Efterlängtat riksdagsbeslut kan minska kompetenskrisen

I veckan röstade riksdagen igenom en efterlängtad förändring kring dimensionering av gymnasial utbildning. Framför allt betyder det att arbetsmarknadens efterfrågan ska få betydelse för utbildningsplatserna i gymnasieskolan och yrkesvux. Det är viktigt både för att företagen enklare ska hitta rätt kompetens, för att fler elever ska ta examen från gymnasiet och för att fler vuxna kan yrkesväxla.

Riksdagsbeslutet betyder bland annat att:

  • Arbetsmarknadens behov ska få betydelse vid planering och dimensionering av gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux).
  • Kommunerna ska samverka genom avtal med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde.
  • En huvudmans information om den gymnasieutbildning som huvudmannen erbjuder tydligt ska ange utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till.
  • En grunduppgift i det regionala utvecklingsansvaret bl.a. ska vara att bedöma regionens kompetensbehov inom privat och offentlig sektor på både kort och lång sikt.

Att reformera den gymnasiala utbildningen är angeläget. Inte bara för företagen utan också för samhället i stort. Den samhällsekonomiska kostnaden för kompetensbristen, i form av produktionsbortfall är hög. Just nu kostar bristen 2,8 miljarder – i veckan. För perioden 2021 till 2035 handlar det om sammanlagt nästan tusen miljarder kronor. Vi saknar nästan 20 000 elever på yrkesprogrammen varje år. Om inget görs kommer vi sakna 290 000 yrkesarbetare 2035. Det är därför hög tid att börja göra något.

Reformeringen av gymnasieskolan och vuxenutbildningen är en bra start. Veckans beslut i riksdagen tillsammans med tidigare beslut om högskolebehörigheten på yrkesprogrammen i våras är efterfrågade. Nu är det viktigt att implementeringen av reformerna sköts på ett bra sätt så att det också får effekt på utbudet av utbildningsplatser runt om i landet.
Men mycket mer behövs och det kommer att krävas fler reformer under nästa mandatperiod. Bland annat kring attraktionskraften för yrkesutbildningen, men också vuxenutbildningen, introduktionsprogrammen och flera andra områden. Mest angeläget är att öka branschernas makt och inflytande över gymnasial yrkesutbildning. Med branschmodellen som utgångspunkt har vi tagit fram ett reformpaket med 26 reformer om vad som behöver göras för att vända den negativa trenden i yrkesprogrammen och sätta i gång med att lösa den stora kompetensbristen vi har idag.

Mest angeläget är att öka branschernas makt och inflytande över gymnasial yrkesutbildning.

 Allt detta går att läsa i den fullständiga rapporten ”Framtidens Yrkesutbildning - Ge branscherna makten” som lanserades på onsdagen den 19:e januari (seminariet går att se i efterhand här). I korthet handlar det utöver dimensioneringen och högskolebehörigheten om att:

  • Inrätta nationella branschråd som ges ett avgörande inflytande över yrkesutbildningarna, vad gäller exempelvis innehåll, mål, yrkesutgångar, yrkespaket och urvalskriterier till yrkesvux.
  • Yrkesvux ska kompensera för bristerna i gymnasieskolans utbud och uteslutande dimensioneras efter arbetsmarknadens efterfrågan.
  • Eftersom elever och deras föräldrar ofta upplever gymnasieskolans yrkesprogram som alltför smala bör programstrukturen ses över.
  • Studie- och yrkesvägledningen behöver stärkas.
  • Introduktionsprogrammen måste reformeras. Bland annat behöver kraven inom språkintroduktionen höjas. De båda introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ bör slås ihop till ett nytt yrkesintroduktionsprogram.
  • Fler måste också slutföra sin utbildning. Därför bör skolpengen bli delvis resultatbaserad – 20 procent ska betalas ut när eleven tagit examen. Detta system förutsätter externt rättade nationella prov samt yrkesprov godkända av respektive bransch.
  • Skolinspektionens kvalitetsgranskning av yrkesutbildningen bör också stärkas.

SKRIVET AVJohan Olsson

Visa alla inlägg
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist