Höga lönelyft skapar utsatt läge för svensk industri

Bilden är inte svart som spillolja men mycket oroande och oviss.

– Vi har en unik situation i världen. Osäkerheten är värre än vanligt. Världsekonomin återhämtar sig svagt.

Kommentaren levererar Bettina Kashefi, chefekonom, när hon presenter sin bild av förutsättningarna inför nästa års avtalsrörelse vid ett seminarium i Näringslivets Hus.

Enligt rapporten, så bjuder den globala ekonomin på få solglimtar. Bistra vindar sveper över USA. Tillväxten bromsar in, investeringarna sjunker. Även i Europa är det kämpigt. Tillväxten backade de tre första kvartalen i år. Samtidigt hopar sig moln över flera stora tillväxtekonomier. I Brasilien fortsätter ekonomin att krympa, sanktioner och ett lågt oljepris påverkar Ryssland negativt samtidigt som Kinas bidrag till världsekonomin är mindre än tidigare.

Lägg till detta protektionistiska uttalanden från Trump, Brexit och svag produktivitet och läget är allt annat än ljust, enligt Svenskt Näringsliv.

Vid sidan av det bekymmersamma världsläget finns det en rad inhemska problem att ta itu med, enligt Bettina Kashefi. Hon konstaterar att Sverige förlorar konkurrenskraft. Exportföretagen har tappat marknadsandelar 12 av de senaste 16 åren samtidigt som industriproduktionen är lägre jämfört med före finanskrisen 2008.

Det som spökar är bland annat höga arbetskraftskostnader och fallande produktivitet. En långsammare utveckling av produktiviteten ställer krav på att arbetskraftskostnaderna inte ökar för mycket. Annars riskerar svenska företag att få svårt att hävda sig i den internationella konkurrensen.

– Det stora problemet är att vi har en extrem inbromsning av produktivitetstillväxten. Det måste få konsekvenser för nästa års avtalsrörelse, säger hon.

I en kommentar till rapporten konstaterar F Metalls utredningschef Erica Sjölander, att arbetskraftskostnader i Sverige är högre än i vissa konkurrentländer. Genomsnittet i Västeuropa var 1,9 procent åren 2013-2015, motsvarande siffra för Sverige var 2,3 procent, enligt Sjölander.

Hon noterar att svensk produktivitetsutveckling ligger på en-två procent, vilket är lägre än åren före finanskrisen men högre än den var under åren därefter.

– Vi har redan anpassat lönerna till en lägre produktivitet. Löneökningstakten ger utrymme för reallöneökningar, säger hon.

Avtalsmodellen, där industrin går före och sätter märket, har inneburit reallöneökningar på runt 60 procent de senaste 20 åren. Det slår avtalsgeneralen Peter Jeppsson fast när han avrundar seminariet.

– Sverige är mer utrikesberoende än de flesta andra länder. Den internationella konkurrensförmågan avgör löneökningstakten, säger han.