Ett stort problem idag är att det saknas instrument att jämföra hur väl grund- och gymnasieskolorna fungerar, menar Kristina Scharp.
– Sverige är idag ett av de länder i världen som lägger ner mest resurser i förhållande till BNP på grundskole- och gymnasieutbildning. Om skolan hade varit en bransch bland andra branscher hade det inte varit acceptabelt att investera över 110 miljarder kronor utan att mer noga följa upp vilka satsningar som fungerar väl och vilka som inte gör det, säger hon.
Kommunernas kostnader för skolan har inget direkt samband med elevernas resultat, visar en rapport som Handelns utredningsinstitut har tagit fram på uppdrag av Svenskt Näringsliv. I rapporten jämförs resultat och kostnader för skolan i alla landets kommuner.
– Även om man tar hänsyn till elevernas socioekonomiska förhållanden saknas sambandet, fortsätter Kristina Scharp.
En grundskoleplats i Laholm kostar till exempel 49 700 kronor och eleverna i kommunen presterar sex procent bättre än vad man kan förvänta sig utifrån elevsammansättningen i kommunen, visar rapporten. Det kan jämföras med Åmål där en grundskoleplats kostar 61 600 kronor, men där eleverna presterar 14 procent sämre än vad man kan förvänta sig utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar.
Den som ska välja skola har inte mycket att utgå ifrån, konstaterar Kristina Scharp.
– I dag är det reklam från skolorna själva tillsammans med kortsiktiga lockerbjudanden som ”hos oss får du en bärbar dator” som försöker påverka elevernas och föräldrarnas val.
En fungerande kvalitetsredovisning skulle lösa problemet. Informationen bör finnas tillgänglig för alla på Internet.
– Vi vill se en mall med bestämda indikatorer och faktorer som skolorna måste redovisa. Skolverket eller ett eget privat organ skulle kunna ta hand om kvalitetsgranskningen. Men det får inte bli en ny myndighet, avslutar Kristina Scharp.
