Milstolpar är utgiven av Natur & Kultur och avsedd för gymnasiets A-kurs i historia. Den är skriven av Lars-Göran Alm som har varit lärare på Rodengymnasiet i Norrtälje. I förordet skriver han att boken ska ge den ekonomiska historien en framskjuten plats i framställningen på bekostnad av ”kungar och krig”. Det tycker jag är en berömvärd ambition. I huvuddelen av alla historieböcker tvingas eleverna traggla sida upp och sina ner med fältslag och politiska intriger medan den ekonomiska utvecklingen behandlas mycket styvmoderligt.
Kan sin historia
Det visar sig vid läsningen av Milstolpar att Lars-Göran Alm kan sin ekonomiska historia. Faktum är att detta är den första av det 30-tal läroböcker som jag har granskat där jag inte har funnit något uppenbart sakfel.
Då det gäller Sverige berättar Alm om utvecklingen inom flera nyckelbranscher som järn- och stål-, skogs- och verkstadsindustrin. Han belyser de problem som den merkantilistiska politiken skapade på 1700-talet. Han är mycket tydlig när det gäller att framhålla att den ekonomiska liberaliseringen under 1800-talet hade en avgörande betydelse för den snabba ekonomiska utvecklingen.
Han skriver också, helt riktigt, att vanliga människor under 1800-talet fick det betydligt bättre tack vare industrialiseringen. Många andra läroboksförfattare brukar skildra den tiden som ett tilltagande elände för de flesta. Framstegen når de breda folklagren först efter andrakammarvalet 1932.
Snål med verkliga företagare
Lars-Göran Alm framhåller också en viktig aspekt på den ekonomiska historien, som nästan alla andra läroboksförfattare har missat, nämligen invandrarnas stora betydelse för utvecklingen. Ett stort plus ska också ges till Alm för bokens avsnitt om medelklassens betydelse. Denna viktiga samhällsklass brukar ju för den mesta glömmas bort eller förhånas. Men Alm understryker vikten av att det finns en grupp ansvarstagande, framåtsträvande och hårt arbetande människor. Och han belyser olika aspekter av medelklasskulturen som har varit viktiga för den rika världens utveckling.
Har då Milstolpar inga brister? Jo, jag tycker att Lars-Göran Alm, i likhet med de flesta läroboksförfattare, är väl snål med exempel och berättelser om verkliga företagare som kan ge liv till framställningen. Boken innehåller inte något fördjupande företagarporträtt. Det fåtal svenska företagare som namnges tillhör alla den snäva krets av uppfinnare inom verkstadsindustrin som verkade runt år 1900. Jag har inte kunnat finna något exempel på företag eller företagare i den svenska tjänstesektorn, trots att Alm framhåller att Sverige numera är ett tjänstesamhälle.
Göransson först i världen
Vid flera tillfällen i skildringen av den internationella ekonomiska utvecklingen snuddar Alm vid viktiga insatser som har gjorts av svenska entreprenörer och uppfinnare. Men han nämner tyvärr inget om detta. Några exempel: ånglok och propellern (John Ericsson), dynamiten (Alfred Nobel), sulfitmassa (Carl Daniel Ekman) samt dammsugaren och kylskåpet (Axel Wenner-Gren). Den mest uppenbara missen gäller texten till en bild av bessemerblåsning vid Sandvikens Jernverk 1874. Där sägs att denna engelska metod snabbt kom till Sverige. I själva verket grundades Sandvikens Jernverk genom att Göran Fredrik Göransson blev först i världen med att framställa en användbar bessemergöt 1858.
Missar positiva sidor
Nästan alla historieböcker ger en helt undermålig skildring av den ekonomiska historien efter 1945 – i Sverige och i den övriga industrialiserade världen. Inget om nya produkter, tekniker, företag eller företagare. Skildringen av USA präglas av problem och elände – inget sägs om att USA sedan länge är världens mest framgångsrika nation inom en rad områden. En av vår tids främsta drivkrafter, informationsrevolutionen, berörs knappast alls.
I jämförelse med den typiska historieboken är Milstolpar betydligt bättre. Lars-Göran Alms framställning av efterkrigstiden har många förtjänster. Men jag tycker ändå den har en del brister. Informationsrevolutionen beskrivs nästan inte alls. De konkreta exemplen är få. Och det dominerande intrycket av utvecklingen i den rika världen efter 1945 är att det gick bra fram till 1970-talet. Därefter har det mest varit elände.
Att inte också uppmärksamma de positiva sidorna i de senaste decenniernas samhällsutveckling innebär att eleverna får en missvisande bild av nutiden. Och hur kan en sådan bild ge inspiration till den nya generation som nu är på väg ut i vuxenlivet?
