Framtidens ingenjörer och behovet av ett bättre anpassat kursutbud som matchar näringslivets efterfrågan

Arbetsmarknaden förändras ständigt samtidigt som företagen har svårt med sin kompetensförsörjning. Det ställer krav på relevant grundutbildning men också fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma, det så kallade livslånga lärandet. Utbildningsutbudet i högskolan måste underlätta näringslivets kompetensförsörjning.

Framtidens ingenjörer – vilka kommer vara de viktigaste kompetenserna?

Som jag skrivit i ett tidigare blogginlägg har jag tillsammans med företrädare för Kungliga Tekniska Högskolans (KTH) strategiska partners, arbetsgivar- och branschorganisationer, fackförbund och nationella aktörer haft förmånen att delta i en workshopserie om Framtidens ingenjörer – vilka kommer vara de viktigaste kompetenserna. Arbetet handlar om att civilingenjörsutbildningen ska svara upp mot samhällsutmaningar och förändringar på arbetsmarknaden.

Arbetet är ett mycket gott lärande exempel på när ett lärosäte samverkar med det omgivande samhället med ambitionen och syftet att förändra, utveckla och ställa om högskoleutbildning så att den är relevant efter det som arbetsmarknaden efterfrågar.   

Stora samhällsutmaningar och kompetensbrist 

Vi står inför stora samhällsutmaningar. Arbetsmarknaden förändras samtidigt som det finns en kompetensbrist. Vart femte rekryteringsförsök i de svenska företagen misslyckas ofta på grund av att det inte finns kandidater med rätt kompetens. 67% av företagen tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera personer med en högskoleutbildning. 

Kompetensbristen för klimatsomställningen riskerar att fram till 2045 bli ett hinder enligt tre av fyra av våra branscher. Automatisering, energi, el, hållbar byggnation, processteknik, digitalisering (programmering och AI) och matematik är gemensamma kompetenser som samtliga branscher efterfrågar för att klara klimatomställningen. Utmaningarna att hitta rätt kompetens finns i hela landet, i alla branscher och i alla typer av företag. 

Krav på relevant utbildning 

Det ställer krav på relevant grundutbildning men också fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma. Därför menar Svenskt Näringsliv att utbildningsutbudet i högskolan måste underlätta näringslivets kompetensförsörjning. Arbetsmarknadens behov måste i högre grad styra kursutbudet. En framgångsfaktor är en god samverkan mellan universitet och högskolor respektive näringslivet avseende utbud och efterfrågan för en bättre matchning. Så att det som näringslivet efterfrågar anpassas i lärosätenas kursutbud. 

Men en studie (se länk) visar att 4 av 10 företagsrepresentanter upplever att den högre utbildningen brister i relevans. Bristen på ingenjörer är ett återkommande tema. 

Samverkan är en framgångsfaktor

När det gäller samverkan visar en annan studie (se länk) att lärosätena har ett gott samarbete med näringslivet. Men formatet och omfattningen varierar betydligt. Många lärosäten vill se ett ökat mer aktivt deltagande från näringslivet. Vad de framförallt efterfrågar är analyser av de långsiktiga behoven på arbetsmarknaden. Det gör att företag och branscher behöver arbeta strategiskt med kompetensförsörjning för att kommunicera behoven till lärosätena. Dialogen bör vara kontinuerlig och hållas levande.       

KTH ligger på fronten

Det är mot denna bakgrund – våra budskap och evidens från olika studier – som gör att projektet Framtidens Ingenjörer är positivt, bra och som ligger på fronten. För vad KTH gör är att tillsammans och i interaktion med olika aktörer ställer frågor och inhämtar kunskap, till exempel om nuvarande och framtida behov av ingenjörer, vilka de största utmaningarna är när det gäller framtida kompetensförsörjning av ingenjörskompetens och andra viktiga generiska kompetenser. 

Ytterst handlar arbetet om att ställa om högskolan och morgondagens civilingenjörsutbildning och livslångt lärande genom att tänka om, tänka nytt och ta hänsyn till samhällsutmaningar och förändringar på arbetsmarknaden. För att utveckla och förändra civilingenjörsutbildningen så att den är relevant och matchar arbetslivets behov av ingenjörer.  

Lycka till KTH och jag ser fram emot en fortsatt samverkan!

SKRIVET AVUlrika Wallén

Visa alla inlägg
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist