– Studenter vill gärna göra praktik som en del av sin utbildning. Det är ingen tvekan om att praktik gör det lättare att få jobb, som är mer kvalificerat och till högre lön, säger Juseks vd Louise Adelborg. Det ökar också benägenheten att stanna längre på en arbetsplats.
– Dessutom är det bra för institutionerna att ha kontakt med arbetslivet. De ska ju inte vara en isolerad värld, utan ha koppling till verkligheten utanför.
Få helt nöjda
Jusek har frågat nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare hur de upplevde stödet från sina högskolor och universitet under studietiden. Sex av tio nyexaminerade upplevde inte att högskolan eller universitetet underlättade i kontakten med arbetslivet.
Variationen var dock mycket stor mellan lärosätena. Tidigare studenter på Handelshögskolan i Stockholms var nöjda till 97 procent, medan siffran för Högskolan i Halmstad bara var 12 procent.
Självklart följa upp
Fyra av tio nyexaminerade akademiker anser inte att de fått tillräcklig information om vilka arbeten utbildningen leder till. Endast två av tio var helt nöjda med informationen.
– Det borde vara en självklarhet för högskolor och universitet att förmedla hur utbildningen kan omsättas i arbetslivet, säger Louise Adelborg.
Lika självklart borde det därför vara att ta reda på vart nyutexaminerade tar vägen efter utbildningen, betonar hon.
– I England lägger man ner resurser på detta. Och det borde vi göra på nationell nivå i Sverige också.
Starta eget ligger långt bort
Bara två av tio nyutexaminerade upplevde att högskolan eller universitetet inspirerade till att starta eget. Även här varierar resultaten; Högskolan i Jönköping har överlägset bäst resultat.
– Att starta eget har ingen prioritet i samhället över huvud taget. Där är vi nog lite yrvakna. Om högskolorna inte har kontakt med arbetslivet, ligger det ännu längre bort att starta eget. Där har vi en lång resa kvar, säger Louise Adelborg.
Ekonomisk påtryckning
Just nu arbetar Högskoleverket med att ta fram ett nytt kvalitetsutvärderingssystem. Om det går igenom kommer det att ligga till grund för skolornas resurstilldelning. Jusek anser att man behöver hitta kvalitetsindikatorer för anställningsbarhet, som återspeglas i det nya systemet.
– Vi är väldigt positiva till det. Kvalitet kan inte bara vara hur uppsatser skrivs och hur många forskare som finns, säger Louise Adelborg.
Om till exempel praktik inom utbildningen eller karriärcentra blev synonymt med kvalitet och belönades ekonomiskt därefter, skulle det börja hända saker, menar hon.
Försiktig optimism
Man kan tycka att Juseks undersökning är en ganska nedslående läsning. De nyutexaminerade är generellt missnöjda med lärosätenas kontaktytor gentemot arbetslivet. Louise Adelborg är emellertid försiktigt optimistisk.
– Framför allt under 2000-talet har det börjat kännas som om det händer saker. Och det är fantastiskt kul. Bara det att kvalitetsindikatorer kan komma att påverka resurstilldelningen och i bästa fall bestå av mer än rent introverta värden är en framgång. Bolognaprocessen påverkar också positivt.
