Tre artiklar återstår i årets granskning av läroböcker. Och dem ska vi ägna åt samhällskunskapsböcker för högstadiet – eller grundskolans senare del som det numera ska heta.
Den första bok vi ska titta närmare på är Puls Samhällskunskap, författad av Göran Körner, Lars Lagheim och Anna Fridén (Natur och Kultur 2007). Det är i första hand tre kapitel som är av intresse för vår granskning: Den europeiska gemenskapen, Väljer du själv din framtid? (som behandlar arbetslivet) och Samhällsekonomi.
EU
Kapitel i Puls som behandlar EU:s framväxt och struktur har stora förtjänster. Författarna inleder med att ge den politiska bakgrunden till det europeiska enhetsverket. De understryker också den stora fördel som dagens ungdomar har, i jämförelse med tidigare generationer, genom att de kan växa upp och verka i ett gränslöst Europa.
Men kapitlet har också brister. Författarna förklarar aldrig varför Sverige blev medlem först 1995. I boken nämns, med all rätt, flera brister med EU: omfattande och långsam byråkrati, dyrbar jordbrukspolitik och en handelspolitik som drabbar fattiga länder. Men resonemangen krig dessa problem är ofta slarvigt skrivna och alltför opedagogiska för att vara begripliga för grundskoleelever.
Betyg: G.
Arbetslivet
Det finns en beklaglig tendens i många läroböcker, nämligen att människor görs till maktlösa objekt för opåverkbara samhällskrafter. Den enda väg som, enligt dessa läroböcker, möjligen står till buds är att genom politiska beslut försöka ställa allt till rätta.
Förvisso ska en god lärobok peka på politikens betydelse. Men en god lärobok ska också ge eleverna en känsla av att deras egna insatser och deras egen inställning till tillvaron betyder något. Därför känns slutorden i Puls kapitel om arbetsmarknaden mycket upplyftande. Efter att ha räknat upp ett antal faktorer som kan spoliera ungdomars framtidsplaner (dålig skola, brist på pengar etcetera), så skriver författarna följande:
”Men starkare än allt detta är ändå om du själv bestämmer dig för att det inte finns några hinder. Om du säger till dig själv: Jag vill, alltså kan jag! Om du vågar bryta traditioner och spränga gränser – då lyckas du!”
Kapitlet belyser flera viktiga utvecklingstendenser inom arbetslivet och pekar på vilka krav som kommer att ställas på framtidens arbetskraft. Det finns också avsnitt om hur det är att vara företagare.
Författarna understryker företagens betydelse för ekonomi och välfärd. Man pekar på vilka krav som ställs på företagare – möjligen skulle man önska sig att de sagt lite mer om det positiva i att vara sin egen.
Kapitlet innehåller ett underfundigt avsnitt om en fingerad företagare, ”Fönster-Olle”, som belyser företagandets psykologi. Men en brist är att kapitlet inte innehåller några exempel på verkliga företagare.
Betyg: VG.
Samhällsekonomi
Bokens kapitel om samhällsekonomi får betecknas som hyggligt. Men även här blir framställningen väl torr genom frånvaron av konkreta exempel hämtade ut verkligheten.
Genom att författarna varken har med något historiskt perspektiv eller några jämförelser med andra ekonomiska system än marknadsekonomin, blir det svårt för eleverna att bedöma förtjänsterna och bristerna med detta system.
Författarna ger de grundläggande ekonomiska argumenten för frihandel. Därtill påpekar man en annan väsentlig sak, nämligen att frihandel stimulerar fred, tolerans och kreativitet. Men när författarna ska belysa bristerna i dagens internationella handelssystem – för brister finns förvisso – blir resonemangen här, liksom i kapitlet om EU, grumliga. Jag misstänker starkt att ingen av författarna i detta avseende har tillräcklig sakkunskap.
Betyg: G.
