Märket – innebörd och dess funktion

Sedan Industriavtalet kom 1997 har industrins parter satt ”märket” för arbetskostnadernas ökningstakt i sina löneavtal. Det har hos merparten av lönebildningens aktörer funnits en samsyn om att normeringen vilar på industrin. Att industrin sätter ett riktmärke för löneökningarna är vanligt också i andra länder.
Den femte rapporten i serien ”Lönens inverkan på Sveriges internationella konkurrenskraft” beskriver hur modellen med ett märke fungerar och vad den har haft för effekter på lönebildningen och svensk ekonomi. Allmänt kan sägas att märket har fungerat bra och skapat förutsättningar för en samhällsekonomiskt hållbar lönebildning och därmed en god utveckling av reallönerna. Rapporten går igenom och bemöter den kritik som ibland förekommer mot märket som norm för lönebildningen. Ett antal utmaningar som modellen står inför behandlas också i rapporten. Rapporten är skriven av Cecilia Hermansson, ekonom dr och forskare KTH, på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Den kommer att presenteras på ett diskussionsseminarium.
Peter Jeppsson, vice VD på Svenskt Näringsliv, modererar. Stefan Koskinen, förbundsdirektör på Almega och Johan Ingelskog, enhetschef för arbetsplats- och avtalsenheten på Kommunal kommenterar rapporten.

Kaffe serveras från 9.30.