dämpar entusiasterna och hur ska det då inte vara för dem som inte kan tekniken, säger Ann-Britt Enochsson. Dialogen mellan teknikerna och lärarutbildningarna måste därför bli bättre.

HSV borde ligga på

Högskoleverket borde också kunna ligga på hårdare för att påverka utvecklingen i lärarutbildningarna, anser hon.

– HSV gör inga utvärderingar. När de tittar på olika saker och kanske anmärker, gör utbildningarna någonting åt det. När anmärkningar kom på att det inte fanns tillräckligt många disputerade lärare i utbildningarna, fanns det genast resurser till att åtgärda det. HSV har inte utövat sådan press när det gäller IT, säger Ann-Britt Enochsson.

– Och det är ju ingen som hittills förlorat sina examensrättigheter för att IT-undervisningen inte fungerar.


 

Ämnesord

Skola & Näringsliv , Utbildning

 

  • Svenskt Näringsliv
  • Postadress: 114 82 Stockholm
  • Besöksadress: Storgatan 19, Stockholm
  • Telefon: 08-553 430 00