Svenskt Näringslivs program i Almedalen 2018

ALMEDALEN 2018 Svenskt Näringsliv kommer under årets politikervecka i Almedalen att lyfta ett antal frågor som är viktiga för Sveriges konkurrenskraft och för att företag ska kunna växa och utvecklas. Sverige står inför stora utmaningar och behöver reformer som vässar konkurrenskraften och som gör att fler människor kan gå från utanförskap till jobb. Våra aktiviteter äger rum på Hamngatan 3 i vår trädgård där alla är välkomna att vistas också mellan seminarier, ladda batterierna och lära mer om vår nyhetstjänst fPlus bland annat.

Söndag 1 juli klockan: 17.00 - 18.00

Hur stärker vi näringslivets konkurrenskraft under kommande mandatperiod?

Konkurrensen från världsmarknaden förändras snabbt och ökar i alla sektorer. För att ge företagen bästa möjliga förutsättningar att klara den nya situationen krävs insikt och en ny reforminriktad politik.
Tidigare talade man om konkurrensutsatta och skyddade sektorer. Men de senaste decenniernas teknikutveckling och globalisering har helt ändrat den bilden. Konkurrensen ökar nu i nästan alla delar av ekonomin och en helt ny situation med globala värdekedjor och rörlighet för arbetskraft ändrar snabbt förutsättningarna för näringslivet. Denna process ställer också nya krav på politiken för att Sverige skall kunna bibehålla sin konkurrenskraft. På årets ekonomseminarium presenteras rapporten Konkurrens och utvecklingskraft - Sverige i en ny omvärld. Rapporten har tagits fram i ett samarbete mellan Svenskt Näringsliv och ekonomer i medlemsorganisationerna.

Medverkande:
Lena Hagman, Chefekonom, Almega
Mats Kinnwall, Chefekonom, Teknikföretage
Johan Davidson, Chefekonom, Svensk Handel
Bettina Kashefi, Chefekonom, Svenskt Näringslv
Lars Jagren, Senior Advisor samhällsekonom, Svenskt Näringsliv
Martin Ådahl, Chefsekonom, Centerpartiet
Lydia Capolicchio, Moderator

Måndag 2 juli klockan 09.00 - 10.30

Jobb ger integration – mer än någonting annat

Ett jobb är viktigt för integrationen och vad som kan förbättras så att fler kan få chansen att ta plats på arbetsmarknaden. Vad finns det för förutsättningar och erfarenheter av invandring, kompetensförsörjning och integration via jobb och relationer på arbetsmarknaden?
Sverige är ett heterogent land med människor med olika bakgrunder och erfarenheter. Öppenheten mot omvärlden är något som Sverige har tjänat på och är något som är väldigt viktigt särskilt mot bakgrund av vårt handelsberoende med andra länder. I stort hela fungerar vår arbetsmarknad bra, arbetskraftsdeltagandet är högt och sysselsättningen är hög. Men, skrapar man lite på ytan finns en del orostecken. I vissa grupper är utanförskap och arbetslöshet dominerande tillstånd. Förvisso ökar sysselsättningen i dessa grupper nu tack vare den kraftiga efterfrågan på arbetskraft, men utmaningen är fortfarande stora. I sin jakt på kompetens anställer arbetsgivare många utrikes födda och stöter då på andra utmaningar, t ex validering av kunskaper, förståelse för arbetskultur, språkutmaningar mm. Företag hamnar också i byråkratiska processer med myndigheter som upplevs tidskrävande och hämmande. Vilka insatser gör företagen för att kunna rekrytera fler? Hur kan byråkratin förbättras mm förbättras?

Medverkande:
Henrik Didier, HR Direktör, Scandic Hotels Sweden
Andreas Bergh, Docent, vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning (IFN)
Peter Jeppsson, vice VD, Svenskt Näringsliv
Catharina Bildt Grape, egenföretagare och integrationsexpert
Maria Mattsson Mähl, VD AlphaCE
Andreas Åström, näringspolitisk chef Almega
Martin Ådahl, chefsekonom Centerpartiet
Lydia Capolicchio, Moderator

Måndag 2 juli klockan 11 - 12

Är Sveriges ägarskatter tillräckligt konkurrenskraftiga?

Är Sveriges ägarskatter tillräckligt konkurrenskraftiga? Hur skulle de kunna förändras för att förbättra villkoren för entreprenörskap, tillgången till riskvilligt kapital, investeringar - och därmed på sikt vårt välstånd.
Skatter på ägande påverkar villkoren för entreprenörskap, tillgången till riskvilligt investeringskapital, därmed investeringar och på sikt välståndet- Ytterst avgör skatten vem som äger företagen i Sverige. Är Sveriges ägarskatter tillräckligt konkurrenskraftiga? Hur skulle de kunna förändras? Trots att ägarskatter har så stor betydelse för företagande är det sällan de diskuteras. vad beror det på? Vad skulle förbättringar kunna innebära för företagande och jobbskapande? En ny undersökning om konkurrenskraften i Sveriges ägarbeskattning redovisas och förslag till förändringar presenteras i seminariet.

Medverkande:

Salka Börjesson Eynon, VD, Green Hotel Tällberg
Lena-Liisa Tengblad, VD, SLA
Jörgen Warborn, Riksdagsledamor, Moderaterna
Mats Persson, Ekonomisk politisk talesperson, Liberalerna
Johan Lidefelt, Nationalekonom, Svenskt Näringsliv
Johan Fall, chef skatteavdelningen, Svenskt Näringsliv
Lydia Capolicchio och Anders Ydstedt moderar

Tisdag 3 juli klockan 09.00 - 10.30

Näringslivet som samhällsentreprenörer – så klarar vi kompetensförsörjningen

Hur ska kompetensförsörjningen till företagen klaras i framtiden? Länge har näringslivet förlitat sig till centrala politiska regelförändringar som tex rör utbildningssystemet. Sådana behövs verkligen. Men vi ser nu allt tydligare att företag, när politiken inte levererar, tar saken i egna händer.
Företagens kompetensförsörjningen är en ödesfråga för Sverige. Sju av tio företag upplever svårigheter med rekryteringen och var fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Vanligaste orsaken till rekryteringssvårigheterna är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet, följt av brist på personer med rätt attityd/engagemang och personer med rätt utbildning. När företagen inte hittar rätt kompetens får det konsekvenser. Det leder till minskad försäljning, till att planerade expansioner förhindras och att företagen tvingas dra ned på produktionen. Hur ska kompetensförsörjningen till de svenska företagen klaras i framtiden? När politiken inte levererar tar företagen saken i egna händer. De organiserar och driver egna utbildningar och tar egna initiativ. De bidrar till att lösa samhällsproblem. Företagen blir samhällsentreprenörer. Hur kan dessa privata initiativ ”skalas upp” och bidra också till systemförändringar? Hur kan sådana initiativ uppmuntras? Vilken roll kan och bör politiken spela?

Medverkande:

Caroline af Ugglas, v vd Svenskt Näringsliv
Claes-Göran Sylvén, ICA-handlare och styrelseordförande ICA Gruppen
Louise Ankarcrona, grundare Stiftelsen Viktor Rydbergs Skolor
Sofia Vahlne, head of labour affairs, Scania
Matilda Ernkrans, ordförande Utbildningsutskottet (s)
Ulrika Carlsson, utbildningspolitisk talesperson (c)
Johan Olsson, utbildningspolitisk expert Svenskt Näringsliv
Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation Svenskt Näringsliv

Onsdag 4 juli klockan 09.00-10.30

Framtidens utmaningar för svensk välfärd - hur löser vi dem?

Demografi, personalbrist, digitalisering, teknikutveckling, ökade förväntningar och inte minst finansiering. Det finns många utmaningar för välfärden. Hur kommer dessa förändringar påverka förutsättningarna för dagens välfärdsmodell? Vilka är alternativen för att få resurserna att räcka?

Dagens välfärdsmodell har ungefär 100 år på nacken. Den bygger på skattefinansiering, en strävan efter likvärdighet och tillgänglighet för alla medborgare på lika villkor. Nu förändras flera av grundförutsättningarna för denna modell i snabb takt, inte minst på grund av att vi lever längre, digitalisering, medicinsk- och teknisk utveckling. Avancerad medicinskteknisk utrustning och analys går idag att köpa för pengar som är överkomliga även för många privatpersoner. Undervisning flyttar i allt högre utsträckning ut på nätet. Det finns forskare som menar att AI har tagit över skolan om mindre än femton år. Hälften av alla unga som föds idag beräknas bli minst 100 år gamla och den första människan som blir 200 år är förmodligen redan född. Vad gör detta med förutsättningarna för den välfärdsmodell vi har idag? Är dessa scenarier trovärdiga?

Välkommen till en diskussion om utmaningarna för välfärden och hur vi kan möta dem.

Medverkande:

Lotta Gröning, krönikör och journalist, Expressen
Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL
Malin Sahlén, Seniorkonsult, New Republic
Lars Wiigh, EU-ansvarig och Affärsutvecklingschef, IBM
Anders Morin, Ansvarig Välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv
Henrik Ahlén, Affärsutvecklare och e-hälsostrateg, Alfa Bravo
Carola Lemne, VD, Svenskt Näringsliv
Robert Thorburn, Välfärdspolitisk strateg, Svenskt Näringsliv
Lydia Capolicchio, Moderator

Torsdag 5 juli 09.00-10.30

Fiskala skatter i gröna kläder – miljöskatter utan miljöeffekt

Under mandatperioden 2014-2018 har ett flertal skatter införts med miljöargument – så som kemikalieskatt, flygskatt, bonus-malus och återinförd koldioxidskatt - och ännu fler diskuterats i politiken, bland annat avfallsförbränningsskatt och kväveoxidskatt. Men får verkligen de skatter som införts av miljöskäl någon faktisk miljöeffekt? Det är inte heller självklart att skatter alltid är det bästa och mest kostnadseffektiva sättet att styra mot en bättre miljö och minskad miljöpåverkan. Vilka andra sätt finns det att styra miljöområdet, vilka styrmedel passar när, och när behövs egentligen styrmedel för miljön?

Runar Brännlund, professor Umeå Universitet (OK)
Presenterar slutsatserna från sin rapport

Kommentarer från
Per Kågesson, professor
Svante Axelsson, Fossifritt Sverige
Jacob Lundberg, Timbro

Kort företagarpanel
Karin Comstedt Webb, Cementa
Emma Ringström, AkzoNobel Specialty Chemicals

Kommentar och diskussion
Jesper Skalberg Karlsson, Moderaterna
Lars Tysklind, Liberalerna
Anna Johansson, Socialdemokraterna
Maria Sunér Fleming, chef Energi, Infrastruktur och Miljö, Svenskt Näringsliv moderator tillsammans medLydia Capolicchio