Så påverkas svenska företag av säkerhetsläget

Vecka 18

USA inför sanktioner för att begränsa Ryssland
Sanktionerna, som USA:s finansdepartement har tillkännagett, har som mål att begränsa Rysslands militära och industriella kapacitet, uppger bland annat TT. Bland annat anklagas fler än ett tiotal kinesiska företag för att hjälpa Ryssland att hitta vägar att komma runt sanktioner. USA:s finansminister Janet Yellen säger i ett uttalande att det tidigare varnats om att ”det kommer att bli betydande konsekvenser för företag som förser Rysslands krig med materiellt stöd.” Yellen tillägger att åtgärden kommer att ”ytterligare störa och försämra Rysslands krigsansträngningar”. Sanktioner riktas också mot personer som kopplas till den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs död. Han dog i februari i en straffkoloni i Ryssland. Förra veckan skrev USA:s president Joe Biden under en lag som bland annat innefattar stöd till Ukraina. Ukrainas del av stödpaketet är på nära 61 miljarder dollar, vilket motsvarar över 650 miljarder svenska kronor. USA:s sanktioner i kombination med stöd kommer att ge Ukraina ett ”försprång på slagfältet”, enligt Yellen.

Saabchefen: Inte nog för att avskräcka Ryssland
Försvarsberedningen går åt rätt håll, hävdar Saabs vd. Men han varnar för att politikerna inte gör tillräckligt för att avskräcka Ryssland. Ska försvarsindustrin växa än mer behövs det klara besked om mer pengar. De politiska partierna i Sverige har genom försvarsberedningen precis presenterat sin syn på hur det svenska försvaret ska utformas framöver. Det innebär bland annat att de vill öka satsningarna på försvaret så att det motsvarar 2,6 procent av Sveriges BNP.

– Det är bra att de vill öka. Men vi får se hur det blir i höst när regeringen kommer med sin proposition om försvaret. Det viktiga nu är att politikerna bestämmer sig för på vilka områden Sverige ska ha en egen förmåga och att vi inte kommer ned för lågt igen, säger Micael Johansson vd för försvarsindustriföretaget Saab.

Ett annat problem är att den europeiska försvarsindustrin är väldigt splittrad. En stor del av de köp som de europeiska länderna gör går dessutom till amerikanska företag.

– 78 procent av de europeiska inköpen går utanför Europa. Åtminstone 60 procent borde vara inhemska europeiska köp, säger Micael Johansson.

Han varnar samtidigt för att utestänga amerikanska företag.

– I USA räknas vi som ett inhemskt företag när vi är etablerade i landet. Om amerikanska företag etablerar sig i Europa måste de också få vara med och bygga upp den europeiska försvarsförmågan.

Vad försvarsberedningens slutsatser leder till för Saab är ännu oklart. Men i rapporten talas det till exempel om att det behövs fler fartyg och ubåtar, något som i så fall kan gynna Saab Kockums.

Läs hela artikeln: Saabchefen: Politikerna måste göra mer för att avskräcka Ryssland (SvD)

Sveriges attraktionskraft för utländska direktinvesteringar minskade under 2023
Sverige tappade i attraktivitet för utländska direktinvesteringar under förra året och rankas på 18:e plats i Europa jämfört med plats 16 året innan. Det visar den årliga rapporten från EY som analyserar antalet investeringar i europeiska länder. För första gången på tre år minskade utländska direktinvesteringar i Europa. Svag ekonomisk tillväxt, ökade elpriser och global geopolitisk osäkerhet nämns som några av orsakerna till minskat intresse från utländska företag.

Rapporten visar också att antalet arbetstillfällen som skapats genom investeringsprojekt minskade i Europa jämfört med 2022, men ökade samtidigt i Sverige med 47 procent. Antalet utländska direktinvesteringar (FDI) i Sverige minskade med 19 procent under 2023 jämfört med året innan enligt EY Europe Attractiveness Survey 2024.

Rapporten från rådgivnings- och revisionsföretaget EY visar att de nordiska länderna ligger fortsatt utanför topp tio. Trots att antalet utländska investeringar i Finland minskade med 32 procent från 2022 är Finland det nordiska land som presterar bäst på plats 16, följt av Sverige på plats 18. Norge såg den största ökningen av antalet investeringar med 14 procent men placerar sig på plats 27, vilket är lägst i Norden. Danmark såg en liten ökning på 2 procent och hamnar på plats 20.

Sverige med i Natos innovationsfond
Sverige har officiellt blivit en Limited Partner (LP) till NATO Innovation Fund (NIF) och ansluter sig till 23 andra länder för att investera i avancerad teknik och vetenskap och förbättra de allierade nationernas försvar, säkerhet och motståndskraft. Natos innovationsfond finansieras nu av 24 Nato-allierade och investerar i deeptech-drivna företag i syfte att stärka alliansens kollektiva säkerhetsförmåga. NIF har idag ett kapital på ca på 1 miljard euro. Fonden verkar oberoende av Nato och investerar i teknikföretag och fonder i de 24 deltagande allierade nationerna, nu inklusive Sverige. Natos innovationsfond investerar under ett företags livstid och ger företagare det stöd de behöver i upp till 15 år.

Bidens miljardregn höjer insatserna i chipkriget
På några månader har Joe Bidens administration delat ut motsvarande 319 miljarder kronor till chiptillverkare som ska etablera nya fabriker. Sanjay Mehrotra, vd för Micron – den senaste mottagaren av ett stödpaket på 66,4 miljarder kronor – medger för Di att det är ett chipkrig som pågår. På bara en månad har Samsung, Taiwan Semiconductor Manufacturing Company, TSMC, och Intel också fått stöd i mångmiljardklassen för att bygga fabriker i bland annat Texas, Ohio och Arizona. Enligt USA kommer 20 procent av de mest avancerade chippen i världen att tillverkas i landet 2030 – motsvarande siffra i dag är noll.

Läs hela artikeln: Bidens miljarder höjer insatserna i chipkriget med Kina (di.se)

Vecka 17

Knauf Group lämnar Ryssland
Tyska Knauf Group, som är fokuserad på tillverkning av byggmaterial, meddelade måndagen den 22 april att stoppa all verksamhet i Ryssland och att helt lämna den ryska marknaden. Knauf Groups avsikt är att få hela verksamheten, inklusive gruvdrift, produkttillverkning och försäljningsverksamhet, överlåten till den lokala ledningen, så att jobben för företagets drygt 4 000 anställda kan tryggas. Affärstransaktionen kräver godkännande av de ryska myndigheterna.

Här är fartygen som skonas i Röda havet – ”Ekonomisk terrorism”
Situationen i Röda havet förvärras, men inte för alla. Europeiska fraktfartyg tvingas ta vägen runt Afrika för att slippa attacker medan kinesiska och ryska fartyg fredas.

– Vi ser att deras fartyg går igenom, vilket uppenbart snedvrider konkurrensen, säger Anders Hermansson, vd Svensk Sjöfart, till TN.

Störningar i leveranskedjor toppar svenska företags oro när det gäller den utomeuropeiska handeln. Det visar nya siffror från Svenskt Näringslivs Företagarpanel. En stor del av oron centreras kring Röda havet där de militanta islamistiska huthirebellerna under de senaste månaderna har attackerat fraktfartyg som har passerat.

– Det är inte så att det inte finns trafik där, däremot är det väldigt få fartyg med koppling till västra hemisfären som passerar därigenom. I princip kan man säga att den europeiska trafiken går runt Afrika för att ta sig till och från Europa, säger Anders Hermansson.

Uppgifter i flera medier gör dock gällande att inte alla fartyg attackeras. Såväl kinesiska som ryska fartyg verkar vara skonade, vilket kan bero på någon slags överenskommelse, skriver Bloomberg.

Läs hela artikeln: Här är fartygen som skonas i Röda havet – ”Ekonomisk terrorism” | Tidningen Näringslivet (tn.se)

Ericsson och Nokia bör samarbeta
Finlands president Stubb anser att svenska Ericsson och finska Nokia bör samarbeta mer då det är två företag som kommer ha en otroligt viktig roll i teknologin och geopolitiken, enligt Stubb.

– Det vet amerikanerna och det vet vi i Europa, och det är ett förhållande som de måste jobba på, även om de här två företagen är konkurrenter, säger Alexander Stubb samtidigt som han uppmanar alla företag att skaffa sig varsin geopolitisk chef för att förstå den nya omvärlden.

– När kalla kriget tog slut var det marknad, marknad och marknad. Nu tycks det var stat, stat och stat”, säger han.

–Det är hemskt viktigt att det finska och svenska näringslivet jobbar inom den europeiska unionen för att upprätthålla den inre marknaden, konkurrensen och undvika protektionismen. Just nu är tendenserna med statsstöd och protektionism, tvärtemot det vi behöver.

Försvarskoncernen Kongsberg varnar för svaga länken i produktionen
Den norska försvarskoncernen Kongsberg har börjat skala upp sin produktion för att möta den ökande efterfrågan. Men myndigheterna behöver göra mer för att stötta underleverantörerna, säger chefen för bolagets försvarsdivision Eirik Lie i en intervju med Di. Särskild stor efterfrågan ser man på robotar och luftvärnsförsvar och utsikterna för fortsatt tillväxt är goda, säger chefen för försvarsdivisionen, Eirik Lie. Utöver robotar och luftvärnssystem ser Eirik Lie också stor tillväxtpotential för Kongsbergs fjärrstyrda vapensystem, som kan användas på såväl markfordon, som på fartyg och flyg.

Läs hela artikeln: Kongsberg varnar för svaga länken i produktionen (di.se)

Företag återvänder hem efter kinesiskt krigshot
Kinas retorik mot Taiwan har fått flera svenska företag att flytta hem, rapporterar Sydsvenskan. Ett företag som valt att styra kosan tillbaka är Beijer Electronics från Malmö.

– Vi behövde en komplementär produktionsenhet som en försäkring mot risker med all produktion på ett ställe, vilket också innebär att vi kommer närmare kunderna på vår huvudmarknad som är Europa, säger Sven Knutsson, ansvarig för supply chain på företaget, till Sydsvenskan.

Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen förklarar vilken typ av tillverkning som företag ofta flyttar.

– Den produktion som företagen tar hem till Sverige är i regel inte arbetsintensiv masstillverkning av enkla komponenter, utan produktion av det mer avancerade slaget, säger hon till tidningen.

Kinesiska bolag skaffar egna militärgrupper
Kinesiska företag sätter i allt högre grad upp egna militära enheter, enligt Di. Anledningen är att kommunistpartiet kräver närmare samarbete mellan näringslivet och försvaret. Enheterna väntas också användas för att stoppa protester och strejker kopplade till landets ekonomiska problem, enligt bedömare. Inte sedan Mao Zedongs styre på 1970-talet har fenomenet med företagsanställda försvarsgrupper varit vanligare, något som ses av bedömare som ett tecken på ökad oro i samhället som följd av landets inhemska ekonomiska problem. Det kan också vara resultat av ökade geopolitiska spänningar, inte minst kriget i Mellanöstern, som kan få oväntade globala spridningseffekter.

– Det är ett effektivt sätt för regeringen att ha en stark militär reserv och samtidigt skjuta över kostnaderna till näringslivet. Regeringen kan skära ned statliga utgifter och ändå upprätthålla en betydande milis, säger Joseph Cheng Yu-shek, tidigare professor i kinesisk statsvetenskap vid City University i Hongkong.

Läs hela artikeln: Kinesiska företag laddar med militärgrupper (di.se)

Kraftig spridning av falska uppdateringar i Sverige under mars månad
Ny statistik från cybersäkerhetsföretaget Check Point Software över skadliga koders utveckling under mars månad visar på FakeUpdates fortsatta dominans som den mest skadliga koden i världen, och Sverige är inget undantag. Bara i mars blev 6,3 procent av alla svenska företag drabbade. Fakeupdates, även kallad SocGholish, är en plattform som underlättar för att utsätta offer för ytterligare skadliga koder. Det som gör plattformen så effektiv är att användare får paket nedladdade automatiskt till sina lagringsenheter, utan att behöva klicka på en skadlig länk eller liknande.

Den började ta fart på riktigt i Sverige under november förra året då påverkan låg på 2 procent, men efter det har attackerna ökat succesivt de senaste månaderna. Det här följer den generella trenden av ökade cyberattacker mot organisationer i Sverige under början på året. Precis i början på 2024 låg snittet på 777 attacker per organisation och vecka i Sverige, och under mars nådde de höjden på 1172. Under de senaste sex månaderna har sjukvården och telekombranschen varit mest utsatta med 1210, respektive 1100 attacker per organisation och vecka.

Ordförandeskapet i EU stärker informationsutbytet inför valet till Europaparlamentet i juni 2024
Det belgiska ordförandeskapet har beslutat att aktivera rådets arrangemang för integrerad politisk krishantering (IPCR) när det gäller informationsutbyte om utländsk inblandning i valet till Europaparlamentet. Vid sitt möte den 17–18 april, i samband med det kommande valet till Europaparlamentet, underströk Europeiska rådet unionens och dess medlemsländers beslutsamhet att noga övervaka och begränsa alla risker som härrör från desinformation, inbegripet genom artificiell intelligens, samt utländsk informationsmanipulering och inblandning i valprocesser. Det uppmanade EU-institutionerna och de nationella myndigheterna att samarbeta kring sådana frågor.

Arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten stärks
Den organiserade brottsligheten är systemhotande och måste strypas. Regeringen har därför beslutat att Utbetalningsmyndigheten ska delta i regeringens myndighetsgemensamma satsning mot den grova och organiserade brottsligheten. Sedan 2009 samverkar tolv svenska myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet, på uppdrag av regeringen. Utbetalningsmyndigheten kommer från och med den 1 juni att bli den trettonde myndigheten som får i uppgift genom myndighetsinstruktionen att delta, tillsammans med Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Vecka 16

Varningen: Bristande stöd till Ukraina hotar världsekonomin
Ukrainas centralbankschef Andrij Pysjnyj har hyllats för att ha säkrat landets finansiella stabilitet och Riksbanken försöker nu dra lärdom av hur han har skyddat banksystemet mot attacker. Men utan stöd från väst kan han återigen tvingas trycka mer pengar och riskera skenande inflation, säger han i en intervju med Di. Risken med otillräckligt stöd från väst blev påtaglig redan i början av året, då det internationella stödet försenades och Ukraina tvingades förlita sig på nationella tillgångar och det stöd som landet tagit emot tidigare. Till slut fick Ukraina i mars motsvarande 103 miljarder kronor, som man hade förväntat sig att få stegvis från januari och framåt.

Läs hela intervjun: Ukrainas centralbankschef: Bristande stöd hotar världsekonomin (di.se)

Totalförsvaret stärks genom samarbete mellan Försvarshögskolan, KTH och Handelshögskolan
Samhällets krisberedskap vilar både på offentliga och privata aktörer – men privata företags skyldigheter och åtaganden är otydliga och beredskapen begränsad. Försvarshögskolan, KTH och Handelshögskolan i Stockholm inleder nu ett samarbete för att tydliggöra och utveckla näringslivets centrala roll som en del i totalförsvaret, förbättra samverkan mellan myndigheter och näringsliv, och stärka krisberedskapen i samhället. Genom samarbetet planerar lärosätena att utveckla forskning och utbildningsprogram som direkt möter de utmaningar och behov som Sveriges försvars- och säkerhetsstruktur står inför. Målet är bland annat att nyckelaktörer inom näringslivet får en tydlig bild av hur deras uppdrag ser ut vid höjd beredskap och krig samt att de får möjlighet att kompetensutveckla sin organisation för detta.

Läs mer: Totalförsvaret stärks genom samarbete mellan Försvarshögskolan, KTH och Handelshögskolan | KTH (tt.se)

ECB-topp: Säkerhetsläget hot mot sänkning
Sjunkande inflation har gett hopp om att centralbanker kommer börja sänka sina räntor framåt sommaren. Men då gäller det också att det globala säkerhetsläget inte förvärras, vilket skulle kunna sinka kommande räntesänkningar. Det menar den finländske ledamoten i Europeiska centralbanken (ECB) Olli Rehn. Det gäller inte minst kriget i Ukraina och situationen i Mellanöstern, särskilt efter Irans attack mot Israel under helgen.

– Detta förutsätter att det inte blir några ytterligare bakslag, till exempel när det gäller den geopolitiska situationen och därmed energipriserna, sade Rehn i ett anförande i Helsingfors den 16 april, enligt TT-Bloomberg.

ECB lämnade i förra veckan styrräntorna oförändrade för femte mötet i rad. De flesta bedömare räknar med att ECB sänker räntorna i juni.

Utan export överlever inte två av fem SME
42 procent av landets små och medelstora företag (SME) som exporterar säger att de troligen eller absolut inte skulle överleva utan export. Det framkommer av en undersökning som Exportkreditnämnden (EKN) låtit göra. – Och på frågan hur de ska växa säger hälften (49 procent) genom ökad export, säger Carl-Johan Karlsson, affärsområdeschef SME på EKN.EU utanför Norden (37 procent) är den mest lockande exportmarknaden om företagen skall öka sin export. Näst mest lockande är Norden (26 procent) följt av övriga Europa 13 procent, Nordamerika (11 procent) och Asien (6 procent).

Norrmejerier har utsatts för ett cyberangrepp
Natten mot den 16 april utsattes Norrmejerier för ett cyberangrepp och beslut togs omedelbart att stänga ned både produktion och nätverk i Umeå. Norrmejeriers krisledning arbetar med att isolera och kartlägga angreppet för att så snabbt som möjligt få igång verksamheten. Cyberangreppet är polisanmält. Norrmejeriers krisledning har gjort framsteg framåt i arbetet med att kartlägga cyberangreppet senaste dygnet. Fokus är att skapa förutsättningar för att komma i gång med verksamheten på Umeå mejeri men någon prognos för när det tidigast kan ske finns inte just nu. Mjölk kommer fortsatt att transporteras vidare till Norrmejeriers egna produktionsenheter i Burträsk och Luleå samtidigt som kontakt har etablerats med andra mejerier som står redo att ta emot mjölk om behov uppstår.

Norrmejerier meddelar att de löpande kommer uppdatera informationen på sin hemsida så fort de har kommit vidare i deras kartläggning kring både angreppet och dess konsekvenser.

Regeringen stöttar insatser för Ukrainas uppbyggnad inom hälso- och sjukvården
Stiftelsen Swecare får bidrag av regeringen för att bland annat genomföra en förstudie om Ukrainas behov inom hälso- och sjukvårdssektorn och ge förslag på hur stiftelsen kan möjliggöra för näringslivet att möta dessa behov.

– Sedan Ryssland inledde en oprovocerad och illegal fullskalig invasion av Ukraina har regeringens stöd till Ukraina stått fast. Stödet är både omfattande och långsiktigt och vi ser ett starkt intresse från näringslivet att medverka i detta, vilket den här förstudien ska bidra till att förverkliga, säger socialminister Jakob Forssmed.

Swecare får 6,5 miljoner kronor för att förbättra förutsättningarna för att kunskap och erfarenheter tas tillvara i syfte att förbättra hälso- och sjukvård och äldreomsorg i Sverige såväl som i andra länder. Delar av detta ska också gå till insatser som främjar näringslivets bidrag till Ukrainas uppbyggnad och EU-närmande inom hälso- och sjukvårdssektorn. Bland annat får Swecare medel för att genomföra en förstudie som redogör för Ukrainas behov inom hälso- och sjukvårdssektorn samt ge förslag till hur Swecare kan möjliggöra för aktörer inom näringslivet att möta dessa behov.Stiftelsen Swecare är en halvstatlig icke-vinstdrivande stiftelse med representanter från Regeringskansliet, myndigheter under Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Regioner som samverkar med det privata näringslivet inom life-science sektorn.

Den Europeiska Försvarsindustristrategin EDIS och förordningen om det Europeiska försvarsindustriella programmet EDIP
Faktapromemoria om Kommissionens meddelande om en Europeisk försvarsindustristrategi (EDIS) är en strategi med åtgärder för att stödja EU:s försvarsberedskap, lyfta fram ekonomiska stöd, och öka samarbetet och koordineringen mellan medlemsländernas behov av försvarsmateriel såsom krigsmateriel, annan materiell och materielrelaterade tjänster.Förslaget till en förordning om ett Europeiskt försvarsindustriellt program (EDIP) består av ett rättsligt och ekonomiskt ramverk som syftar till att skapa ett strukturellt och långsiktigt program för att uppnå försvarsindustriell beredskap. EDIP kommer enligt förslaget att tilldelas 1,5 miljarder euro ur EU:s budget under perioden 2025–2027 och ska användas för att:

1. 1.
   stärka den europeiska försvarsindustriella och teknologiska basens konkurrenskraft och beredskap,
2. 2.
   stärka försörjningstryggheten på den inre marknaden, samt
3. 3.
   stärka Ukrainas försvarsteknologiska bas.

Läs promemorian: Den Europeiska Försvarsindustristrategin EDIS och förordningen om det Europeiska försvarsindustriella programmet EDIP (regeringen.se)

Vecka 15

Upphandlingsregler stoppar utrustning till Ukraina
Sveriges industri har utrustning som skulle kunna vara till stor nytta för den ukrainska militären. Men på grund av förlegade upphandlingsregler förblir de hemma. Ändra på det, skriver Frida Wallnor på Dagens Industris ledarsida. För svensk del finns några lågt hängande frukter, noterar hon. Inte minst reservdelar. ”Ukraina kan inte använda delar av den utrustning som Sverige donerat för att man saknar exempelvis olje- och luftfilter, vilket är skandalöst”, skriver hon. Sverige har endast möjlighet att skicka material som Försvarsmakten kan avvara under en begränsad tid. På grund av detta stannar utrustning som skulle kunna göra stor nytta för den ukrainska militären. ”Det skulle kunna förändras om FMV får i uppdrag att upphandla och donera materiel direkt från svenska bolag baserat på vad Ukraina efterfrågar”. En annan möjlighet, menar hon, är att regeringen upprättar en fond som Kiev kan använda för att lägga beställningar direkt hos svenska bolag. Läs hela artikeln här:

Ledare: Med Trump i Vita huset behöver industrin utnyttjas maximalt (di.se)

Tullfrihet med restriktioner för Ukraina
EU:s medlemsländer och Europaparlamentet enades den 8 april om att införa hårdare restriktioner för vissa jordbruksprodukter från Ukraina. Samtidigt förlängs ramverket kring tullfri export av främst lantbruksprodukter från Ukraina till EU-länder. Det uppger EU:s ordförandeland Belgien. Tullfriheten infördes strax efter Rysslands invasion av Ukraina 2022. De nya reglerna innebär vissa restriktioner för ukrainsk export av bland annat kyckling, ägg, socker, majs och honung. Handelsnivån ska ligga på en nivå som motsvarar ett genomsnitt under en period mellan sommaren 2021 och slutet av 2023. Däremot blev det inga förändringar av tullarna på bland annat vete, vilket Frankrike och Polen initialt krävt. Beslutet godkändes av EU-ländernas ambassadörer på den 8 april.

”Detta kommer att göra det möjligt för Ukraina att fortsätta att få egna inkomster genom handel med EU, samtidigt som det stärker skyddet för utsatta jordbruksprodukter”, skriver ordförandelandet Belgien på X, tidigare Twitter. Ett parlamentsutskott kommer att godkänna förslaget under tisdagen, i en ren formalitet. Bönder i bland annat Polen och i Frankrike har visat missnöje över bland annat Ukrainas tullfrihet i EU:s inre marknad.

Läs hela överenskommelsen: Ukraina: rådet stöder förlängning av EU:s autonoma handelsåtgärder - Consilium (europa.eu)

Ryssland försöker sabotera europeiska järnvägar
Ryssland har gjort tusentals försök att förstöra och störa europeiska järnvägar för att destabilisera EU och sabotera kritisk infrastruktur. Det säger Tjeckiens transportminister Martin Kupka i en intervju med Financial Times.

- Jag är väldigt nöjd med hur vi har försvarat oss, säger Kupka.

Moskva misstänks ligga bakom försöken att försvaga EU:s infrastruktursystem. Försök som har eskalerat efter den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022. Cyberattackerna riktas främst mot den tjeckiska järnvägsoperatören Äeské dráhys nätverk där signalsystemet riskerar att slås ut. Tidigare attacker gjorde så att biljettsystemet slogs ut och har väckt oro för störningar av signaler som kan orsaka allvarliga olyckor.

Läs hela artikeln: Russia is trying to sabotage European railways, warns Prague (ft.com)

Yellen i Kina: Släpp in våra företag
Kina behandlar amerikanska och andra utländska företag orättvist, bland annat med att inrätta hinder för utländska företag att ta sig in på den kinesiska marknaden, enligt Bloomberg. Det sa den amerikanska finansministern Janet Yellen den 5 april under ett besök i Kina och en träff med bland andra vice premiärminister He Lifeng.

– Jag tänker ta upp de frågorna i möten den här veckan, sade hon på plats i Kina. Hon uppmanar därför Kina till marknadsmässiga reformer. Hon pekade också på risken för att Kinas tillverkningsindustri kör på för hårt, att världsmarknaden inte kan svälja utbudet.

385 miljoner kronor till satsningar på civilt försvar och cybersäkerhet
I ett läge av höjd beredskap eller ytterst krig är ett starkt och motståndskraftigt civilt försvar en grundförutsättning för att de viktigaste samhällsfunktionerna ska fungera och civilbefolkningen skyddas. Den 11 april presenterade regeringen ett paket med åtgärder som ska stärka det civila försvaret och cybersäkerheten. Satsningarna på totalt 385 miljoner kronor i vårändringsbudgeten 2024 är en del av regeringens arbete för att öka takten i att utveckla det civila försvaret. Regeringens satsningar i vårändringsbudgeten för 2024 riktar sig exempelvis till kommuner, regioner samt beredskapsmyndigheter och omfattar bland annat upprustning av skyddsrum, ökad lagerhållning av sjukvårdsprodukter, ökad förmåga för dricksvattenförsörjning samt stärkande av Sveriges cybersäkerhet. Dessa satsningar på det civila försvaret bidrar även till att stärka den fredstida krisberedskapen.

Läs hela förslaget: 385 miljoner kronor till satsningar på civilt försvar och cybersäkerhet (Regeringen.se)

Regeringen föreslår att Tullverkets befogenheter stärks

Regeringen har den 11 april beslutat om en proposition med förslag som ska stärka Tullverkets befogenheter. Bland förslagen ingår att öka tulltjänstemännens säkerhet, samt att stärka Tullverkets kontrollverksamhet och brottsbekämpning. Tulltjänstemän ska bland annat få utökad rätt att använda våld i tjänsteutövningen, nya möjligheter att stoppa transportmedel och större möjligheter att kontrollera försändelser som förs in i eller ut ur landet. Regeringen föreslår även att tulltjänstemän ska kunna kroppsvisitera personer i samband med förhör, i vissa fall kroppsvisitera i samband med kontroll och avvisa eller avlägsna ordningsstörande personer från en kontrollplats. För att kunna förbättra underrättelsearbetet och det brottsförebyggande arbetet ska Tullverket även få utökad rätt att samla in information från transportföretag.

Läs hela förslaget: Regeringen föreslår att Tullverkets befogenheter stärks (Regeringen.se)

Vecka 14

Stoltenberg: Inför Natofond för att säkra stöd till Ukraina
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vill införa en gemensam fond som garanterar över en biljon kronor till Ukraina de kommande fem åren, rapporterar Politico. Alla medlemsländer ska bidra till fonden med en summa som avgörs av landets bnp. Syftet är att garantera fortsatt stöd till Ukraina och följer efter att det republikanska partiet i USA visat allt större motstånd mot att stötta det krigsdrabbade landet. Det är fortfarande oklart om alla medlemsländer kommer att godta planen. Exempelvis har Ungern tidigare motsatt sig militärt stöd till Ukraina.

Läs hela artikeln: NATO’s Stoltenberg floats $100B, five-year fund for Ukraine (POLITICO)

Ryssland övervakar invånarna med hjälp av nederländskt gigföretag
Kameror med ansiktsigenkänning används för att begränsa oliktänkande i Putins Ryssland. Ett gigföretag baserat i Nederländerna har hjälpt Ryssland att utveckla tekniken, skriver ETC. En granskning av journalistnätverken The Bureau of investigative journalism, Follow The Money och Paper Trail Media visar att ryska regimen tagit hjälp av ett bolag registrerat i Nederländerna för att finslipa den ansiktsigenkänningsfunktion som den ryska övervakningsapparaten använder sig av. Närmare bestämt handlar det om Amsterdambaserade företaget Toloka, som hjälpt två ryska företag, Tevian and Ntechlab, att utveckla sin teknik för just ansiktsigenkänning. Toloka är en mindre teknikplattform baserad i Amsterdam som rekryterar gig-arbetare. Företaget är ett dotterbolag till Yandex, ett stort ryskt teknikföretag som kan sägas vara Rysslands motsvarighet till Google.

Läs hela artikeln: Ryssland övervakar invånarna med hjälp av nederländskt gigföretag (Dagens ETC)

Geopolitisk oro trycker upp oljepriset
Oljepriset steg tydligt den 21 april och är nu uppe på de högsta nivåerna sedan oktober. Uppgången kommer samtidigt som oron ökar för en växande konflikt mellan den stora oljeproducenten Iran och Israel, skriver Di.En direkt iransk inblandning i kriget mellan Israel och Hamas riskerar att leda till en regionomfattande konflikt med stor påverkan på oljepriset, varnar råvaruhandlaren PVM enligt Bloomberg. Priset på olja steg med runt 1,5 procent den 2 april. Brentoljan kostar nu 89 dollar per fat, vilket är den högsta nivån sedan slutet av oktober förra året. Det senaste dygnets uppgång förklaras i huvudsak av en ökad geopolitisk oro, skriver Bloomberg.

Nästa mål för cyberattacker: Sveriges bönder
Cyberattacker mot Sveriges bönder. Det är inte det första man tänker på, men det är i dag en högst reell risk för landets livsmedelssäkerhet. Det hävdar Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet på Högskolan i Skövde i en intervju med Di.

– Man har inte riktigt tittat på livsmedelsbranschen ur ett cyberperspektiv. Den är ju numera också en högteknologisk bransch, men vi har inte riktigt hängt med och insett att det är det, säger Marcus Nohlberg.

– Dagens lantbrukare jobbar jättemycket med teknik och avancerad utrustning som AI, robotar och automatiseringssystem. Men de flesta som är i branschen är ju av helt rimliga skäl inte så engagerade i detta.

Nohlberg hävdar att jordbruket är en bransch som generellt ligger jämförelsevis långt efter när det gäller it-säkerhet.

Läs hela artikeln: Sveriges bönder måltavla för cyberattacker (di.se)

Elever ska lära sig om Nato och totalförsvaret
Regeringen vill att alla svenska elever ska lära sig om Sveriges totalförsvar och Natos roll. Dessutom moderniseras regleringar för skolans roll i händelse av kris, krigsfara eller krig.

– Vi har nu ett förändrat säkerhetsläge, och med anledning av detta och Sveriges inträde i Nato är det viktigt att svenska elever har kunskaper om totalförsvarsfrågor och Nato, säger skolminister Lotta Edholm.

Från och med höstterminen 2025 kommer Sveriges gymnasieelever att få lära sig om totalförsvaret och Nato, då detta kommer att ingå i ämnet samhällskunskap. Eleverna ska bland annat få kunskap om Sveriges totalförsvar, folkrätten samt utrikes- och säkerhetspolitikens roll för mellanstatliga förbindelser, däribland Natos roll. I den pågående Läroplansutredningens uppdrag ingår att ta ställning till om kunskap om totalförsvaret och Nato även bör ingå i läroplanen för grundskolan, i exempelvis ämnet samhällskunskap. I dagens läroplan för grundskolan finns inga uttryckliga skrivningar inom området. Utredningen ska bland annat ta ställning till om tillägg bör göras om totalförsvaret och Nato, och vid behov lämna förslag på sådana ändringar. Uppdraget ska redovisas senast 28 februari 2025.

Vecka 13

Därför gynnas EU om Ukraina blir medlem
I en artikel i Tidningen Näringslivet presenteras olika perspektiv med Ukraina som en framtida EU-medlemsstat. Överlag är bedömningen positiv och pekar på att handeln kommer att öka, tydliga geopolitiska skäl, Ukrainas viktiga roll som global spannmåls- och oljeväxtproducent samt att det är många från Ukraina som arbetar i våra näringar och med ett medlemskap i EU blir det mycket enklare med arbetstillstånd.

Läs hela artikeln: Därför gynnas EU om Ukraina blir medlem – ”Ser bara fördelar”

Ukraina tar bort svartlistning av företag som gynnar Ryssland
Ukraina kommer att ta bort sin svartlistning av bolag som anses stötta Rysslands krigsmaskineri, som har syftat till att pressa företag som gör affärer med Ryssland. Det rapporterar Reuters med hänvisning källor med insyn i saken. Anledningen till att listan ”sponsorer av krig” nu skrotas är att den fått kritik från länder som Österrike och Kina. Källorna uppger att det inte bara är listan som tas bort, utan även en hemsida som gav detaljerad information om individer som omfattas av västs sanktioner, bolag och bakgrund till varifrån Ryssland fått vapendelar.

Karin Doppelbauer, som är politiker i Österrike, kritiserar regeringspartiet för att ha pressat Ukraina om den svarta listan.

– Regeringen måste förstå att alla mysiga relationer med Putin är över, sade hon enligt Reuters. Kritiker menar att listan är bristfällig och subjektiv, medan förespråkare menar att den visar hur industrin håller fast vid Moskva.

Svensk export av läkemedel till Ryssland ökar kraftigt
Exporten av läkemedel från Sverige till Ryssland ökade återigen kraftigt i fjol. Det gäller både färdiga piller och ingredienser för läkemedelstillverkning, visar nya siffror från Kommerskollegium. Totalt sett är det inte mycket kvar av svensk export till Ryssland sedan landet gick till fullskalig attack mot Ukraina februari 2022.

Med ett undantag - läkemedel. Under fjolåret exporterade svenska läkemedelsföretag produkter till Ryssland till ett sammanlagt värde av nästan nio miljarder kronor. Det är omkring 50 procent mer än 2022 som redan det året hade ökat med över 100 procent jämfört med 2021, alltså innan krigsutbrottet. På två år har alltså exporten av läkemedelsrelaterade varor gått från drygt 2,7 miljarder till närmare nio miljarder kronor.

Ryssland skeppar olja till Nordkorea – i utbyte mot vapen
Ryssland skeppar olja till Nordkorea, i strid med FN-sanktioner som landet har varit med och beslutat om. Det visar satellitbilder från en rysk hamn, skriver DN. Oljan tros vara betalning för nordkoreanska artillerigranater som används i kriget i Ukraina. Minst fem nordkoreanska oljetankrar syns på bilder som Financial Times har fått från den brittiska tankesmedjan Rusi. De lastar oljeprodukter i den ryska hamnstaden Vostotjnyj och återvänder sedan till Chongjin i Nordkorea, där de lastar av oljan. Tankfartygen är bland de största Nordkorea har, och de har rört sig med transpondrarna avslagna för att undgå att spåras. Hemlighetsmakeriet beror på att dessa transporter förbjuds enligt ett beslut i FN:s säkerhetsråd från 2017. Då bestämdes ett strikt tak för oljeleveranser till Nordkorea, som ett straff för landets kärnvapentester. Ryssland röstade ja till beslutet.

EU försöker runda sitt vapenförbud för att stötta Ukraina
EU-fördraget förbjuder att budgeten används i försvarssyften. Trots det ser EU ut att vara redo att runda sina regler i jakten på vapen till Ukraina och för att stärka ländernas egna försvar.EU-kommissionens egna jurister går nu igenom hur man kan tolka formuleringar som finns i EU:s grundfördrag när det gäller köp av vapen. I fördraget står bland annat att ”utgifter som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser” inte får belasta EU:s budget. Därför går EU:s gemensamma stöd till Ukrainas försvar i dag via en fond utanför den vanliga budgeten. EU-länderna pytsar in nya pengar, som alla 27 länder måste vara eniga om. Den processen tar tid. I grundfördraget finns även formuleringar om att rådet, alltså medlemsländernas regeringar, om de är eniga kan besluta ”något annat”. EU-kommissionens ansats är att detta kan öppna för försvarsinvesteringar, enligt uppgift till DN.

Läs hela artikeln här: EU nagelfar sitt grundfördrag i jakt på pengar till Ukraina - (DN)

Sanktioner mot kinesiska företag efter stora cyberattacker
USA och Storbritannien riktar sanktioner mot det Kinabaserade företaget Wuhan Xiaoruizhi Science and Technology samt två personer med koppling till den kinesiska regeringen, rapporterar AP. Detta efter en rad skadlig cyberattacker riktats mot bland annat den brittiska valkommissionen samt politiker i båda länderna. Enligt brittiska utrikesdepartement kan cyberattackerna ha resulterat i att uppgifter om flera miljoner brittiska väljare läckt, men försäkrar samtidigt att det inte haft någon inverkan på valprocesserna i landet. Företaget i fråga ska enligt USA:s finansdepartement vara kopplat till kinesiska säkerhetsdepartementet och agerat täckmantel för flera operationer som riktats mot kritisk amerikansk cybersäkerhet, skriver Reuters. En talesperson för kinesiska ambassaden i Storbritannien skriver i ett uttalande att Kina varken stödjer eller tolererar cyberattacker.

Svenskar rekordnegativa i synen på Sverige
Fler än någonsin tycker att utvecklingen i Sverige går åt fel håll – och synen på ekonomin har inte varit så negativ sedan 1990-talet. Det visar den senaste Som-undersökningen från Göteborg universitet. Tre av fyra svenskar anser att utvecklingen i Sverige går åt fel håll. Det är det högsta antalet sedan 2012, då frågan ställdes i den nationella Som-undersökningen.

– Vi frågar inte vad man lägger in i bedömningen. Men jag tänker att det handlar om brottslighet och skjutningar, stigande inflation, höga livsmedelspriser. Den här typen av samhällsförändringar som vi sett bidrar till synen av utvecklingen, säger Annika Bergström, föreståndare för Som-institutet, vid presentationen av undersökningen.

Endast en knapp tiondel anser att utvecklingen går åt rätt håll. Även synen på den svenska ekonomin är dyster. Nästan 90 procent anser att den svenska ekonomin har försämrats de senaste 12 månaderna.

– Det är nästan lika stor andel som i början av 1990-talet när vi hade en stor ekonomisk kris, säger Annika Bergström.

Samma mönster syns vad gäller den egna ekonomin: 45 procent anser att den har försämrats, en ökning från 34 procent året innan. 14 procent tycker att den har förbättrats.

Vecka 12

EU ska införa importtariffer på spannmålsimport från Ryssland
EU förbereder sig för att upprätta tullar på spannmålsimport från Ryssland och Belarus för att blidka jordbrukare och vissa medlemsstater. Det rapporterar Financial Times, FT, med hänvisning till källor. Tullnivån väntas uppgå till 95 euro per ton. Europa har drabbats av stora protester från bönder vilket hänger samman med ökade kostnader för jordbruket och en politisk plan att göra jordbruket mer hållbart.

EUs fortsatta stöd för Ukraina mot bakgrund av Rysslands anfallskrig, försvar och säkerhet
Med start idag den 21 mars och under morgondagen U-ländernas ledare ska diskutera det fortsatta stödet till Ukraina och Ukrainas folk med anledning av Rysslands militära angrepp. EU kommer att fortsätta att ge politiskt, finansiellt, ekonomiskt, humanitärt, militärt och diplomatiskt stöd så länge som det behövs. Hittills har EU och EU:s medlemsländer tillhandahållit över 138 miljarder euro i stöd.EU-ländernas sats- och regeringschefer ska diskutera frågor som rör försvar och säkerhet, däribland behovet av ökad försvarsberedskap i EU och hur man kan stärka EU:s försvarstekniska och försvarsindustriella bas. Ytterligare åtgärder för att göra försvarsindustrin mer motståndskraftig och konkurrenskraftig. På grundval av en föredragning av EU-kommissionen ska EU-ländernas ledare också diskutera strategin för europeisk försvarsindustri och det europeiska försvarsindustriprogrammet. ska EU-ländernas ledare diskutera det fortsatta stödet för Ukraina mot bakgrund av Rysslands anfallskrig, försvar och säkerhet, händelseutvecklingen i Mellanöstern, utvidgningen, yttre förbindelser, migration, jordbruk samt den europeiska planeringsterminen.

Kinesiskt hackerintrång hos 70 företag i 23 länder
En kinesisk hackergrupp som går under namnet ”Earth Krahang” har genomfört en mycket sofistikerad kampanj med intrång hos 70 företag i 23 länder. Det rapporterar sajten Bleeping Computer, som hänvisar till uppgifter från cybersäkerhetsföretaget Trend Micro. Gruppen har utnyttjat sårbarheter i servrar och använt sig av nätfiske för att komma åt olika slags bakdörrar. Trend Micro hävdar att det inte är uteslutet att gruppen tillhör en organisation som erbjuder hackertjänster mot betalning, och som jobbat en hel del med cyberspionage.

Cyberangrepp med USB-minnen ett nygammalt hot
Attacker som använder AI, deepfake och avancerad ransomware gör att det är lätt att glömma gamla beprövade metoder. Nya uppgifter om angrepp med USB-minnen påminner om att säkerhetsbrister inte har något bäst före-datum. Det gäller särskilt som oförsiktiga anställda ofta är det största hotet mot företag. En medhavd USB-sticka med skadlig kod som ansluts till en av företagets enheter kan snabbt få förödande konsekvenser, enligt Barracuda Networks i Norden.

Tre tips för att minska risken med USB-enheter:

1. 1.
   Anslut inte en okänd USB-enhet till din dator. Om du har en USB-sticka som du vill använda, ge den till lämpliga kollegor (IT- eller säkerhetsavdelning). Koppla aldrig in den till din dator för att se innehållet eller för att försöka identifiera ägaren.
2. 2.
   Om en dator behöver USB-åtkomst, tillåt det bara för specifika USB-enheter (inte alla). Använd programvara för skydd av slutpunkter och aktivera automatisk genomsökning av externa enheter vid anslutning för att säkerställa att det inte finns några skadliga filer.
3. 3.
   För att helt eliminera risken, lås USB-åtkomst för datorer i din organisation. Det kan i allmänhet göras genom att använda gruppolicy eller företagets säkerhetsplattform.

Uppdrag att möjliggöra framtagande av en nationell lägesbild över medicintekniska produkter
Regeringen uppdrar åt Läkemedelsverket att möjliggöra dels framtagande av en nationell lägesbild över tillgång till medicintekniska produkter, dels en produktionskartläggning av tillverkning av medicintekniska produkter i Sverige. Myndigheten ska ta fram underlag om och föreslå utveckling av nödvändiga systemstöd för att kunna förebygga och hantera situationer där det finns risk för brist på produkter som behövs i hälso- och sjukvården eller där en kris ställer ökade krav på tillgången till dessa. Myndigheten ska senast den 16 december 2024, den 15 december 2025 och den 15 december 2026 delredovisa uppdraget samt senast den 31 oktober 2027 slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet.

Läs hela uppdraget.

Energipolitikens nya inriktning
Regeringen överlämnade den 18 mars den energipolitiska inriktningspropositionen till riksdagen. Regeringen lägger om energipolitiken för att möta ett ökande elbehov på kort, medellång och lång sikt samt för att säkra en trygg energiförsörjning och effektiv klimatomställning. Nya energipolitiska mål föreslås i propositionen. Planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och att möjliggöra den gröna omställningen. Det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser.

Läs hela propositionen.

Vecka 11

Nya attacker mot handelsfartyg
Huthirörelsens attacker från Jemen mot handelsfartyg i Röda havet fortsätter, enligt bland annat TT. En militär talesman för rörelsen, Yahea Sarea, uppger enligt nyhetsbyrån Reuters att attackerna ska trappas upp under den muslimska fastemånaden ramadan, som just inletts. Den 11 mars sköts två sjömålsrobotar mot det Singaporeägda containerfartyget Pinocchio, som seglar under Liberiaflagg, i Röda havet. Det uppger den amerikanska militärens centralkommando för Mellanöstern, Centcom, på X. Fartyget skadades inte, enligt samma källa, men USA svarade med sex räder mot mål i Huthiområden i Jemen, mål i form av en undervattensfarkost och 18 sjömålsrobotar. Enligt Jemens internationellt erkända regering dödades elva personer i samband med de amerikanska, och brittiska, räderna.

En ny beredskapssektor – för ökad försörjningsberedskap
Den 11 mars lämnade Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap över sitt delbetänkande till energi- och näringsminister Ebba Busch. I betänkandet föreslås bland annat att en ny beredskapssektor för industri, bygg och handel skapas och att Tillväxtverket, SGU och Boverket får nya ansvar inom det civila försvaret. Utredningen har identifierat att det nuvarande beredskapssystemet saknar tre viktiga samhällsfunktioner - industri, bygg och handel. I betänkandet föreslås därför att en ny sektor skapas som komplement till de tio befintliga sektorerna. Därtill pekar utredningen på att det ansvar som Tillväxtverket, SGU och Boverket har i dag behöver förändras för att bättre möta näringslivets och det övriga samhällets behov av stöd för att säkerställa tillgången till samhällsviktiga varor och tjänster i kris eller höjd beredskap. Därför föreslås myndigheterna utses till beredskapsmyndigheter. Tillväxtverket föreslås bli sektorsansvarig myndighet. Utredningen ska redovisa sitt slutbetänkande senast den 31 oktober 2024.

Läs hela betänkandet: En ny beredskapssektor – för ökad försörjningsberedskap, SOU 2024:19 (regeringen.se)

Norge satsar på utbyggnad av Malmbanan
Efter Sveriges NATO-inträde blir Malmbanans tillförlitlighet ännu viktigare i händelse av kris. Det menar Norges transportminister Jon-Ivar Nygård, som nu skjuter till pengar till för upprustning av rälsen på den norska sidan.

Längs den 50 mil långa sträckan mellan Kiruna och Narvik kör varje dygn upp till 24 malmtåg tillsammans med vanliga godståg och persontrafik. Det gör Malmbanan till landets mest trafikerade järnvägssträcka. Sedan Sverige intåg i NATO kommer Malmbanan spela än en viktigare roll ur strategisk synpunkt, menar Norges transportminister Jon-Ivar Nygård. Han ser den som en nyckel för att kunna transportera material mellan öst och väst i en krissituation, rapporterar DN.

– Transport och infrastruktur är en viktig del av att binda samman våra länder och göra oss redo för kriser och krigstillstånd, säger han. Den 22 mars presenterar Norge en ny nationell transportplan, där satsningar på att stärka upp Ofotenbanen, den norska delen av Malmbanan, kommer deklareras.

Läs hela artikeln: Svenskt Nato-inträde sätter press på Malmbanan - (DN.se)

Uppdrag att vidta åtgärder för planeringen av transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län
Uppdraget innefattar tre deluppdrag. Trafikverket ska i ett första deluppdrag i sin planering prioritera de kapacitetshöjande åtgärder på järnvägen mellan Luleå och Kiruna som verket föreslår för tidigareläggning i rapporten Regeringsuppdrag att analysera åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län (LI2023/03173).Trafikverket ska också ha en dialog med de myndigheter i Norge som ansvarar för utvecklingen av järnvägen på den norska sidan som kopplar till Malmbanan och järnvägen mot Luleå, för att identifiera möjligheter till en samordnad planering av beslutade åtgärder i de båda länderna. Trafikverket ska i ett andra deluppdrag utreda och lämna förslag till olika finansieringslösningar, såsom direkt extern medfinansiering respektive en möjlig finansieringslösning med höjda banavgifter, som underlag för en eventuell framtida utbyggnad av dubbelspår på järnvägssträckan Luleå–Boden. Trafikverket ska i ett tredje deluppdrag verka för finansiering av en tidigare-läggning av genomförandet av objektet E4, Förbifart Skellefteå. Uppdragen ska redovisas under maj månad 2024.

Svenskt näringsliv vill ha privat infrastruktur
Satsningarna på infrastruktur släpar efter och nu vill näringslivet bryta det politiska dödläget med hjälp av privat finansiering. Metoden är relativt obeprövad i Sverige i modern tid, men var vanligare förr. Di listar i en läsvärd artikel flera projekt som förverkligats genom privat kapital eller så kallad brukarfinansiering. Nils Paul, Svenskt näringslivs expert på infrastruktur, konstaterar bland annat att vi behöver nya sätt att tänka. Den offentliga finansieringen ger ganska små incitament att hålla tidsplan och budget. Vi kommer att ha 12 miljoner invånare 2050 och vi har också en tillväxt. Näringslivet kommer att behöva mer infrastruktur och kapacitet för sina transporter. Det är ganska bråttom att få på plats några projekt. Di listar bland annat Arlandabanan, Katarinahissen och Saltsjöbanan som exempel på projekt som finansierats med privat kapital.

Läs hela artikeln: Här är projekten som finansierats privat (di.se)

CGI: Svenskar tror flera sektorer är dåligt förberedda inför samhällskris
IT-konsultföretaget CGI har låtit genomföra en undersökning bland den svenska allmänheten för att öka förståelsen kring svenskarnas tankar, farhågor och förväntningar när det gäller samhällets beredskap. Undersökningen visar på stora skillnader i synen på beredskapen hos olika sektorer. Hälso-/sjukvårds-/omsorgssektorn är den enda samhällssektor som är med i undersökningen som majoriteten (54 procent) av respondenterna anser vara bra på att hantera en krissituation. Livsmedelsförsörjning och dricksvatten hamnar näst bäst med 34 procent som anser sektorn vara bra på att hantera en krissituation. Den samhällssektor som flest (48 procent) tror är dåligt förberedd är bank och finans. Faktum är att ungefär var tredje respondent i genomsnitt uppger att de är tveksamma kring sektorernas förberedelser att hantera en krissituation. På frågan kring vilken eller vilka samhällssektorer som i störst utsträckning skulle påverka individen om de slogs ut svarar 74 procent el/värme/vatten medan 58 procent svarar mat/livsmedelsbranschen. Den sektor som skulle påverka svenskarna minst (4 procent) om den slogs ut är transportsektorn. En slutsats från rapporten är att det finns ett behov för branscher med stor samhällspåverkan att bli tydligare med vad de har för krisberedskap och vad medborgarna kan förvänta sig av dem i händelse av kris.