Europaparlamentet röstade i dag i Strasbourg igenom sitt betänkande om nytt arbetstidsdirektiv.
Parlamentet föreslår bland annat att all jourtid ska räknas som arbetstid, samtidigt vill man ta bort möjligheterna att genom enskilda överenskommelser göra avsteg från 48-timmarsbegränsingen.
– Det här är inte sättet att stärka svenska och europeiska företags konkurrenskraft, säger Jan-Peter Duker, vice vd på Svenskt Näringsliv i en kommentar. Det är meningen att EU i enlighet med Lissabonstrategin ska fokusera sin kraft på åtgärder som stärker konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Det är därför mycket beklagligt, att när man har chansen istället föreslår lösningar som innebär mer överlappningar, mer byråkrati och högre kostnader för företagen.
Processen går nu vidare till ministerrådet.
– Där måste regeringen verka för en lösning som bevarar och stärker det svenska näringslivets konkurrenskraft, säger Jan-Peter Duker.
Svenskt Näringsliv har krävt bland annat följande ändringar i direktivet
- Begränsningsperioden för genomsnittsberäkning av veckoarbetstiden
borde vara 12 månader som huvudregel, med en möjlighet för
arbetsmarknadens parter att genom kollektivavtal komma överens om längre
begränsningsperiod
- Definitionen av arbetstid borde förändras genom att det slås
fast att inaktiva perioder av jourtid och andra liknande situationer, såsom
exempelvis restid i vissa fall, enligt nationell praxis inte ska räknas
som arbetstid
- Möjligheten till individuell opt-out, från 48-timmars-regeln
borde bevaras
- Kompensationsledigheten bör vara flexibel genom att i direktivet öppna för nationell praxis.
