– För att skicka ut eleverna någon vecka per läsår räcker naturligtvis inte. Det finns många utvecklingsmöjligheter. Bland annat handlar det om att Prao-tiden behöver ett sammanhang med det övriga som sker i skolan genom förarbete, skolengagemang under tiden och efterarbete.
Någon helhetsbild över hur många skolor i Sverige som har slopat prao-verksamhet finns inte. Men exemplen på där enskilda skolor och hela kommuner slopat prao-verksamheten är många. o
– Prao-tiden är effektiv för att den som få andra samverkansformer gör att eleven blir delaktig i yrkeslivets vardag, där i ligger dess styrka, säger Johan Olsson.
Så här sammanfattar Johan Olsson värdet av prao-verksamhet:
- Underlättar elevernas studie- och yrkesval.
- Tillför ämnesundervisningen nya perspektiv och ger stöd för inlärningen.
- Ökar elevernas kunskap om arbetslivet och dess krav och möjligheter.
- Bidrar till ökad självkännedom och självinsikt hos eleverna.
Kompetensförsörjning
2007 lanserade Svenskt Näringsliv materialet I praktiken, som består av tre delar – företag, elev och skola. Materialet kan användas som praktiskt och handfast stöd före, under och efter prao eller praktik. Det innehåller verktyg och praktiska tips för att underlätta för företagen när de tar emot praktikanter och praoelever.
– Prao och praktik är oerhört viktigt för eleverna, värdet av att komma utanför skolan och få omsätta de teoretiska kunskaperna i praktisk handling och att komma i kontakt med yrkeslivet är stort, säger Johan Olsson.
– Det är också viktigt för företag att ta emot elever, dels för framtida kompetensförsörjning, dels för att ge en god bild av branschen. Men det kan också ge möjlighet att få in nya idéer på företaget. Prao och praktik är också ett bra tillfälle att knyta starka band mellan företag och skola.
