Stärk EU:s konkurrenskraft

Inför det svenska ordförandeskapet har vi tagit fram fem prioriteringar för ett mer konkurrenskraftigt EU:

1.

Förstärk och fördjupa den inre marknaden.

Läs mer

2.

Ta ledarskapet för frihandel globalt.

Läs mer

3.

Främja en grön omställning.

Läs mer

4.

Accelerera digitaliseringen.

Läs mer

5.

Främja företagens forsknings- och utvecklings­verksamhet.

Läs mer

EU:s konkurrenskraft måste hamna högst upp på agendan. Det är bara ett konkurrenskraftigt Europa som kommer klara av att möta dagens och morgondagens alla utmaningar.

Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor

Fem prioriteringar för Sveriges ordförande­skap i EU 2023

Svenskt Näringsliv vill se ett starkt EU som klarar av den allt tuffare globala konkurrensen. Vi vill bidra till diskussionen om hur den inre marknaden kan utvecklas och hur den digitala och gröna omställningen kan förenas med tillväxt.

Inför det svenska ordförandeskapet har vi därför tagit fram fem prioriteringar för ett mer konkurrenskraftigt EU.

Därför är EU viktigt för företagen

”Det är viktigt att Svenskt Näringsliv och svenska företag engagerar sig tidigt i EU:s processer för att vi ska kunna påverka beslut innan det kommit text på pappret”, säger Leif Johansson, ordförande i Astra Zeneca. Tillsammans med Annica Bresky, vd Stora Enso och Marie Svensson, ordförande i SME-kommittén lyfter han fram vikten av EU för svenska företags konkurrenskraft.

En konkurrenskrafts­kompass för EU

Europa befinner sig i stark ekonomisk motvind. Att tillgodose företagens kortsiktiga behov är absolut nödvändigt. Samtidigt måste vi ta oss an de långsiktiga utmaningarna, inte minst den klyfta som uppstått mellan EU och omvärlden vad gäller tillväxt och innovation.

Idag saknas en gemensam ansats kring konkurrenskraft på europeisk nivå. Men med en gemensam strategi kan klyftan mellan EU och de globala ledarna överbryggas. Därför presenterar Svenskt Näringsliv en konkurrenskraftskompass för EU – med fokus på politik och reformer som är nödvändiga de kommande fem till tio åren.

Med reformer som endast måttligt minskar regelbördan, öppnar för mer handelsintegration med omvärlden och ökar investeringar i FoU med några procent, skulle den europeiska ekonomin växa med 3 procent. Ytterligare 430 miljarder euro skulle gå rakt in i EU:s ekonomi, vilket skulle öka produktiviteten, inkomsterna, jobben och skatteintäkterna.

EU är Sveriges viktigaste handelspartner

Mer än hälften av Sveriges export går till EU. Utvecklingen för EU som handelsområde är därför av avgörande betydelse för vår tillväxt.

Sveriges handelspartner – varuexport,
världsdelar år 2021

Källa: SCB

Sveriges handelspartner – tjänsteexport,
världsdelar år 2021

Källa: SCB

Forskning och utveckling

Forskning och utveckling får en allt större betydelse för tillväxten. EU har hamnat på efterkälken jämfört med USA och Kina.

Andel av globala FoU-investeringar 2019

Källa: NSF

FoU-intensitet år 2020

Totala investeringar som andel av BNP.

Källa: Eurostat

1. Förstärk och fördjupa den inre marknaden

Europeisk konkurrenskraft har sin grund i en stark inre marknad som främjar samordning och transparens mellan medlems­länderna. Ett specifikt område där inre marknaden har outnyttjad potential är tjänstesektorn.

Det behövs en åtgärdsplan där existerande hinder för en växande tjänstemarknad ses över och konkreta åtgärder tas fram av EU-kommissionen för att undanröja dem. Andra prioriterade frågor i syfte att stärka företagens konkurrens­kraft bör vara den fria rörligheten för arbetskraft, att undvika detaljstyrning av det europeiska standardiserings­systemet och arbetet för mer enhetliga marknadskontroller.

2. Ta ledarskapet för frihandel globalt

Handel med omvärlden är helt avgörande för det svenska välståndet. För att handeln ska fungera behövs det förutsägbara och transparenta regler som garanterar öppenhet.

Vikten av en positiv handelsagenda som ökar möjligheter till internationell handel är stor för att balansera de allt fler defensiva verktyg som nu tas fram inom EU. Därför bör Sverige aktivt stödja förhandlingar och ratificering av nya frihandelsavtal. Likaså bör Sverige verka för att EU går i täten för reformering av Världshandelsorganisationen (WTO) och fortsatt utvecklar relationen med USA, bland annat inom det nyinstiftade Trade & Technology Council (TTC).

3. Främja en grön omställning

Att framgångsrikt klara av den gröna omställningen är en ödesfråga. För att uppnå EU:s skärpta klimatmål, som Svenskt Näringsliv stödjer, måste kommande åtgärder tas fram med sikte på tillväxt.

Om inte omställningen innebär att människor samtidigt får det bättre kommer klimatet inte att prioriteras tillräckligt brett. Den gröna omställningen måste därför ske på ett kostnadseffektivt sätt som främjar entreprenörskap och innovationer. Gynnsamma förutsättningar för näringslivet att ställa om till mer cirkulära alternativ och ett mål om försörjningstrygghet för elsystemet är exempel på frågor som alla bör vara prioriterade för det svenska ordförandeskapet som kommer att få en viktig roll i slutförhandlingarna av det stora klimatpaketet ”Fit-for-55”.

4. Accelerera digitaliseringen

Näringslivet måste ges bästa möjliga förutsättningar att fortsatt driva teknikutvecklingen framåt. Teknologisk protektionism måste motverkas, samtidigt som teknologisk kapacitet främjas och rätt balans hittas mellan innovation, integritet och öppenhet.

Kring dataflöden, datadelning, AI och e-handel behövs därför uppdaterade lagar och regler. Exempelvis bör dataflöden i större utsträckning möjliggöras genom fler adekvansbeslut gentemot tredje land och fler skrivningar i EU:s frihandelsavtal. Därtill bör det svenska ordförandeskapet arbeta med lagstiftning som främjar, och inte begränsar, användandet av tillitsfull AI.