Naturvetenskap & teknik | I vår ska Teknikdelegationen avsluta sitt arbete. Redan nu står det klart att delegationen kommer att föreslå regeringen att besluta om en nationell strategi för bland annat naturvetenskap och matematik i skolan.

Teresa Jonek är förvånad över att lärarutbildningarna tillåts utbilda så få lärare med NO-inriktning. "Det är skrämmande att ingen analyserar behovet", säger hon.

Teknikdelegationer är tillsatt av regeringen med uppdrag att arbeta för att öka barns och ungdomars intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknik (IKT). 30 april ska ett betänkande överlämnas till högskole- och forskningsminister Tobias Krantz. Det ska ge förslag till fortsatta insatser och åtgärder.

Viktigt vad regeringen säger

I maj 2009 lanserade regeringen en nationell strategi för entreprenörskap i utbildningssystemet. Redan nu märks effekter av den i skolor och styrdokument runt om i landet. Teresa Jonek, huvudsekreterare på Teknikdelegationens kansli, tror att en strategi för matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknik skulle kunna ha liknande påverkan. Viktigt är att understryka att en strategi på hög nivå involverar både utbildnings- och näringslivssidan, understryker hon.

– Det är naturligtvis viktigt vad regeringen säger. Det betyder mycket för en 15-åring också, säger Teresa Jonek. Hon tycker att regeringen ska peka med hela handen.

Opolitisk fråga

Frågan om en nationell strategi kan påverkas av valet i höst, men Teknikdelegationen har kommit fram till att det inte finns någon anledning till oro.

– Det här är så opolitiskt. Både oppositionen och Alliansen är intresserade av konkurrenskraft och utbildningsnivån i landet.

I Teknikdelegationens arbete ingår att ta fram studier och rapporter. En sådan handlar om samverkan mellan skola och arbetsliv, om flaskhalsar och framgångsfaktorer.

– Intresset för naturvetenskap och teknik minskar bland barn och ungdomar i Sverige. Allt fler inser att det krävs interaktion mellan teori och praktik i undervisningen, säger Teresa Jonek.

– Samverkan mellan skola och arbetsliv behövs för att sätta in kunskaperna i ett sammanhang. Förebilder i näringslivet stärker elevernas motivation till lärande och kan göra undervisningen blir mer relevant.

Förankring hos alla parter

Av Teknikdelegationens rapport framgår att en förutsättning för lyckad samverkan, som flest intervjupersoner nämner, är att ett samverkansprojekt är förankrat hos alla parter, från kommunledning till lärare. Ytterligare en framgångsfaktor är att projektet hålls ihop av någon; en samordnare eller koordinator, som kommunen tillsätter.

– Men näringslivet har också en viktig roll, för att säkra kompetens i framtiden och visa upp sig. Man måste jobba långsiktigt och inte lägga hela arbetet på hyllan för att det är lågkonjunktur, säger Teresa Jonek.

– Inom näringslivet generellt finns en informationsproblematik. Unga vet inte vad ingenjörer och naturvetare gör. Därför är det viktigt att de får vara ute i företag.

"Den breda linjen"

I Teknikdelegationens uppdrag ingår att påverka attityder. Aktuellt i den vägen är kampanjen ”Den breda linjen” som syftar till att sporra 15-åringar att välja NV-programmet på gymnasiet. Den lanseras som den bredaste gymnasieutbildningen med störst valfrihet för att gå vidare mot högre studier.

Navet i kampanjen utgörs av webbplatsen denbredlinjen.se, medan huvuddelen av aktiviteterna på nätet äger rum inom sociala medier som Facebook, MSN och Bilddagboken.se.

Stina Dahlén