I en av de sju huvudinitiativ under Europa 2020 strategin: ”Unga på väg”, ett nyligen framlagt förslag av EU-Kommissionen, är en av prioriteringsområdena inom EU att jobba för bättre kvalitet på alla utbildningsnivåer, det vill säga skola, yrkesutbildning, högre utbildning, vuxen- och fortbildning.
Vad innebär utbildning av hög kvalitet?
– Hög kvalitet och moderna utbildningssystem bör vara ledmotiv inom alla former av livslångt lärande. Utbildning ska forma elever och studenter till att klara sig väl på arbetsmarknaden och samtidigt skapa ansvarstagande individer som också får en chans till personlig utveckling genom sin utbildning. Utbildningssystemen ska inte bara leverera sakkunskap utan måste också hjälpa elever och studenter att få den rätta kompetensen. Detta krävs på en alltmer global och föränderlig arbetsmarknad.
Vilken roll spelar arbetsmarknadens engagemang roll för kvaliteten?
– Arbetsmarknaden har en utomordentligt viktig roll i att delta i en dialog om utbildningens innehåll och mål. En nära koppling mellan utbildningssystemen och arbetsmarknaden kan göra program och kurser mer relevanta, mer innovativa och uppmuntra entreprenörskap. Arbetsmarknaden kan också bidra till att utveckla kompetens såsom teamarbete, kommunikationsförmåga, analytiskt och kritiskt tänkande.
– EU-kommissionen uppmuntrar en kontinuerlig dialog mellan universitet och näringsliv genom att regelbundet organisera ett europeiskt forum som en mötesplats för att diskutera goda exempel på sådant samarbete och lära av varandras erfarenheter.
Hur ska det engagemanget i så fall se ut?
– I EU:s moderniseringsagenda för högre utbildning uppmuntrar Kommissionen ett närmare samarbete mellan utbildningsinstitutioner och arbetsgivare. Självklart är det lärosätena som själva bestämmer hur utbildningsprogrammen ska se ut, men det kan vara en styrka om arbetsmarknaden finns representerad i styret av institutionens arbete och kan bidra till utvecklingen av program och samarbete om praktikplatser.
Arbetsmarknadens intresse för att engagera sig måste variera mellan olika länder. Hur ser detta ut?
– Det är klart ett stort och växande intresse för samarbete mellan den akademiska världen och arbetsmarknaden i de flesta europeiska länder, men man kan se att det mest utbredda samarbetet finns i norra Europa.
Är engagemanget viktigt i både yrkesutbildningar och teoretiska utbildningar, på alla nivåer?
– EU-Kommissionen tycker att engagemanget bör sträcka sig över alla nivåer av utbildning och både vad gäller yrkes- och teoretiska utbildningar.
– Det finns redan en lång erfarenhet av samarbete vad gäller yrkesutbildningar, vilket är ganska naturligt. Det är dock minst lika viktigt att se till att teoretiska utbildningar också kan komma närmare arbetsmarknaden, dels för att ge praktiska exempel på hur teorier kan användas i praktiken, dels för att ge studenter bättre möjligheter till att hitta praktikplatser eller hjälpa dem i sitt val av arbetsgivare när studierna är avklarade.
Hur ser kommissionen på begreppet anställningsbarhet? Hur mycket hänsyn ska utbildningssystemet ta till det?
– Anställbarhet är ett av flera hänsyn som utbildningen måste ta. EU-Kommissionen arbetar sedan ett par år tillbaka med initiativet ”Ny kompetens och nya arbetstillfällen” och ska lansera det som en av sju huvudinitiativ under Europa 2020 strategin i november i år. En del av detta initiativ handlar om att undersöka vilken typ av kompetens som kommer att efterfrågas av arbetsmarknaden i ett långsiktigt perspektiv.
– EU:s centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) har uppskattat att 2020 kommer minst 35% av alla jobb inom EU att kräva högre utbildning (mot circa 29% idag) och mer än 50% av jobben kräver yrkesutbildning. Det är viktigt att utbildningssystemen tar hänsyn till sådana analyser och ser till att de utexaminerade har den rätta kompetensen.
Kan du nämna ett antal exempel på vad som krävs för "en lyckad integrering på arbetsmarknaden"?
– I förslaget ”Unga på väg” menar EU-Kommissionen att det är viktigt med en integrerad strategi som täcker både utbildning och sysselsättning, fokuserat på unga. Det är viktigt att ungdomar som har avslutat en utbildning antingen hittar ett jobb eller erbjuds en praktikplats, antingen på hemmaplan eller i ett annat land.
Hur får man fart på dina exempel?
– Arbetsförmedlingar har en viktig roll i att se till att unga som avslutar en utbildning kommer ut på arbetsmarknaden. Vi hoppas att det planerade initiativet ”Ditt första Eures jobb” kommer att ha effekt.
För närvarande studerar EU-kommissionen "nya riktmärken för universitetens resultat". Ingår exempelvis anställningsbarhet som en del i detta?
– Den studie som EU-kommissionen utför för närvarande kommer att ha ett brett synsätt på universitetens resultat. Vi tycker att anställbarhet bör ingå i ett sådant system. Studien är färdig före sommaren 2011 och vi hoppas då ha fått en klar uppfattning om ifall ett bredare, användarvänligt system för att mäta universitetens resultat är genomförbart eller inte.
Se gärna studiens hemsida: http://www.u-multirank.eu/
– Lärlingsutbildning ses som ett utmärkt sätt att få ut ungdomar på arbetsmarknaden, minst 800 000 ytterligare ska finnas med i sådant system 2012. Systemen varierar mellan olika länder. Spelar det roll? Hur står sig förslaget till svenskt lärlingssystem? Var lämpar sig lärlingssystem bäst; i gymnasieskolan, eftergymnasial utbildning, eller både och?
– Det stämmer att traditionerna och systemen är olika i Europa och en ideal modell finns inte. ”Unga på väg” förslaget uppmuntrar mer och bättre kvalitet på lärlingsutbildning inom EU. Vi ser gärna att fler arbetsgivare erbjuder lärlingsplatser och kanske finns det nya attraktiva sätt att locka fler företag att vilja ha fler lärlingar.
Tycker du att högskolebehörigheten är en svår fråga? I Sverige har vi ju debatten om inte alla ska ha möjlighet att gå vidare till högskolan?
– Det är viktigt att livslångt lärande genomsyrar alla utbildningsnivåer. Har man till exempel genomgått en yrkesutbildning ska det vara möjligt att senare kunna gå vidare på högskolan. Hur en sådan övergång kan se ut är förstås upp till varje nationellt system att definiera. Detta är en fråga som det nuvarande belgiska ordförandeskapet inom EU lägger stor vikt vid.
Hur får man studenter att ta chansen att studera och/eller jobba utomlands? En ny rapport från Svenskt Näringsliv och Internationella Programkontoret bekräftar att utlandserfarenhet ökar anställningsbarheten.
– Våra egna studier bekräftar dessa resultat. EU har genom sin långa erfarenhet av program för rörlighet, såsom Erasmus och Erasmus Mundus för högskolestudenter, sett att effekten av att spendera en period utomlands för studier eller praktik ökar anställbarheten märkbart.
– Kommissionen uppmuntrar i ett förslag till en Rådsrekommendation EU-länderna att minska kvarvarande hinder för rörlighet. Till exempel restriktioner för hur man kan ta med sig studielån utomlands, att studier och praktik utomlands erkänns och valideras när man kommer hem, att förbättra informationen om möjlighet till att studera utomlands, att gärna inkludera en period inom studieprogrammen som ska användas till studier i ett annat land, att se till att lärare uppmuntrar till rörlighet, uppmuntra kunskaper i språk, etcetera.
Attityder spelar väl stor roll, oavsett vilka rättsliga instrument och verktyg som tas fram?
– Attityder och positiva förebilder spelar stor roll. Det är därför viktigt att lärare och andra som är i frontlinjen i mötet med studenter har en positiv attityd till att studera eller göra praktik utomlands, till att lära nya språk och uppmuntra nyfikenheten att lära känna andra kulturer med andra akademiska traditioner. Det är också viktigt att även lärare får möjlighet att spendera en tid utomlands. Våra EU-program ger dessa möjligheter på alla utbildningsnivåer.
