Reformpaket ska få Sverige att klättra

Det höga reformtempot i kölvattnet av 1990-talskrisen resulterade i att det än idag går relativt bra för Sverige. Men reformtakten har bromsat in och Sverige har på senare tid fallit i den globala välståndsligan, från en åttondeplats 2012 till en tiondeplats i den senaste mätningen. Samtidigt ställer globaliseringen och digitaliseringen nya och högre krav på den svenska ekonomin.

Så, vad kan Sverige göra för att öka vårt välstånd och stärka svenska företags konkurrenskraft? Det var temat när Svenskt Näringsliv inledde Almedalsveckan med ett välbesökt seminarium.

Eftersom Sverige framöver riskerar att få en svag BNP per capita-tillväxt, det mått som välståndsligan baseras på, är utvecklingen under de kommande fem åren viktig.

Under seminariet presenterade Jonas Frycklund, tillförordnad chefekonom, en ny rapport ”Fem viktiga år – Reformer för vårt framtida välstånd”.

– Vår målbild är att Sverige år 2020 ligger på en femteplats i världen. Exempelvis IMF:s prognoser visar att Sverige har möjlighet att avancera till en sjundeplats. Men internationella organisationer snappar inte upp flyktingkrisen så vi har gjort en alternativberäkning där Sverige kan nå plats tio. Så vi ser en viss positiv riktning, men vi är inte nöjda och det krävs reformer, sa Jonas Frycklund, som betonade att Sveriges välstånd växer långsammare än det gjort historiskt.

Reformerna kring högre välstånd kretsar till två centrala områden: arbetskraftsutbud och högre produktivitet. Rapporten innehåller en rad konkreta reformförslag som är möjliga att genomföra i relativ närtid, från modernare konfliktregler till bättre villkor för personaloptioner.

Jonas Frycklund lyfte under seminariet särskilt fram tre reformförslag: sänkta marginalskatter, en föräldraförsäkring som stimulerar till arbete, och snabbare genomströmning i högre studier.

Sverige har idag världens högsta marginalinkomstskatter och den nuvarande regeringen har höjt dessa ytterligare i och med att jobbskatteavdraget för högre inkomster trappats av.

– Vårt förslag är ett mjukt skattetak för kommuner och landsting. Om skattesatsen överstiger en viss nivå minskar statsbidraget. Minskningen sker i proportion till hur mycket skattesatsen överstiger den uppsatta gränsen.

Dessutom behövs en föräldraförsäkring som stimulerar till arbete.

– Vårt förslag är en begränsning som vidgas till att omfatta allt uttag av föräldrapenning på grundnivån. Efter tvåårsdagen bör kvarvarande dagar enbart betalas baserade på arbete och inkomst. Det skulle nå bredare grupper och kunna motverka utanförskap och ha positiva effekter för jämställdheten. Det är dessutom enkelt att implementera och smidigt att administrativt genomföra.

I Sverige tar vi högskoleexamen i snitt vid 29,9 års ålder, en siffra som exempelvis kan jämföras med 24 år i Storbritannien. Skillnaderna blir därför stora ekonomiskt så en snabbare genomströmning i högre utbildning är centralt, enligt Frycklund.

– Vi hade gärna sett avskrivning av delar av studielånet vid tidig examen. Avskrivningen trappas av vid fördröjd examen. Det skulle i så fall vara produktivitetshöjande och ge minskad konkurrens om enkla jobb.

För att kommentera reformförslagen medverkade två personer med olika infallsvinklar: Daniel Suhonen, chef på Katalys, och Jesper Ahlgren, chefekonom på Timbro.

– Jag är överens med Svenskt Näringsliv om att reformer behövs. Det är positivt att Svenskt Näringsliv samlar sin framtidsvision och inbjuder till ett politiskt samtal om färdriktningen, sade Daniel Suhonen.

I stora delar instämde Suhonen i de tre förslag som presenterades, men vände sig mot de flesta övriga förslag och rapportens inriktning i sin helhet.

– En viktig del av framgången i Sverige är balansen mellan näringslivets intressen och andra intressen. Med era förslag kantrar det över och jag tror att det skulle slå tillbaka mot näringslivet.

– Vi måste fråga oss hur vi skapar framgång. Tittar man på andra mått, som nyföretagande och innovation, så står de nordiska länderna sig väldigt väl och det är ju länder med omfördelning och stor offentlig sektor. Omfördelning och högre skatt leder till framgång även för företag, sade Suhonen, som efterfrågade mer investeringar från det offentliga.

Om Suhonen tyckte att rapporten gick för långt var beskedet från Timbros Jesper Ahlgren det motsatta: Det behöver göras ännu mer.

– Bryter man ner det till hur många som jobbar, hur mycket de jobbar och liknande, så har Sverige klarat det bra. Vi har en hög sysselsättningsgrad. Men jag är orolig för produktiviteten. Det har gjorts för lite för företagsklimatet och produktiviteten och nu befinner vi oss i en produktivitetskris.

Ahlgren avfärdade tanken att man ska vända sig till det offentliga för att få igång tillväxten.

– Kommer vi kunna vända den låga produktivitetsutvecklingen? Det finns en möjlighet, men sannolikheten att det blir av är ganska liten. Jag ser dessa förslag som en del i ett viktigt reformarbete framöver, sade Jesper Ahlgren.