Den 2 oktober i fjol drog Anna Eriksrud och Kristina Fritjofsson igång det privata apoteket Samariten i Uppsala. Tanken var att Samariten skulle ta sig in på den omreglerade marknaden och på allvar kunna konkurrera. Men så blev inte fallet.
– Marknaden var aldrig tänkt för oss små apotekare. Det var bara politiskt dravel, det kan man nu konstatera, säger Anna Eriksrud, vd på Samariten.
Hon riktar dels kritik mot Apotekets it-system, som behövdes för att kunna expediera recept och skriva ut läkemedelsetiketter. Apotekets system var till alldeles nyligen det enda på marknaden för små aktörer. Enskilda apotek var alltså tvungna att köpa Apotekets dyra it-lösning om de ville ta sig in på marknaden. Prislappen – 1,2 miljoner kronor per år.
– Det var orimligt dyrt för oss små apotek som inte ingick i någon kedja. Systemet användes enbart för att hantera administrativa sysslor och vi fick ingen ”pay-off” på investeringen. Det var som att kasta pengarna i sjön, säger hon.
Men det var inte det enda problemet. Licenskostnaden på drygt en miljon kronor gällde per företag och inte per butik, vilket innebar att en litet nystartat apotek fick betala samma totalkostnad för it-lösningen som en kedja med 100 butiker.
– Horribelt ur konkurrenssynpunkt. Mindre aktörer hölls utanför marknaden eller slogs ut, säger hon.
Enda sättet att klara av it-kostnaden skulle vara att bilda en apotekskedja med andra, enligt Anna Eriksrud.
– Men det motsäger ju hela syftet med konkurrens och mångfald. De som satte igång karusellen och släppte ”konkurrensen” fri har nu stuckit och gömt sig. Politikerna kunde lika gärna ha sagt; varsågod, nu kan vem som helst gå i konken, säger hon.
Anna Eriksrud betonar att politikerna är väl medvetna om den snedvridna konkurrensen, men aktivt väljer att inte rätta till orättvisorna.
– De lägger bara huvudet på sned och säger att det är beklagligt. Vi är för små i deras ögon, säger hon.
Dessutom ondgör hon sig över landstingens betalningsvillkor för receptbelagda läkemedel.
– Landstinget har 65 dagar på sig att betala våra fakturor, vilket gör att vi måste ligga ute med en massa pengar. Vari ligger logiken? Vi är ett litet apotek medan landstinget är en stor apparat med massor av resurser, säger hon.
Priser på receptbelagda läkemedel är strikt reglerade. Apoteken gör därför inga stora vinster på att sälja medicin. Istället är det försäljning av schampo, krämer och plåster som apoteken tjänar pengar på.
– Sådana produkter står för omkring 20 procent av vår omsättning. Hur ska vi kunna överleva på det? säger hon.
Bortser man från resultatet har Apoteket Samariten vuxit kraftigt och gått från ett litet till ett medelstort apotek. Men företaget blöder.
– Vi får nya kunder hela tiden. Ändå riskerar vi konkurs. Avregleringen var ett hastverk. Hela marknaden bygger på att man måste ha god likviditet redan från början, säger hon.
Eva Fernvall, varumärkesdirektör på Apoteket, håller med.
– Om jag ska gissa hur många aktörer vi är om tio år så är vi nog fem, sade hon under ett föredrag under Apoteksdagen i slutet av 2011.
