Eftersom boken Globalisering omfattar närmare 100 sidor och behandlar ett avgränsat ämne har man rätt att förvänta sig en relativt grundlig genomgång av detta högaktuella ämne. I flera avseenden håller den dock inte måttet för ett läromedel.
För det första saknas en elementär genomgång av handelsteorin. Vilka fördelar kan internationell handel innebära? Vilka risker finns? Vilka hinder finns för internationellt handelsutbyte och vad görs för att minska dem?
För det andra saknas en ordentlig redovisning av den internationella handelns struktur och hur den har utvecklats under senare decennier. Det finns en del fakta utspridda i texten men boken hade vunnit på om författaren lagt ner mer ansträngningar på detta och gärna lagt in några diagram, tabeller, figurer, tidslinjer eller andra grafiska hjälpmedel.
Abstrakt text
För det tredje är boken närmast kliniskt fri från konkreta exempel på hur företag har påverkat och påverkats av globaliseringen. Det Uriel Hedengren har presterat är en abstrakt text som varken till form eller innehåll känns särskilt stimulerande att läsa.
Den grundläggande orsaken till bokens brister är nog att författaren i första hand vill redovisa hur ”globalister” och ”anti-globalister” ser på utvecklingen. Han är alltför rädd att själv stå för några mer utförliga faktabaserade beskrivningar av globaliseringen. Detta fenomen är inte helt ovanligt när läroböcker ska behandla kontroversiella ämnen. Problemet är att det är mycket svårt att på ett begripligt och neutralt sätt redovisa olika parters inställningar i en kontroversiell samhällsfråga.
Anti-globalisterna får sista ordet
Jag tror att läroböcker vinner på att i första hand ge eleverna fakta och analyser som inte kan uppfattas som partiska. Därutöver kan man redovisa varför en fråga är politiskt kontroversiell men i huvudsak låta eleverna själva ta reda på olika ståndpunkter i frågan.
I och för sig gör nog Uriel Hedengren ett ärligt försök att beskriva olika uppfattningar om globaliseringen. Man kan inte säga att han framställer någon sida på ett grovt missvisande sätt. Men hans framställning haltar ändå genom att anti-globalisterna alltid får sista ordet.
Undanskymda konsumenter
Det typiska schemat för framställningen i Globalisering är att beskriva hur det ser ut i dag, till exempel hur WTO fungerar. Därefter kommer en (oftast längre) redovisning av hur anti-globalisterna ser på WTO. Men denna kritik får sedan stå oemotsagd. När det gäller Tobin-skatten redovisas denna idé och argumenten för den. Men ingen information ges om vilka argument som finns mot denna skatt.
Ett påfallande drag i Globalisering är den undanskymda roll som konsumentperspektivet spelar. I själva verket är ju detta perspektiv det primära: Innebär globaliseringen att människor får tillgång till fler, bättre och billigare produkter eller inte?
Statens perspektiv
För Uriel Hedengren är det i stället statens perspektiv som är det väsentliga. Han diskuterar utförligt och oroligt om globaliseringen innebär att statens makt förändras i förhållande till internationella organ och i förhållande till företagen.
Bristen på konsumentperspektiv framgår bland annat av följande stycke:
”En öppnare värld skärper till exempel konkurrensen. Det märks bland annat på att många svenska företag väljer att lägga ner verksamhet här hemma och i stället skaffar fabriker i länder där lönerna är väsentligt lägre. Eller att vi i högre utsträckning än tidigare köper utländska varor därför att de är billigare än våra egna. Det är en utveckling som kan förvärra arbetslösheten.”
Är det inte bra att vi som konsumenter kan köpa billigare och bättre produkter? Är det inte bra för svenska företag att de kan konkurrera på utlandsmarknaden? Är Uriel Hedengren säker på att svenska företagsetableringar utomlands minskar sysselsättningen i Sverige? Är han säker på att arbetslösheten skulle bli mindre om den internationella konkurrensen minskar? Vore det bra för sysselsättningen i Skåne om man satte upp tullmurar vid gränsen mot Småland?
Förtjänar seriös behandling
Det är ju detta som debatten och globaliseringen ytterst handlar om. Dessa frågor förtjänar en seriös behandling i en lärobok. Men i Globalisering behandlas de inte alls.
I boken dras vissa historiska paralleller – ibland ända tillbaks till antikens Grekland. Men det blir alltför mycket löst resonerande. Det hade varit bättre att mer systematiskt göra en jämförelse mellan de tre stora internationaliseringsperioderna: slutet av 1800-talet, efterkrigstiden och nutiden. Hade Hedengren gjort detta hade han nog inte skrivit som han gjort vad gäller människors internationella utblickar för 100 år sedan. Den tidens svenskar var alls inte så isolerade som Hedengren tror. 1,3 miljoner svenskar emigrerade. Chicago var den stad i världen där det bodde näst flest svensktalande. Massor av svenskar hade släktingar och vänner i USA som de brevväxlade med.
Spridning även till fattiga länder
Uriel Hedengrens brist på historiskt perspektiv framkommer också då han instämmer i klagokörerna över den stora och växande digitala klyftan – alltså att många människor på jorden ännu inte har tillgång till mobiltelefon eller internet. Men om det är något som utmärker den elektroniska revolutionen, så är det den snabba spridningen i världen – även till fattiga länder.
Det har inte gått 20 år sedan mobiltelefonin och internet började få spridning i de mest utvecklade länderna. Jämför hur stor spridning ångmaskinen, järnvägarna, elektriciteten, den fasta telefonin och bilen hade fått 20 år efter att dessa innovationer hade introducerats. Det märkliga är inte att många människor ännu inte har nåtts av den elektroniska revolutionen utan att denna revolution redan har fått så stor spridning – och att massor av människor kommer att ha fått både mobiltelefoner och internet innan de fått tillgång till järnväg, fast telefoni eller bilar.
