Nyanlända måste ha snabbspår till jobb

Flyktingkrisen har lett till rekordmånga asylsökande och nyanlända, och därmed också många nya utmaningar för byråkratin och samhället. För en snabb integration är jobbet ofta lösningen. Men hur ser jobbmöjligheterna ut för asylsökande, och dem med uppehållstillstånd? Det diskuterades under Almedalens förmodligen mest angelägna seminarium, som moderator Lydia Capolicchio uttryckte det.

Det första steget är att hitta lösningar på de många hinder och problem som finns idag för att få ut nyanlända på arbetsmarknaden. Att komma ut snabbt på arbetsmarknaden är a och o, menade Carola Lemne och fick medhåll från övriga i panelen.

– Det finns fantastiska möjligheter i utmaningen att få in nyanlända i jobb. Arbetsgivarna har stora rekryteringsbehov och de nyanlända har den kompetens som behövs, men trösklarna däremellan måste sänkas. För personer utan högre utbildning och språkkompetens är det särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden, vilket riskerar att leda till utanförskap, sa Carola Lemne.

Svenskt Näringsliv har genomfört ett stresstest för att undersöka var problemen i jobbsökandeprocessen finns. Testet visade att det generellt sett är väldigt svårt för asylsökande att få jobb, att hindren är många och processerna långa. Speciellt om du inte har ett kontaktnät sedan tidigare. Det menade Pär Henriksson, ansvarig för politisk analys och strategi på Svenskt Näringsliv.

– Vi upptäckte flera hinder. Ett var att det faktiskt inte lönar sig ekonomiskt för en asylsökande att ta ett enkelt jobb istället för att få dagersättning av staten. Så ska det inte vara, sa han.

Maria Ferm, gruppledare och talesperson för migrationsfrågor (MP), menade att regeringen har identifierat samma problem som Svenskt Näringsliv. Målsättningen är att alla ska jobba från dag ett.

– Det har gått så fort under krisen att vi inte riktigt har hunnit med, men nu är vi på gång att lösa flera hinder i jobbprocessen. Vi har inte råd att låta människor hamna i passivitet, inte med den kompetens som finns att ta vara på. Vi har löst problem, men vi behöver ta fler steg, sa Maria Ferm (MP).

På Migrationsverket har man lagt i högväxeln. Därifrån menar man att utan näringslivet hade jobben och förutsättningarna inte funnits, sa Angeles Bermudes-Svanqvist, verksamhetsutvecklare vid Migrationsverket.

– Näringslivet är nyckeln till framgång, det finns ingen annan väg. Företag kan öppna dörrar och inkludera människorna som kommer hit och ta vara på deras kompetens. Men strukturerna måste förändras, och det jobbar jag stenhårt med att påverka, sa hon.

Pär Henriksson menade att det är läge för regeringen att växla upp takten.

– Vi måste inse att vi har ett nytt normalläge, och vi får aldrig glömma att det är människor vi pratar om. Någon i regeringen måste träda fram, dra på sig ledartröjan och göra det lätt att göra rätt.

Moderator Lydia Capolicchio ställde frågan alla undrade över till Maria Ferm (MP):
Vad gör regeringen åt situationen?

– Hösten 2015 var en krissituation som vårt samhälle inte var anpassat för. Det har vi lärt oss och vi måste vara beredda på det. Vi har nu börjat med nya digitala lösningar, åtgärder i boenden och utbildningar, sa Maria Ferm (MP).

Angeles Bermudes-Svanqvist flikade in en viktig synpunkt som samtliga paneldeltagare nickade instämmande till.

– Systemet måste anpassas efter individerna och inte tvärtom.

Carola Lemne avslutade paneldebatten med att berömma de livliga diskussionerna med många förslag till lösningar efter seminariets avslutande.

– Det är en allvarlig fråga, men jösses vad det bubblar om det. Det må vara trögt i myndighetssverige, men här finns det lösningar, sa hon.