I vår genomgång av gymnasiets läroböcker har det blivit dags att titta på historieböckerna. Att i en bok belysa olika aspekter av mänsklighetens historia från antiken till våra dagar är en grannlaga uppgift. Naturligtvis måste författarna göra urval och begränsningar. Jag kommer i min granskning att framförallt titta på följande:
- Hur förklarar man att först Nederländerna och därefter Storbritannien tog ledningen i den ekonomiska utveckling som föregick det industriella genombrottet i världen?
- Hur förklarar man att den svenska ekonomiska utvecklingen tog ordentlig fart under andra halvan av 1800-talet?
- Vilka exempel på svenska entreprenörer, innovationer och företag från 1800-talet och början av 1900-talet förekommer i boken?
- Hur beskrivs och förklaras den ekonomiska utvecklingen under de senaste 50 åren i Sverige och andra industriländer?
- Belyser man invandrarnas stora betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling sedan medeltiden? Beskriver man förutsättningarna för och förekomsten av kvinnliga företagare i den svenska ekonomiska historien?
Den första historiebok som ska granskas är Karin Skrutkowska, Jan Stattin, Gunnar T Westin, Torbjörn Norman: Människan genom tiderna (Natur och kultur 2003) avsedd för A-kursen i historia.
Nederländerna och Storbritannien
En viktig förklaring till ekonomisk utveckling är goda institutioner, alltså att lagstiftningen och värderingsklimatet i samhället är gynnsamma för entreprenörer. Människan genom tiderna tar på ett mycket tydligt sätt upp institutionernas betydelse för den snabba ekonomiska utvecklingen i Nederländerna och Storbritannien från 1600-talet till 1800-talet.
För Storbritanniens del betonas bland annat den långa kommersiella traditionen, den positiva inställningen till handel och industriell verksamhet bland de ledande samhällsskikten samt att lagstiftningen var gynnsam för industriell nydaning. Här finns också den första förklaringen av entreprenörens roll som jag har funnit i någon av de hittills granskade läromedlen:
”Entreprenörerna var tidens hjältar. För att lyckas med storskalig produktion gällde andra förutsättningar än inom hemindustrin. Här krävdes mycket mer råvaror och kapital. Det gällde därför att satsa på rätt produkt, så att man inte stod där med ett stort lager av osäljbara produkter. De olika stadierna i produktionen måste också samordnas med varandra i en fabrik. Lämpliga arbetare måste anställas och tränas att arbeta med maskinerna. Sedan skulle den färdiga produkten marknadsföras. I hela beslutsräckan måste entreprenören träffa rätt. Han måste följaktligen ha både förmåga att ta initiativ, att leda och att förutse.”
Betyg: MVG.
Det svenska ekonomiska undret
Även då det gäller Sveriges ekonomiska utveckling kopplar Människan genom tiderna samman politiska reformer och ekonomisk utveckling. Men här är framställningen betydligt sämre än den är i kapitlen om Nederländerna och Storbritannien. I boken nämns bara en svensk reform, nämligen skråtvångets avskaffande. Detta ger en mycket ofullständig bild av den omvälvning av de ekonomiska spelreglerna som inträffade i Sverige i mitten av 1800-talet.
Dessutom sägs inget om att den ekonomiska utvecklingen redan under 1800-talet innebar en betydande välståndsökning för breda folkgrupper i Sverige.
Betyg: IG.
Svenska entreprenörer och innovationer
Människan genom tiderna ger en kort beskrivning av några personer som var viktiga för Sveriges utveckling under halvseklet före första världskriget. I samtliga fall rör det sig om så kallade industrisnillen, nämligen Lars Magnus Ericsson, Gustaf de Laval, Gustaf Dalén, Jonas Wenström och Sven Wingquist.
Trots att det bara handlar om en kort uppräkning, lyckas bokens författare göra flera förväxlingar och missvisande beskrivningar av företagsnamn och uppfinningar. Fokuseringen på just industrisnillen är också missvisande eftersom man då lätt får uppfattningen att själva uppfinnandet är allena saliggörande.
Men det räcker inte med att vara framgångsrik uppfinnare – exempelvis de Laval och Wenström hade inte kompetens för att själva kunna skapa framgångsrika företag. Deras uppfinningar var beroende av att det också fanns skickliga entreprenörer. Dessutom bör man notera att de allra flesta framgångsrika företag inte bygger på tekniska innovationer utan på organisatoriska innovationer. Det gäller till exempel företag som Volvo och IKEA.
Med undantag för transporter lämnas tjänstesektorn (handel, bank, försäkring etcetera) utanför analysen av den svenska ekonomiska utvecklingen under 1800-talet. Men tjänstesektorn expanderade lika snabbt som industrin och hade en avgörande betydelse för den industriella revolutionen.
Betyg: IG
Det senaste halvseklet
Ett vanligt drag i gymnasiets historieböcker är att de har en ambition att beskriva den politiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, ända in i vår tid. Samtidigt upphör författarnas intresse för den ekonomiska utvecklingen oftast kort efter att första världskriget har avslutats. Det gäller även för Människan genom tiderna.
Boken räknar i avsnittet om mellankrigstiden upp några uppfinningar (dock utan att säga något om när eller av vem de gjordes) där ordet kylskåp finns med. Det syftar säkert på den uppfinning av Carl Munters och Baltzar von Platen som Elektrolux (företagets namn stavades så fram till 1957) lanserade 1925. Det är det närmaste boken kommer någon konkret innovation i svenskt näringsliv efter 1918.
Människan genom tiderna har också ett avsnitt på två sidor om vetenskapsrevolutionen efter andra världskriget, som bland annat berör informationsteknikens utveckling. Tyvärr är framställningen alltför kortfattad (men innehåller trots detta flera felaktiga och missvisande uppgifter) för att ge någon särskilt intressant kunskap om informationsrevolutionen.
Boken behandlar de senaste decenniernas ekonomiska utveckling i USA. Man beskriver landet som ”det första postindustriella samhället” där produktionen har förskjutits från varor till tjänster. Men läsarna får inte veta särskilt mycket mer om det amerikanska informations- och tjänstesamhället än att man tillverkar mikroprocessorer i Silicon Valley och att amerikanska TV-program har fått stor spridning i världen.
Om det svenska näringslivets utveckling under de senaste 50 åren sägs i Människan genom tiderna att det rådde en snabb expansion under 1950- och 60-talen. Det finns en bild på ett modernt pappersbruk och bildtexten säger att dagens bruk är datoriserade jätteanläggningar. Sedan kommer man in på de senaste decenniernas strukturkris:
”Antalet anställda inom de traditionella industrierna minskade och nya kunskapsintensiva företag (läkemedel, telesystem) har bara i begränsad omfattning kunnat ge nya arbeten. De höga arbetslöshetssiffrorna har därför inte minskat, trots en stabilisering av ekonomin vid 90-talets mitt.”
Någon expanderande privat tjänstesektor tycks inte finnas, om man får tro Människan genom tiderna.
Betyg: IG.
Invandrare och kvinnor
Människan genom tiderna nämner på ett par ställen att invandrare har haft betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Det sägs att inflyttade tyska bergsmän från 1300-talet förde upp bergsbruket på en europeisk nivå. Vidare konstateras att Gustav Vasa kallade in tyska smeder för att ytterligare utveckla denna näring. I kapitlet om stormaktstiden nämns Louis De Geer som holländsk företagare och storköpman med särskild betydelse för den svenska vapentillverkningen. Vallonernas betydelse för utvecklingen av järnproduktionen framhålls. Vidare sägs:
”Flera andra utländska köpmän och företagare sökte sig hit, de flesta från Holland och Tyskland. De hade kapital, utländska kontakter och kunnande. I stor utsträckning var det dessa invandrare som stod för nyföretagsamheten inom handel och metallproduktion.”
Därefter omnämns invandrare först i samband med efterkrigstidens arbetskrafts- och flyktinginvandring. Alla betydelsefulla invandrare mellan 1700 och 1950 är alltså utrensade ur framställningen. Och det enda som berör de senaste decenniernas invandraföretagande är en bildtext som säger: ”Invandrare har förvandlat torgförsäljning till ett överdådigt utbud av frukt, grönsaker och blommor”.
Kvinnornas möjligheter att driva näringsverksamhet och deras betydelse som företagare i den svenska historien berörs inte i Människan genom tiderna.
Betyg: IG
