Syftet med PM Handboken i samhällslära (Gleerups 2007) är att på 250 sidor ge grundläggande kunskaper i historia, religion, samhällskunskap och geografi för grundskolans senare del. Enligt författarna, Per Eklund och Urban Folkebrant, ska den kunna fungera som en uppslagsbok.
Att skriva kortfattat och samtidigt meningsfullt är en svår konst. Det fordrar gedigna kunskaper om ämnet samt goda färdigheter i pedagogik och stilistik. Författarna till denna lärobok uppfyller inte dessa krav. PM är som vilken lärobok som helst, bara mer kortfattad. Här blandas väsentligheter och oväsentligheter. Texten är inte särskilt koncentrerad. Ingen möda har lagts på att använda grafiken för att ge mycket information på litet utrymme.
Vad gäller avdelningen om historia så följer den samma upplägg som de flesta andra läroböcker, nämligen att ge den ekonomiska historien ett mycket litet utrymme. Kapitlet ”Sveriges historia” omfattar 25 sidor. De enda exempel på personer eller företag i näringslivet från 1800- eller 1900-talet som nämns där är fem snilleföretag från slutet av 1800-talet. Hälften av personnamnen är felstavade och flera av företagsbeskrivningarna är dåliga.
Intressant om IT
Vad gäller de senaste 60 åren sägs att Sveriges ekonomi blomstrade efter kriget eftersom vi gick oskadda ur kriget. Därefter sägs inget förrän i kapitlets sista stycke: ”1900-talets enorma ekonomiska utveckling har under 1990-talet vänt och den ekonomiska situationen har blivit svårare.” Det gick alltså jättebra fram till 1990 och därefter har det varit dåligt beställt med vår ekonomi. Var har Eklund och Folkebrant fått detta ifrån?
En förtjänst med boken måste dock framhållas. Här finns ett fem sidor långt kapitel med rubriken ”Datorer” som behandlar IT-revolutionen. Det är nog mer text om denna viktiga utveckling än i alla andra läroböcker jag har läst sammantaget. Författarna ger den del intressant information i kapitlet men utrymmet hade kunnat användas betydligt bättre. Här finns en hel del överflödig information som exempelvis att en persondator består av styrenhet, tangentbord och bildskärm samt att tangentbordet normalt har 102 tangenter. Samtidigt saknas intressanta resonemang om hur IT-revolutionen har påverkat människors vardag.
Jordbruk och skogsbruk
Det märkligaste kapitlet är nog ändå bokens sista som har rubriken ”Näringar i Norden”. Här ska boken på sex sidor sammanfatta näringslivet i de nordiska länderna. Fördelningen mellan olika näringsgrenar visar att författarna lever i en annan tid:
- Jordbruk, 2 sidor
- Skogsbruk, 0,3
- Fiske, 0,5
- Energiförsörjning, 0,8
- Industri, 0,5
- Industrins miljöproblem, 0,6
- Handel, 0,6
- Transporter, 0,8
Jordbruk och skogsbruk upptar alltså 40 procent av utrymmet. Ingenting sägs om den allt viktigare del av tjänstesektorn som inte sysslar med varuhantering, till exempel finans- och företagstjänster.
I avsnittet om skogsbruket nämns tre svenska skogsbolag varav två bytte namn långt innan boken gick i tryck. Handelsavsnittet innehåller inte ett ord om modern parti- eller detaljhandel.
I transportavsnittet sägs att tågtrafiken i Sverige sköts av Statens Järnvägar (SJ). Men det finns i dag många tågoperatörer, varav SJ (som inte längre betyder Statens Järnvägar) är ett. Vidare sägs att vägarna sköts av Vägverket. Men de ansvarar enbart för de statliga vägarna, som inte ens utgör hälften av landets vägnät.
Snörpvad bra att känna till
Som ett tecken på Per Eklunds och Urban Folkebrants förmåga att fånga det väsentliga kan vi ta den avslutande delen i kapitlet ”Näringar i Norden” som heter ”Viktiga ord och årtal”. I detta avsnitt finns överhuvudtaget inga årtal. Däremot anges 14 viktiga ord för att förstå det moderna näringslivet i Norden. Läs och begrunda:
- Arrende
- Ekologi
- Handelsbalans
- I-land
- Jordförstöring
- Lantbruk
- LRF
- Nationalinkomst
- Snörpvad
- Torv
- Trål
- U-land
- Urbanisering
- Växthuseffekten
Om man lär barnen betydelsen av snörpvad kommer de att kunna gå långt på framtidens arbetsmarknad. Alltid bra att veta.
