På Fotografiska museet i Stockholms samlades 100-talet deltagare som på ett eller annat sätt kan påverka framtidens arbetsmarknad. Svenskt Näringsliv med medlemsorganisationerna Almega, Teknikföretagen och Svenska Teknik & Designföretagen tog ett samlat grepp för att ringa in behoven och kompetensförsörjningen i framtiden.
Under en dag gällde det att söka svar på frågor som; Vad är det som kommer att förändras och inom vilka sektorer och branscher? Vilken kompetens kommer att behövas och sörjer dagens utbildning för kommande behov?
Underskott av ungdomar
Förmiddagen handlade mycket om slå fast hur verkligheten ser ut. Och då är statistik en given grund. SCB:s arbetsmarknadsexperter Jan Andersson och Maria Håkansson konstaterade att tillverkningsindustrin minskar, men att kompetensnivån inom industrin ökar. Tjänstebranschen ökar i omfattning.
Välkänt är att ett generationsskifte väntar inom en snar framtid. Arbetsförmedlingen har under senaste året jobbat mycket med frågor kring generationsväxling och konsekvenserna av denna, berättade Torbjörn Israelsson, AF.
– 1995-2025 ser vi ett trendbrott med fler som lämnar, än kommer in, på arbetsmarknaden. Vi kommer att få ett underskott av ungdomar i alla län, utom Stockholm, Uppsala och Västra Götaland. De flesta branscher har avgångar som ligger över det kritiska genomsnittet, sade Torbjörn Israelsson. Undantagna är handel-, hotell- och restaurang, som klarar sig bäst.
- I nästan 90 procent av landets kommuner blir det färre tillträdande ungdomar än antalet åldersavgångar.
- Storstäder och förortskommuner berörs i mindre utsträckning.
- Många små och medelstora kommuner berörs i hög utsträckning.
Enligt Arbetsförmedlingen är den utrikesfödda befolkningen den största arbetskraftspotentialen, särskilt kvinnorna.
– Att få fler utrikes födda i arbete är därför av central betydelse. Vi kommer dessutom att behöva arbetskraftsinvandring mot bristyrken, betonade Torbjörn Israelsson. Vidare sade han att antalet ungdomar som misslyckas med gymnasieskolan måste minska. Ytterligare en maning var att: Minska strukturarbetslösheten. Utbildningssatsningar inom Komvux är en del av lösningen.
Gustav Hansson, Myndigheten för tillväxtanalys, tog sig an uppgiften att slå fast strategier för att motverka kompetensbrist i landets mindre regioner. Han sammanfattade med: Senare utträde från arbetsmarknaden, anställ personal med annan kompetens och kompetensutveckla, inpendling, inflyttning och invandring.
Inga nya jobb i privat sektor
Hur lönebildningen fungerar är en viktig del i att möta kompetensutmaningen, menade Nils Karlsson, Ratio, när han tog vid efter lunchen.
– Det gäller att få ordning på svensk lönebildning så att rätt folk, söker sig till rätt utbildningar och rätt företag och sedan fortsätter den utvecklingen i företaget. Det är mitt huvudbudskap, sade han. Det ska uppfattas mot bakgrunden att det ”sedan 1950 inte skapats ett enda jobb netto i privat sektor.”
– Då är det särskilt allvarligt att vi har en ungdomssituation med stora matchningsproblem. Där är Sverige värst i klassen. Vi har stora problem i utbildningssystemet och med lönebildningen!
Han betonade att lokal, företagsnära lönebildning har positiva effekter för näringslivets utvecklingskraft.
Ökad integration
Kompetensutmaningen innebär att inte någon åtgärd kan lämnas därhän. Pontus Braunerhjelm, KTH och Entreprenörskapsforum, fick svara på frågan om något kan gå före.
– Jag tror att det är bra om man tar ett grepp som omfattar många policyområden samtidigt. Annars bromsas ett område av de som släpar efter.
I hans värld handlar det om: Flaskhalsar idag, vilka kompetenser efterfrågas imorgon? Kunskap – skola, yrkesutbildningar, universitet – hur ser framtidens näringsliv ut? Skatter och flexibla marknader. Bland annat.
Sist ut på banan av talare var Bo Wictorin, Eskilstuna kommun, som talade på tema utbildningen och kompetensbehoven. Han sammanfattade mycket av det som sagts av tidigare talare.
Tre huvudsakliga lösningar för att minska bristen på arbetskraft var enligt honom: Underlätta pendling, bättre anpassning mellan utbildning och arbetsmarknad, samt ökad integration av utrikesfödda på arbetsmarknaden.
Läs mer om kompetensdagen här
