80-talet deltagare från näringslivet och utbildningssystemet hade samlats i Svenskt Näringslivs lokaler för att lyssna till namnkunniga talar och byta erfarenheter. Först ut var Charles Fadel, styrelseledamot i Partnership of the 21st Century skills, ett samarbete mellan ett 40-tal framstående kunskapsföretag i USA. Organisationen arbetar för att förändra skolsystemen och undervisningen mot den utveckling som sker i resten av samhället. Idag används deras koncept i tio av USAs delstater.
Charles Fadel menade att trycket på skolsystemet att förändras har ökat under senare år som en effekt av globaliseringen. Baskunskaper som engelska, matte och naturvetenskap fortsätter att vara nödvändiga i arbetslivet, men de måste kombineras med till exempel kritiskt tänkande, förmåga att lösa problem, kommunikations-, samarbets- och ledarskapsförmåga med mera. (Läs mer i separat artikel)
Smärtsamt skifte
Utbildningssystemet har minst lika stora utmaningar att vänta i framtidsanalytiker Troed Troedsson scenario. Förr i tiden hade läraren en unik särställning i klassrummet. Läraren kunde ha fyra gånger så lång utbildning som elevernas föräldrar. 1965 var den 1,4 gånger så lång. Idag är inte sällan föräldrarna mer välutbildade. Och barnen kan ha en digital kompetens som överglänser både föräldrar och lärare.
– Då kan man förstå varför vissa barn inte vill gå till skolan, menade Troed Troedsson.
– Studenter i Sverige och i andra länder frågar sig ständigt, är det på den här platsen jag vill vara? Skolorna måste skärpa sig för att de ska komma. Skiftet är inte smärtfritt. Det påverkar människor som var framgångsrika i det gamla systemet, men inte i det nya.
Men om inte utbildningssystemet tar till sig det nya riskera vi att de bästa studenterna inte stannar kvar i Sverige, menade Troed Troedsson.
– Och det kommer att påverka våra liv och vårt välstånd.
Mer samverkan
Tredje man ut att tala var Mats Lindgren, VD för Kairos Future, som presenterade Högskola 2025. Det är en framtidsanalys av den högre utbildningen som bygger på en enkätundersökning gjord under hösten 2008 där 8000 adjunkter, lektorer, professorer, doktorander, HR-ansvariga, studenter och allmänhet har svarat på vad de tror om den högre utbildningen i framtiden.
De intervjuade personalcheferna betonar att de vill ha anställda som förstår komplicerade uppgifter och sammanhang. Hälften säger att detta är absolut nödvändigt och 40 procent att det är svårt att hitta denna kompetens.
– En stark signal från studenterna i undersökningen är att de vill ha mer samarbete med företagen i regionen och en utbildning som motsvarar arbetsmarknadens behov, sade Mats Lindgren.
Recept för en bättre högskola är enligt studenterna därför att utveckla lärosätenas samarbete med lokala arbetsgivare. De efterlyser också obligatorisk praktik på de flesta utbildningar. Detta som ett par exempel.
Höjda löner och anslag
De anställda vill att anslagen till grundforskningen ska öka. Och de vill också ha höjda lärarlöner. De önskemålen toppar deras lista på åtgärder, som kan skapa förbättringar.
Enligt allmänheten behövs mer lärarledda undervisningstimmar och obligatorisk praktik på de flesta utbildningar. HR-cheferna är inne på samma tankegångar; de vill se fler lärarledda undervisningstimmar och att lärosätenas samarbete med lokala företagare utvecklas.
