Vad kan EU lära av den nordiska elmarknaden?

Sällskapet Politik och Näringsliv, SPN, hade därför bjudit in till ett seminarium i Bryssel för att diskutera EU-förslagen och erfarenheterna från den nordiska elmarknaden, där kombinationen av avreglering och full integration av elsystemet har åstadkommit en väl fungerande så kallad energy-only-marknad med betydande överföringskapacitet till näraliggande länder. Det svenska elsystemet är dessutom nästan helt fritt från koldioxidutsläpp.

Bland talarna fanns europaparlamentarikerna Claude Turmes och Gunnar Hökmark, Thor-Sten Vertman från Estlands permanenta representation, Maria Sunér Fleming från Svenskt Näringsliv och Erik Ek från Svenska Kraftnät.

Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi, klimat och infrastrukturfrågor på Svenskt Näringsliv, menade i sitt anförande att det i kommissionens förslag till elmarknadens utformning fanns goda inslag, som att man tydligt anger att ”energy-only-market” skall utgöra grunden för EU:s elmarknad, liksom att man så tydligt intagit ett konsumentperspektiv.

• Det är dock viktigt att man respekterar den nationella kompetensen vad gäller energimix och försörjningstrygghet. Detaljreglering och politisk styrning borde begränsas till vad som är nödvändigt relevant. Vi är mycket kritiska till förslaget om obligatoriska regionala driftcentraler, ROC:s. Utvecklingen bör istället ledas av medlemsländerna och relevanta TSO:s. Den svenska och nordiska elmarknaden är ett bra exempel. Här har utvecklingen skett gradvis och letts av ny teknologi och nya kunskaper. Den politiska styrningen har varit begränsad. Detta har lett till konkurrenskraftiga elpriser, försörjningstrygghet och positiva miljöeffekter, något som EU borde ta i beaktande, sade hon.

Erik Ek, driftschef på Svenska Kraftnät, höll med om kritiken.

• Det mycket täta samarbete som vi har i Norden har utvecklats stegvis. Det grundar sig på ett tidigt samarbete mellan Sverige och Norge och har bland annat lett fram till den gemensamma energibörsen Nord Pool. Vi är nu oroande över en del av förslagen, inte minst de befogenheter man vill ge till de regionala driftscentralerna. Jag vill understryka att dessa ROC:s på intet sätt är en variant av Nord Pool. På den positiva sidan är att det i förslaget finns ett starkt stöd för prissättning och marknadsmekanismer, framhöll Ek.

Estland som tar över EU:s ordförandeklubba i höst har gjort elmarknadens utformning till en av sina prioriteringar. Thor-Sten Vertmann, ansvarig för energifrågorna vid Estlands permanenta representation i Bryssel, menade i sitt inlägg att alla former av statlig inblandning på elmarknaden måste upphöra.

• Vi förespråkar marknadsliberalisering och stärkta konsumenter. Subventioner och reglerade priser måste försvinna. I slutändan är det bra att konsumenterna kan påverka sin egen elförbrukning och elnota. När det gäller förhandlingarna i rådet är det förslaget till förordning om elmarknadens utformning som tar störst resurser i anspråk. Flera av förslagen där skulle ha negativ inverkan på de nordiska marknaderna. Vi räknar inte med att uppnå några konkreta resultat i förhandlingarna under hösten, sade Vertmann.

Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark (m), skuggrapportör för förslaget till nya regler för energiunionens styrning:

• Vi har idag i Sverige ett stabilt och väl fungerande kraftsystem. Lägg till detta att koldioxidutsläppen har minskat och energieffektivitet och användning av biobränslen har ökat: En positiv situation som inte beror på politiska beslut eller politiska långtidsplaner, utan snarare att verkligen förändrat planen. Avreglering av elmarknaden som påbörjades på 80-talet är också en viktig orsak. De nordiska elmarknaderna är idag helt integrerade. Slutsatsen är att marknaden är mycket bättre på att anpassa sig till nya förhållanden än politiska och byråkratiska planer och riktlinjer, sade Hökmark.

Claude Turmes, europaparlamentariker för den gröna gruppen och rapportör för förslaget om elmarknadens utformning, höll med om marknadslösningar har visat sig vara den överlägset bäst lösningen.

• Med flera tusen olika kraftkällor är marknaden den enda lösningen för samordning, men man får inte bortse från att politiska beslut och målsättningar har en stor styreffekt i det man skapar önskvärda ekonomiska incitament. Koldioxidskatten i Sverige har till exempel lett till satsningar på biobränslen och förnybart. Jag tror också att förslaget om ROC:s inte är så allvarligt för den skandinaviska marknaden vid närmare betraktande. Däremot kan konsekvenserna bli ingripande i andra länder. En bättre samordning är dock nödvändig, slog Turmes fast.

Seminariet leddes av Gunnar Hökmark (m), ordförande för SPN och samlade ett 50-tal deltagare från EU:s institutioner, företag, näringslivsorganisationer och andra intresseorganisationer.