I skollagen finns tre kriterier för hur barn och ungdomar får plats i en skola: Närhetsprincipen, ett vanligt kösystem och syskonförtur. En skola, vare sig den är fristående eller kommunal, kan aldrig välja ut enskilda elever och ge dem tillträde till undervisningen.
Eftersom landets friskolor lyder under samma skollag som de offentliga skolorna och alltså måste vara tillgängliga för alla, borde den envisa myten om att barn med särskilda behov stängs ute från friskolor, därmed självdö. Men icke.
– Nej, det är en seglivad myt, säger Nils-Erik Johansson på Sandvikens Montessoriskola.
– Jag hörde den senast igår, på ett föräldramöte, säger Agneta Svanberg på Friskolan Piggelin i Karlskrona.
Så låter det på friskola efter friskola när Skola & Näringsliv ringer upp. Märkbart är också att det är en myt lika väl etablerad hos föräldrar, som hos politiker och tjänstemän. Något som i sig är märkligt eftersom många föräldrar som har just barn med särskilda behov söker sig till friskolor. Carl-Gustaf Stawström är kanslichef på Friskolornas Riksförbund:
– Tyvärr finns ingen statistik som belägger det, men det är vår uppfattning att andelen barn med särskilda behov är större i friskolorna än i de kommunala skolorna.
Sökt bidrag och fått nej
Samtliga friskolor som Skola & Näringsliv varit i kontakt med har elever som kräver extra resurser, allt från läxläsningshjälp till större insatser. Flera av skolorna har sökt kommunala bidrag, i de flesta fall utan bifall, i något fall tilldelats en blygsam summa.
– Vi är en ny skola och har inte sökt utan löst det inom våra egna befintliga ramar, säger Björn Gren på Läraskolan i Håbo.
Sandvikens Montessoriskola däremot har sökt men inte fått och trots det själva anställt en assistent som arbetar med ett utvalt antal elever.
– Vi har aldrig avvisat någon elev, säger Nils-Erik Johansson. Tack vare ett mycket bra samarbete med föräldrarna löser vi det –ändå.
Tydliga besked
I Karlskrona har samtliga fristående förskolor och skolor lagt en liten del av sina bidrag i en gemensam pott. Ur den kan sedan friskolorna söka extrapengar. Agneta Svanberg igen:
– Vi är väldigt tydliga gentemot föräldrarna om vilka resurser som skolan har, säger hon. Sedan är det upp till föräldrarna att fatta beslutet om vilken skola de vill att barnen ska gå i.
Ideologiska ställningstaganden
Var myten om de utestängda eleverna egentligen har uppstått är det ingen som vet. Däremot är många på friskolorna överens om att den bottnar i de politiskt-ideologiska och inte sällan mycket känslomässiga ställningstagande som hela friskolefrågan ger upphov till.
– Jag har mött politiker som bestämt sig för att de inte gillar friskolor, säger Björn Gren. Mot bättre vetande hävdar de sedan fakta som inte stämmer.
Nej enda svaret
Carl-Gustaf Stawström tror också att det uppkommer ryktesspridning i fall där skolor sökt extra resurser och fått avslag.
– Säg att en friskola står i begrepp att anta en elev med ett handikapp som kräver till exempel ombyggnad av lokalerna, kanske måste en hiss installeras. Det söker man bidrag för men kommunen säger nej, med motiveringen att den eleven bör gå i den kommunala skolan där det redan finns hiss. Kan skolan då inte lösa hissbygget inom sina ekonomiska ramar, då har de rätt att tacka nej till eleven. Sådana händelser har gett upphov till ihållande rykten som kan färdas hur långt som helst.
– Men när någon säger att ”det vet ju alla” att friskolorna väljer ut sina elever, då finns det bara ett svar: Det är fel!
