Igår tillsatte regeringen en utredning om lämplighetsprov för antagning till lärarutbildningen. Det är positivt, anser Svenskt Näringsliv. Lämplighetsprov skulle i ett tidigt skede hindra uppenbart olämpliga personer som idag tillåts ta lärarexamen, menar Mikaela Almerud, högskoleexpert på Svenskt Näringsliv.
För att dagens elever ska vara kunniga och konkurrenskraftiga i framtiden är det avgörande att vi har engagerade lärare av hög kvalitet, med olika kompetenser och erfarenheter. Regeringens ambition att införa åtgärder för att säkerställa lärarnas kompetens och göra läraryrket mer attraktivt är därför positiv.
Det är särskilt angeläget att ställa krav på lärarnas kvalitet och att utveckla metoder att säkerställa att en lärare faktiskt har den kompetens som behövs. En genomgången lärarutbildning är idag ingen garanti för att bli en bra lärare.
I takt med att söktrycket till platserna på lärarutbildningen minskat ser vi alltfler som tar sig igenom lärarutbildningen men som sedan visar sig vara dåliga pedagoger. En lämplighetsprövning redan vid antagningen till lärarutbildningen skulle hindra uppenbart olämpliga personer som idag tillåts bli lärare.
Lämplighetstester eller tillträdesprov skulle med fördel kunna användas för både ämneskunskaper och problemlösningsförmåga. Dessa kan kompletteras med personliga intervjuer och senare kontinuerliga utvärderingar efter varje praktikperiod. En modell där gallringen görs tidigare än efter avslutad utbildning är dessutom mer kostnadseffektiv för både samhället och den enskilde.
Inträdesprov kan därutöver bidra till att öka utbildningens status. När inträdes- och arbetsprover infördes på bland annat receptarieutbildningen och polisutbildningen ökade inte bara söktrycket markant utan även utbildningarnas anseende.
