NYHET6 juli 2016

Missbruk av stridsåtgärder skapar obalans

Årets turbulenta avtalsrörelse bidrog till att konfliktreglerna blev ett hett ämne. Under ett seminarium efterfrågade flera arbetsgivarföreträdare en proportionalitetsprincip. ”Konfliktåtgärder måste vara en sista åtgärd, men så är det inte idag”, sade Peter Jeppsson, vice vd.

Hur påverkade strejkhoten avtalsrörelsen 2016? Frågan ledde till livliga diskussioner mellan arbetsgivare, fackföreträdare och politiker under ett seminarium i Almedalen.

En dramatisk avtalsrörelse är på väg att ebba ut. I kölvattnet av en sprucken LO-samordning, strejker och strejkhot hamnade konfliktreglernas utformning på tapeten. Så var även fallet i Almedalen. Under ett välbesökt seminarium med rubriken ”Hur påverkade strejkhoten avtalsrörelsen 2016?” diskuterade arbetsgivare, fackförbund och politiker konfliktreglerna, konkurrenskraften och vägar in på arbetsmarknaden.
– Strejkrätten är självklar. Men vi har ett av de mest tillåtande regelverken när det kommer till arbetsmarknadskonflikter. Det skapar en obalans och det sker missbruk. Konfliktåtgärder måste vara en sista åtgärd, men så är det inte idag. Dessutom blir stridsåtgärderna mer utstuderade och det är inte heller rimligt, sade Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv.

Teknikföretagens vd, Åke Svensson, efterfrågade proportionalitet.
– Man måste förstå att industrin till skillnad från många av de fack som varslar är stenhårt konkurrensutsatta på internationella marknader. Jobben försvinner. Avbryts leveranserna finns det stor risk att man förlorar affärer och det vet våra fackliga motparter. Jag blir irriterad på att man efter att avtalet är klart rycker undan fötterna för sina fackliga kollegor för att få mer själva. – Sympatiåtgärder är ännu värre på sitt sätt. Då har man köpt arbetsfreden och räknar med att kunna driva verksamheten. Därefter utsätts våra företag för nålsticksverksamhet. Det är oproportionerligt och orimligt.

Han fick medhåll av Anna Nordin, förhandlingschef Livsmedelsföretagen. Hon lyfte fram att risken för konflikt har stor påverkan på förhandlingsförloppet och resultatet.
– Varslen har stor påverkan direkt på företagen och de måste omedelbart se över organisationen.

Från den fackliga sidan betonades vikten av ömsesidigt ansvar. Anders Ferbe, IF Metalls ordförande, ville däremot inte recensera andra fackförbunds sätt att förhandla.

– Det är viktigt att de konfliktregler vi har bygger på goda partsrelationer och att parterna har krav på sig att vårda konfliktreglerna. Jag tror inte man ska pilla i konfliktreglerna, det handlar om ömsesidigt ansvar. Samtal och resonemang är viktigt. Att vissa områden har fler konflikter måste bero på att vissa partsrelationer inte löser det i samtalen. Varje konflikt är ett misslyckande från båda parter.

– I vår förhandlingsmodell är konflikträtten oundviklig, allt går inte att lösa i förhandlingar. Sedan innebär det stort ansvar för fackliga organisationer att det används på ett sätt där man kan förklara för allmänheten varför man gör det. Jag vänder mig mot att ändra konfliktreglerna, men har förståelse för problematiken att ett avtal har satts och ändå utsätts man, sade Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.

Under den gångna avtalsrörelsen har politikernas vara eller icke vara som aktör diskuterats flitigt. Om inte parterna kan lösa problemen behöver politikerna ta en mer aktiv roll, har det låtit från vissa håll.
– Börjar man rucka i systemet så har vi helt lämnat den modell vi historiskt har haft, där parterna tar ett stort ansvar. Arbetsgivarsidan har varit väldigt duktig på att ta ansvar i modellen. Jag tror att man behöver hantera det tillsammans istället för att springa till lagstiftaren. I den här frågan litar jag mer på partssystemet än på politiker, sade Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet, och efterfrågade nya modeller för samarbete.

Systemet har bara legitimitet så länge det fungerar och idag präglas den svenska arbetsmarknaden av stora problem. Det menade Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet, som ansåg att det vore klokt med en proportionalitetsprincip.

– Många problem behöver lösas och det behövs ett grundläggande omtag för den svenska modellen för att få in nyanlända på arbetsmarknaden, arbeta för ett livslångt lärande och liknande. Jag tror att förändringarna på ett så centralt samhällsområde behöver långsiktiga spelregler.

Källström betonade att politikerna trots allt sätter ramverket.

– Om vi inte vill att politiker ska lägga sig i så kan vi ju i så fall stryka LAS och MBL.

AlmedalenKonfliktreglernaAvtalsrörelsen
Skriven avJakob Stenberg
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist