Varför läser man på högskola eller universitet? Det självklara svaret är att man är intresserad av något och vill fördjupa sig i det. Men för de allra flesta studenter är det av intresse att studierna också leder till förbättrade möjligheter efter examen, sett ur ett jobbperspektiv. Oavsett utbildningsområde är studenter oftast intresserade av att efter examen jobba med det de pluggar. Svenska företags behov av kompetenta medarbetare är andra sidan av samma mynt. Att studenter får kvalificerade jobb efter examen gynnar både studenterna, företagen och Sveriges tillväxt.
”Över 90 procent får kvalificerade jobb efter examen”, braskade rubriken i Högskolverkets senaste nyhetsbrev (16/12). Uppgiften är baserad på HSV:s egna etableringsundersökning (2011:16 R). Men när man tittar lite närmare på siffrorna visar sig HSV:s påstående stämma föga väl. Det som nyhetsbrevet kallar ”kvalificerade jobb” avser i själva verket yrken med krav på någon form av högskoleutbildning. 90-procentspåståendet gäller dessutom bara för personer med en yrkesexamen med inriktning mot ett legitimationsyrke. Av de som har generella magisterexamen (fyraårig utbildning) är det 30 procent som arbetar inom yrken som kräver mindre än tre års högre studier. Det finns alltså en betydande andel som är överutbildade, sett till sitt yrke.
Detta avser dessutom den andel av de som anses vara ”etablerade på arbetsmarknaden” 18 månader efter examen – inte av alla som tagit examen. Enligt HSV-undersökningen var det strax över tre fjärdedelar av de som tagit examen läsåret 2007/08 som var att anse som etablerade på arbetsmarknaden ett och ett halvt år efter examen. På vissa områden ser det värre ut: inom humaniora och teologi var andelen etablerade bara 57 procent, och inom naturvetenskap 67 procent. Och då är ändå kravet för att anses som ”etablerad” inte särskilt högt ställt: det ska inte finnas några ”händelser som påvisar arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder”, och man ska ha haft en månadslön över 16 400 kronor. Många som har läst fyra år på högskola eller universitet har nog gjort den investeringen med förhoppning om att ha en högre lön än så.
När Svenskt Näringsliv gör vår årliga etableringsundersökning Högskolekvalitet finner vi att drygt var tredje utexaminerad student inte har kvalificerat jobb sex till tolv månader efter examen. En av poängerna med undersökningen är att lyfta fram de negativa effekter felval och överutbildning kan ha, och att uppmuntra till välinformerade studieval. Det skulle också underlättas om Högskoleverket talade klarspråk utifrån sina egna etableringssiffror.
Sveriges högre lärosäten behöver starkare drivkrafter för att de utbildningar de anordnar ska leda till kvalificerade jobb efter examen för studenterna. Det handlar om sådant som reformering av resurstilldelningssystemet, mer samverkan med arbetslivet under utbildningen och tydligare arbete med alumniorganisationer. Den högre utbildningen är för viktig för Sveriges välstånd och tillväxt för att brista i kvalitet.
