I december 2008 disputerade Jörgen Mattlar i Uppsala på avhandlingen Skolbokspropaganda? – En ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995-2005). Där granskar han fem läroböcker, nämligen:
- Ingegerd Enström och Margareta Holmegaard: Dikt och verklighet (Almqvist & Wiksell 1996)
- Harriet Risérius, Åke Sandahl och Sune Stjärnlöf: Nya Mål 3 (Natur och Kultur 2001)
- Kristina Asker och Sigrid Nordberg: På G (Bonnier Utbildning 2004)
- Torun Eckerbom och Eva Källsäter: På tapeten (Almqvist & Wiksell 2002)
- Inger Jansson: Vi lär känna Sverige (Studentlitteratur 1995)
Vi lär känna Sverige saknar nästan helt verklighetsbeskrivande inslag, varför den saknar intresse för oss.
Dikt och verklighet behandlar Sveriges utveckling från fattigt bondeland till en modern välfärdsnation. I centrum för berättelsen står arbetarrörelsen. Mattlar pekar på ”det explicita och närmast ensidiga arbetarperspektivet. Man bortser från andra perspektiv, till exempel investerarnas och entreprenörernas”.
I någon mån behandlas uppfinningarnas betydelse genom att återge en text av Herman Lindqvist. Det finns också en text som berör en småföretagare. Mattlar konstaterar: ”Läroboken negligerar alltså det faktum att invandrare och personer med utländsk bakgrund är välrepresenterade som egenföretagare.”
Vad gäller politiska partier, nämns bara Socialdemokraterna. (Jo, Bondeförbundet får komma med på ett ställe därför att de regerar i koalition med Socialdemokraterna.)
Nya Mål 3 behandlar Sveriges historia ända sedan vikingatiden. I boken betonas entreprenörsperspektivet under olika tidsskeden. Boken framhåller också att näringslivets utveckling har varit en grundförutsättning för att kunna finansiera politiska reformer. Man kan dock notera att de företagsexempel som förekommer i boken enbart gäller industrier byggda på nydanande uppfinningar. Därmed missar man att de flesta framgångsrika företag bygger på organisatoriska snarare än tekniska innovationer.
I På G är historiska inslag i det närmaste frånvarande. Dock nämns den svenska musikexporten med ABBA som exempel. Denna bok är till stora delar en socialdemokratisk propagandaskrift. Socialdemokraterna får stort utrymme medan andra politiska partier saknas. Bland uttalsövningarna, som eleverna ska lära sig, märks: ”Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund” och ”Nalin blev tidigt aktiv i SSU”.
Boken som helhet uttrycker en skeptisk syn på pengar och förmögenhet. De yrken som finns representerade tillhör den offentliga sektorn. De företag som omnämns är till övervägande del industriföretag. Men även H&M och Ikea omnämns faktiskt, liksom Ingvar Kamprad. Mattlar konstaterar ändå: ”entreprenörskap är i det närmaste osynliggjort i denna lärobok”.
På tapeten har snarare ett internationellt än ett nationellt fokus och det historiska perspektivet saknas nästan helt. Beskrivningen av ekonomin präglas av en stark antikapitalistisk ideologi. Aktiemarknaden betecknas som en form av spel. Turistnäringen skadar miljön. Kontokort hotar integriteten. I stället framhålls antiglobaliseringsrörelsen, veganismen och djurrättsaktivismen som positiva inslag i samhällsdebatten.
