Att EU fungerar och utvecklas i rätt riktning är avgörande för Sveriges välstånd. Vår tillväxt, handel och våra jobb är direkt beroende av vilken riktning EU tar. Ett konkurrenskraftigt Europa är dessutom den bästa medicinen i en utmanande omvärld. Sverige behöver vara drivande för att EU ska prioritera rätt frågor med fokus på att bygga en stark inre marknad och ett konkurrenskraftigt EU.
Låt det arbetet börja med det svenska ordförandeskapet i EU våren 2023.
Sverige har ordförandeskapet i ytterligare 0d 0t 0m 0s
Inför det svenska ordförandeskapet har vi tagit fram fem prioriteringar för ett mer konkurrenskraftigt EU:
EU:s konkurrenskraft måste hamna högst upp på agendan. Det är bara ett konkurrenskraftigt Europa som kommer klara av att möta dagens och morgondagens alla utmaningar.
Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor
Svenskt Näringsliv vill se ett starkt EU som klarar av den allt tuffare globala konkurrensen. Vi vill bidra till diskussionen om hur den inre marknaden kan utvecklas och hur den digitala och gröna omställningen kan förenas med tillväxt.
Inför det svenska ordförandeskapet har vi därför tagit fram fem prioriteringar för ett mer konkurrenskraftigt EU.
Läs rapporten”Det är viktigt att Svenskt Näringsliv och svenska företag engagerar sig tidigt i EU:s processer för att vi ska kunna påverka beslut innan det kommit text på pappret”, säger Leif Johansson, ordförande i Astra Zeneca. Tillsammans med Annica Bresky, vd Stora Enso och Marie Svensson, ordförande i SME-kommittén lyfter han fram vikten av EU för svenska företags konkurrenskraft.
Europa befinner sig i stark ekonomisk motvind. Att tillgodose företagens kortsiktiga behov är absolut nödvändigt. Samtidigt måste vi ta oss an de långsiktiga utmaningarna, inte minst den klyfta som uppstått mellan EU och omvärlden vad gäller tillväxt och innovation.
Idag saknas en gemensam ansats kring konkurrenskraft på europeisk nivå. Men med en gemensam strategi kan klyftan mellan EU och de globala ledarna överbryggas. Därför presenterar Svenskt Näringsliv en konkurrenskraftskompass för EU – med fokus på politik och reformer som är nödvändiga de kommande fem till tio åren.
Med reformer som endast måttligt minskar regelbördan, öppnar för mer handelsintegration med omvärlden och ökar investeringar i FoU med några procent, skulle den europeiska ekonomin växa med 3 procent. Ytterligare 430 miljarder euro skulle gå rakt in i EU:s ekonomi, vilket skulle öka produktiviteten, inkomsterna, jobben och skatteintäkterna.
Ladda ner broschyrenLäs Ecipes rapport TillväxteffekterMer än hälften av Sveriges export går till EU. Utvecklingen för EU som handelsområde är därför av avgörande betydelse för vår tillväxt.
Källa: SCB
Källa: SCB
Totala antalet arbetstillfällen som skapas genom exporten uppgår till 1,2 miljoner, varav 770 000 i varuproduktion och 430 000 i tjänsteproduktion. Vi har antagit att andelen jobb motsvarar andelen av värdet för varu- respektive tjänsteproduktionen för att räkna ut andelen jobb relaterade till exporten till EU, vilket är en approximation.
Källa: Harry Flam (2021) ”Den internationella handelns betydelse för Sverige”.
Europeisk konkurrenskraft har sin grund i en stark inre marknad som främjar samordning och transparens mellan medlemsländerna. Ett specifikt område där inre marknaden har outnyttjad potential är tjänstesektorn.
Det behövs en åtgärdsplan där existerande hinder för en växande tjänstemarknad ses över och konkreta åtgärder tas fram av EU-kommissionen för att undanröja dem. Andra prioriterade frågor i syfte att stärka företagens konkurrenskraft bör vara den fria rörligheten för arbetskraft, att undvika detaljstyrning av det europeiska standardiseringssystemet och arbetet för mer enhetliga marknadskontroller.
Handel med omvärlden är helt avgörande för det svenska välståndet. För att handeln ska fungera behövs det förutsägbara och transparenta regler som garanterar öppenhet.
Vikten av en positiv handelsagenda som ökar möjligheter till internationell handel är stor för att balansera de allt fler defensiva verktyg som nu tas fram inom EU. Därför bör Sverige aktivt stödja förhandlingar och ratificering av nya frihandelsavtal. Likaså bör Sverige verka för att EU går i täten för reformering av Världshandelsorganisationen (WTO) och fortsatt utvecklar relationen med USA, bland annat inom det nyinstiftade Trade & Technology Council (TTC).
Att framgångsrikt klara av den gröna omställningen är en ödesfråga. För att uppnå EU:s skärpta klimatmål, som Svenskt Näringsliv stödjer, måste kommande åtgärder tas fram med sikte på tillväxt.
Om inte omställningen innebär att människor samtidigt får det bättre kommer klimatet inte att prioriteras tillräckligt brett. Den gröna omställningen måste därför ske på ett kostnadseffektivt sätt som främjar entreprenörskap och innovationer. Gynnsamma förutsättningar för näringslivet att ställa om till mer cirkulära alternativ och ett mål om försörjningstrygghet för elsystemet är exempel på frågor som alla bör vara prioriterade för det svenska ordförandeskapet som kommer att få en viktig roll i slutförhandlingarna av det stora klimatpaketet ”Fit-for-55”.
Näringslivet måste ges bästa möjliga förutsättningar att fortsatt driva teknikutvecklingen framåt. Teknologisk protektionism måste motverkas, samtidigt som teknologisk kapacitet främjas och rätt balans hittas mellan innovation, integritet och öppenhet.
Kring dataflöden, datadelning, AI och e-handel behövs därför uppdaterade lagar och regler. Exempelvis bör dataflöden i större utsträckning möjliggöras genom fler adekvansbeslut gentemot tredje land och fler skrivningar i EU:s frihandelsavtal. Därtill bör det svenska ordförandeskapet arbeta med lagstiftning som främjar, och inte begränsar, användandet av tillitsfull AI.
Forskning och utveckling lägger till stor del grunden för en stark konkurrenskraft. Att satsa offentliga medel i av politiken utvalda forskningsprojekt för framtidens teknologier är inte vägen framåt. Det offentliga bör istället skapa väl fungerande regler som gör det möjligt för företag att konkurrera om att ta fram de bästa tekniska lösningarna på lika villkor.
Svenskt Näringsliv vill därför se att det svenska ordförandeskapet prioriterar offensiva satsningar i de gemensamma EU-programmen, exempelvis Horizon Europe, där konkurrens fortsatt bör vara utgångspunkten för investeringar och innovation