SO.S Samhälle är en lärobok i Samhällskunskap för grundskolans senare del. Den är utgiven av Almqvist & Wiksell och finns dels i ett samlat verk, dels i fyra årskursböcker. Författare är Ulla Andersson, Per Ericson och Uriel Hedengren. Vår granskning omfattar kapitlet Arbetsmarknaden i del 3 samt kapitlen Samhällets pengar, Handel i världen och Kampen mot fattigdom i del 4.
Arbetsmarknaden
Kapitlet om arbetsmarknaden innehåller en oacceptabel brist. Utgångspunkten är att elevernas framtida arbetsliv per definition innebär att vara anställd. Företagande nämns överhuvudtaget inte som en möjlig yrkesbana. Än mindre sägs något om för- och nackdelar med att vara företagare jämfört med att vara anställd.
Inte heller innehåller kapitlet något om viktiga utvecklingstendenser på arbetsmarknaden: Vilken typ av jobb blir vanligare? Vilka kompetenser och egenskaper blir viktigare? Hur ska eleverna på bästa sätt förbereda sig för att få framgång i sitt yrkesliv?
Betyg: IG.
Samhällets pengar
I detta kapitel förklaras vissa ekonomiska fundamenta, till exempel varför det finns pengar och hur priser bestäms. I huvudsak gör författarna detta på ett ambitiöst och korrekt sätt.
Här finns också ett informativt avsnitt om hur företag fungerar, utifrån ett fingerat exempel med två ungdomar som startar en biltvätt, Er-Gus. Möjligen kan man reagera mot beskrivningen av hur företagsbildningen går till. Först går de till Arbetsförmedlingen för att få reda på hur man startar ett företag. Sedan får de ett bidrag från Arbetsförmedlingen för att komma igång. Är det verkligen rimligt att svenskt nyföretagande enbart beskrivs som en underavdelning till AMS?
I kapitlet behandlas olika typer av företag. De olika företagsformerna beskrivs tyvärr inte korrekt. Sålunda sägs att ”Ett företag som bara har en eller några ägare kallas enskild firma.” Men en enskild firma är inget företag (egen juridisk person) utan en enskild näringsverksamhet som bedrivs av en person (eller av make/maka/sambo gemensamt). Många aktiebolag har bara en ägare. Kooperativ sägs vara ett företag som ägs gemensamt. Äger inte Volvos aktieägare Volvo gemensamt?
Här blir också författarnas allergi mot att nämna verkliga exempel uppenbar. Varför inte ge exempel på ett kooperativt företag, till exempel Coop? Det enda företag som nämns, vad jag kan finna, är Systembolaget AB, som ett exempel på ett statligt ägt företag.
Det finns också ett kort fördjupningsavsnitt som behandlar frågan om ett sjukhus kan vara ett företag. Frågan om sjukvårdens organisation (där man måste skilja på hur produktionen och finansieringen organiseras) är dock komplicerad och författarna lyckas inte göra frågeställningen begriplig. Det hade nog varit bättre att ta friskolor som ett exempel, mer näraliggande elevernas verklighet.
Kapitlet innehåller också ett avsnitt med rubriken Ekonomisk utveckling. Tyvärr handlar det inte om långsiktig utveckling utan om konjunktursvängningar. Det betyder att boken exempelvis inte innehåller något om entreprenörskapets betydelse.
Betyg: G.
Handel och fattigdom
Även kapitlen Handel i världen och Kampen mot fattigdom ger i huvudsak en bra bild av handelns drivkrafter och fördelar och av en del problem i världsekonomin. En brist är dock att den dramatiska utvecklingen, framför allt i Asien, där miljontals människor har genomgått världshistoriens största välståndslyft, inte omnämns. Författarna klumpar ihop Asien, Afrika, Latinamerika och Mellanöstern till ”Tredje världen” som mest tycks präglad av hopplös fattigdom.
Betyg: G.
