Alla vet att det kan göra ont att riva av ett plåster och att det gör mest ont att dra av det långsamt. Det var kanske det kommunpolitikerna av alla färger visste när de införde den så kallade Haninge-modellen. I kommunen, som ligger söder om Stockholm, satt man upp mätbara kunskapsmål och såg till att följa dem. Med höjda förväntningar, kommer förbättrade resultat, var hypotesen. Den visade sig hålla med råge.
Numera förväntas att alla förstaklassare ska nå upp till en viss, väl definierad läsförmåga – och man kontrollerar hur det går. Enbart den insatsen höjde andelen läskunniga elever från 60 till 88 procent på ett år. Motsvarande insats i matte och kemi har förbättrat resultaten i de ämnena och i synnerhet bland eleverna i Haninges miljonprogramsområden.
Tog ansvar för dåliga resultat
Det började med att Haninge under 2004 blev utsedd till såväl sämsta barnkommun av Barnens Rätt i Samhället och sämsta skolkommun i Lärarförbundets ranking. I det läget valde politikerna att inte skylla ifrån sig.
– Vi sade, ja, vi är helt enkelt för dåliga. Vi gav oss icke godkänt, säger Robert Noord.
– Det är på skolan som kraven måste ställas. Jag vet inte hur många gånger jag mött lärare som säger att de låga resultaten i skolan beror på ”en dålig årgång” elever. Finns det elever som inte uppnår ett godkänt resultat måste man landa i slutsatsen att undervisningen måste förändras.
Skulle våra barn vara dummare?
Droppen blev när Skolverket gjorde inspektion i Haninge 2006 och gav godkänt trots de undermåliga resultaten, med hänvisning till kommunens socioekonomiska problem. Då blev Robert Noord rent utsagt förbannad.
– På grund av salsavärdena ska vi nöja oss med lägre förväntningar! Vad är det som säger att våra barn är genetiskt dummare än barnen på Östermalm?
Inget har det visat sig.
Göra upp med flumskolan
Nu när socialdemokraterna ska göra upp med sin gamla skolpolitik på det nationella planet och formulera en ny är det just kunskapsuppföljning som står i centrum. I boken att ”Att riva plåstret” återkommer flera intervjuade till att socialdemokraterna ska göra upp med flumskolan.
Vad menas med det?
– Vi har underskattat skolans betydelse för barns kunskapsinhämtning. Varierande resultat har sagts bero på segregation. Men med det resonemanget resignerar man ju, säger Robert Noord.
Han exemplifierar med Tankesmedjans rapport ”Flum? Nej, segregation” (2005). I den sägs att ”ökande skillnader har mycket tydlig socioekonomisk bakgrund.”
– Det skickar signalen att det inte spelar någon roll vad skolan gör. Så istället driver den en massa saker som jämställdhet, miljö och värdegrund, säger Robert Noord.
– Det var här Björklund slog in en kil när han gav skolan en roll och betydelse.
SSU backar in i framtiden
Hand i hand med kunskapsuppföljning följer betyg, vilket inte är en lätt fråga att hantera i det socialdemokratiska partiet. Själv skulle Robert Noord kunna tänka sig betyg från första klass, han tycker att betyg framför allt är kvitto på lärarnas insatser. Men i hans parti finns de som verkligen ser rött vid tanken på betyg.
Två av dem är Socialdemokratiska ungdomsförbundets Jytte Guteland och Mattias Vespä, ordförande respektive förbundssekreterare i SSU. De är intervjuade i ”Att riva av plåstret” under rubriken ”Slopa betygen och öka elevernas inflytande”. Att tala om betyg är ”ålderdomligt och att gå tillbaka till en sorteringsskola”, menar de.
Robert Noord tycker att det är synd att de intar den positionen.
– Betygsfrågan är känslig inom SSU. Det känns som att de backar in i framtiden. På sikt hoppas jag att de tar till sig nya perspektiv efter hand som nya medlemmar tar för sig.
Vill ha bred uppgörelse om betyg
Hur kunskapsuppföljning och betygsfrågan kommer att hanteras av kongressen i höst återstår att se. I Socialdemokraternas Rådslag Skola slås fast att partiet vill att nationella prov ska genomföras i årskurs tre, sex och nio och omfatta fler ämnen än tidigare. Partiet vill också ha en bred uppgörelse om betygssystemet i grundskolan, och kan tänka sig betyg tidigare än i dagens årskurs åtta. Däremot är det inte tal om att ”utsätta sjuåringar för betyg”.
– Jag tror att kongressen kommer att acceptera den nya linjen även om inte alla brinner för den. Det handlar om att riva plåstret, säger Robert Noord.
– Jag hoppas på ett tydligt uttalande om att uppföljning av resultat är viktigt för elevernas rätt till kunskap. För mig är betyg ett mått på hur väl skolan lyckas.
Belönas efter förtjänst
Mikael Damberg är ordförande för Socialdemokraterna i Stockholms län och riksdagsledamot i Utbildningsutskottet. Även han delar med sig av sina tankar om skolpolitiken i ”Att riva plåstret”. Damberg tror att ett skäl till att socialdemokraterna anses ha skapat en flumskola är rädslan för att tala om ordning och reda, något som föräldrar och elever faktiskt vill ha. Han tar också upp att lärare som presterar bra resultat ska kunna ”se att det lönar sig i lönekuvertet.”
Robert Noord håller med om detta.
– Lärare och skolledare ska kunna belönas efter förtjänst. Karriärvägar behöver också utvecklas, så att en duktig lärare kan välja på mer än att gå vidare och bli rektor. Men vi behöver också en strategi för att dåliga lärare inte ska finnas i skolan, säger han.
Att alla lärare ska vara behöriga, ser han som självklart.
Näringslivet proffsigt stöd
Robert Noord har mängder av idéer och tankar kring hur skolan skulle kunna utvecklas i samklang med dagens samhälle och framtiden. Han drivs av lusten att förändra. En idé om professionella styrelser i skolorna, kan nog beskrivas som spännande. Den handlar om att varje skola ska ha en styrelse bestående av representanter för näringsliv, högskola, föräldrar och rektor.
– I synnerhet näringslivet skulle innebära ett proffsigt stöd för rektorn. Och föräldrarna skulle få ett större inflytande över skolan, vilket de kommer att kräva mer och mer i framtiden, säger Robert Noord. Överhuvudtaget tycker han att samverkan mellan näringslivet och skolan är viktig att utveckla, i synnerhet på de yrkesförberedande programmen.
Robert Noord om friskolorna:
"Vi måste sätta kvalitet före driftsformerna. Alla elever ska garanteras kunskaper och uppföljning. Kommuner har istället en tendens att ta på sig rollen som VD för de kommunala skolorna."
Om friskolorna och vinstutdelning:
"Om man tror att friskolorna kan ta ut enorma vinster och ändå hålla hög kvalitet på sin verksamhet, måste det vara fel på effektiviteten i kommunala skolor. Om friskolorna tar ut vinster, som går ut över deras verksamhet, kan de inte överleva. Så vinster är inget problem egentligen."
Om segregationen:
"Segregationen ska bekämpas, men orsakerna inte dess verkan. Vi har bostadsområden som är segregerande. Det är klart att det inte är friskolorna som orsakar segregation. I så fall handlar det om rätten att välja. Men det finns inget folkligt stöd för att ta bort den rätten."
Om valfriheten:
"Socialdemokraterna är ett äldre parti med anor och traditioner. Bland dem som var med och byggde landet finns en ryggmärgsreflex att valfrihet raserar något som de har byggt upp. Den unga generationen socialdemokrater ser snarare valfriheten som någonting gott och som ska stärkas."
Om valförlusten:
"Bakgrunden till rådslaget om skolan var att vi erkände att vi förlorade på grund av skolfrågan. Vi gick i fällorna och hamnade i försvarsställning. Nu förnyas skolpolitiken och min förhoppning är att den i nästa val ska utvecklas till en plusfråga för socialdemokraterna."
Om den obligatoriska nioåriga grundskolan:
"Jag har velat lyfta fram att kunskapsmålen är det viktiga, inte om det tar sju eller tretton är för eleven att klara av dem. Tänk dig en skola där det är läroplanens mål som är det obligatoriska och inte antalet timmar."
Boken kan beställas på www.bokus.com eller vid större upplagor (10 eller fler) på www.avabok.se
Om SALSA på Skolverkets hemsida: Med hjälp av det analysverktyget SALSA kan kommuner och skolor bedöma skolors samlade betygsresultat i ett riksperspektiv. Genom att ta hänsyn till skolors elevsammansättning kan kommuner och skolor få en ny utgångspunkt för diskussion och analys av skolors förutsättningar, processer och resultat.
