Många nya regler för jobb och anställningsvillkor

För ungdomar under 25 år steg arbetslösheten tredje kvartalet i år till 11,6 procent. Av de nära 160 000 unga som då sökte jobb var det nästan var fjärde som heller inte följde någon undervisning. De ville ha jobb och helst på heltid.

I november i år låg ungdomsarbetslösheten enligt eurostat också på 11,6 procent.

Ett förslag om högre minimilöner för ungdomar uppges nu vara på väg till parlamentet. Förslaget utreds av arbetsministern Lodewijk Asscher.

Från näringslivet kommer dock varningar för följderna. De kan bli att fler lockas sluta skolan för tidigt, framhåller arbetsgivarna i VNO-NCW och MKB-Nederland. Även centrala planeringsbyrån, Centraal Planbureau, befarar att höjda minimilöner kan öka ungdomsarbetslösheten, som bedöms vara ganska låg i Nederländerna. Ett starkt skäl till det är den minimilön som satts för de unga, framhåller arbetsgivarna.

Minimilönerna i Nederländerna ökade den 1 juli i år och stiger på nytt den 1 januari 2016. För dem mellan 15 och 23 år ökar minimilönen för varje år. Nu ligger den på ca 450 euro/mån för 15-åringar och ca 788 euro/mån för 19-åringar. För dem över 23 år är den ca 1 507 euro/mån.

År 2013 kom regeringen, arbetsgivarna och facken överens om ganska stora förändringar i reglerna på arbetsmarknaden i år och 2016.

Redan vid årsskiftet 2015/16 ändrades reglerna för flexibla anställningsavtal. Bland annat infördes då nya regler för s k nolltimmarsavtal. En förändring var att arbetsgivaren tidigare måste betala den anställde för uteblivet jobb, utom under första halvåret av anställningstiden. Skyldigheten kunde förlängas på obestämd tid. Men den möjligheten kan nu begränsas genom kollektivavtal.

Från den 1 juli i år skedde ändringar i bestämmelserna för friställning och tidsbegränsade avtal.

Bland annat förkortades maximitiden för kedjeavtal den 1 juli i år från 36 månader till 24 månader. Men den tiden kan genom kollektivavtal förlängas till 48 månader. Under de tiden kan sex tidsbegränsade avtal avlösa varandra.

Den 1 januari 2016 införs så nya regler för arbetslöshetsersättningen. Den ska hädanefter utbetalas för alla friställda i högst två år. Utbetalningstiden förkortas stegvis från nu max 38 månader till 24 månader fram till 2019. Arbetsgivare och fack kan dock enas om att förlänga ersättningstiden, något som redan skett i runt 250 tilläggsavtal.

En rad andra förändringar i lagar och reger har också genomförts. Bland annat har arbetsgivarna och facken fått större ansvar för finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen.

Flexibla anställningsformer kan ha stor betydelse för att öka sysselsättningen i en uppåtgående ekonomi. Det kan utläsas av statistik från nederländska Centrala statistikbyrån, CBS. Arbetsgivarnas organisationer konstaterar att dynamiken på arbetsmarknaden skulle vara mycket lägre om företagen bara var hänvisade till fasta anställningar.

- Det har nu skett en ökning i de flexibla anställningarna och den är större än en minskning som skett i de fasta anställningarna. Det kan tyda på att arbetsmarknaden nu är på väg upp, bedömer arbetsgivarna. De påminner i sammanhanget också om den roll som arbetskraftsuthyrning har för att öka sysselsättningen när konjunkturen är på uppgång.

VNO-NCB och MKB-Nederland konstaterar dock att det ännu råder stor osäkerhet om framtiden i många branscher. Men det finns vissa tecken på en förbättring av konjunkturen.

Statistik från nederländska statistikbyrån CBS i mitten på november visar att företagen nu är mer positiva till nyanställningar än tidigare. För första gången på fem år hamnar saldot på plus. Företagen som räknar med ökning genom nyanställningar är nu 18 procent jämfört med 13 procent som befarar en nedskärning av personalen.

Hos företagen i alla branscher finns samtidigt en större tilltro till en ökad ekonomisk omsättning 2016.