– Vi måste ha kvar lokalt inflytande, så att skolor kan vara kreativa, tänka nytt och anpassa sig till det lokala näringslivet. Där har vi en samsyn med de andra partierna, säger han.
Även med Folkpartiet?
– Ja, absolut!
Fördelen med lokalt inflytande är att programmen anpassas till samhällsutvecklingen, menar han.
– I Karlskrona kommer man till exempel att starta ett program med inriktning mot spelgrafik i samverkan med näringslivet. Där har man 40 sökande till 16 platser. Det är ett bra exempel på att skolorna måste få ta initiativ och vara kreativa, säger Mats Gerdau.
– När vi nu snart ska få en nationell handlingsplan för entreprenörskap i utbildningssystemet, måste den ju även gälla skolorna själva!
Dömer utan belägg
Förslaget till en ny gymnasieskola bereds för närvarande inom Utbildningsdepartementet och ska enligt planerna träda i kraft år 2011. Anita Ferm var särskild utredare i gymnasieutredningen, som utmynnade i betänkandet Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. Bland annat föreslås en uppstramning av valbara kurser och ett slopande av specialutformade program.
– Ferm dömer ut specialutformade program utan belägg och i svepande ordalag. I så fall finns det även nationella program med brister, men det innebär ju inte att vi lägger ner dem, säger Mats Gerdau.
Han menar ändå att ”floran av lokala kurser kan vara lite vildvuxen, men att man inte river upp hela trädgården på grund av lite ogräs.”
En central fråga är därför hur utbildningarnas kvalitet garanteras, samtidigt med friheten att starta lokala kurser, som skolan eller kommunen tar fram.
– Lokala kurser har kritiserats för att det inte finns jämförbarhet. En del av dem är inte kvalitetssäkrade, kursplaner och betygskriterier är halvtaffligt skrivna. Det skapar osäkerhet för eleverna, säger Mats Gerdau.
Utvecklingsmöjligheter kvar
I den nya gymnasieskolan tas de lokala kurserna helt enkelt bort. Kvar finns 900 nationella kurser, som Mats Gerdau menar räcker ganska långt. Men de lokala kurserna kan återuppstå efter godkännande av Skolverket.
– För att få en nivå på utbildningen kan det vara bra att ha en kvalitetsstämpel, säger Mats Gerdau. Det kan låta byråkratiskt. Men om man ska sjösätta en helt ny gymnasieskola är kvalitetssäkring av lokala kurser ett mindre bekymmer, menar han.
Men begränsar ansökningsförfarandet inte det den lokala friheten?
– Lokala kurser som efterfrågas av eleverna och som fyller ett behov på arbetsmarknaden kommer att kunna finnas kvar. Friheten beskärs inte så mycket att utvecklingsmöjligheterna försvinner.
Ansökningsförfarandet kanske främst kommer att drabba kommunala skolor.
– Eftersom friskolorna måste söka tillstånd hos Skolverket är deras kurser redan godkända. De har redan prövats en gång. Det gäller inte kommunala skolor, där vet vi inte riktigt hur det ser ut, säger Mats Gerdau.
Skolverket klarar hanteringen
Inte heller Charlotte Wieslander, undervisningsråd på Skolverket, är orolig för hur det ska gå att kvalitetssäkra lokala kurser i den nya gymnasieskolan.
– I vårt remissyttrande har vi svarat att vi har den möjligheten, säger hon.
År 2005 fanns 7000 lokala kurser i landet. Charlotte Wieslander menar att det är få av dessa som inte redan finns som nationell kurs.
– Det är bara en handfull, som skulle behöva göra en ny ansökan. Och i så fall handlar det om att en lokal kurs ska få status som en nationell kurs. Men vi räknar inte med någon stor omfattning, säger Charlotte Wieslander.
