Risken ökar för en hård Brexit

Förhandlingarna om det brittiska utträdet ur EU har återupptagits efter sommaren. Och det svenska, europeiska och brittiska näringslivet väntar fortfarande på klara besked om vad brexit kommer att innebära för handel och utbyten mellan EU och Storbritannien. Ännu är ingenting avgjort och allt sköts under devisen ”ingenting är klart förrän allt är klart”. Var ska vi tro att det slutar?

Svenska företag med någon exponering gentemot Storbritannien kommer att påverkas av brexit. Med nu bara drygt ett halvår kvar innan Storbritanniens formella utträde ur EU den 29 mars 2019 är hittills ingenting beslutat om hur relationen mellan parterna kommer att se ut. Osäkerhet är därför fortfarande det enda säkra kring brexit.

Det börjar bli bråttom dock att komma överens eftersom nästa möte i Europeiska rådet den 18 oktober är satt som deadline för att förhandlingar om utträdet ska vara klara. Det är nödvändigt för att hinna med att en överenskommelse ska kunna godkännas av alla parter före utträdesdagen.

Ett utträdesavtal måste vara klart innan förhandlingar kan inledas om framtida handelsavtal. En övergångsperiod fram till 31 december 2020 har verkat trolig. Den är tänkt att överbrygga perioden mellan brexit och att ett nytt handelsavtal kan vara färdigt. Det innebär ytterligare nästan två år av status quo. Det skulle ge företag mer tid att förbereda sig på de förändringar som kommer.

Men nu har både EU-kommissionen och den brittiska regeringen publicerat dokument med råd för olika aktörer om hur de kan förbereda sig på en hård brexit, alltså en situation där inget avtal kommer att finnas mellan EU och Storbritannien. Det är oroande.

Uppmaningen till företag är att förbereda sig. Förändringsarbete och anpassning till skiftande förutsättningar är en självklar del av företagande. Men på frågan om vad företag ska förbereda sig på får vi till svar ”alla tänkbara scenarier”. Svenskt Näringslivs uppmaning till beslutsfattare i brexit-processen har hela tiden varit att företag behöver tydliga besked om vad som kommer gälla.

Vissa svar kan sökas i de tre frågor som brittiska regeringen angett som icke förhandlingsbara: Storbritannien ska lämna EU:s tullområde, den inre marknaden samt inte längre stå under EU-domstolens inflytande.

Om det tolkas bokstavligen betyder det att den närmaste relation som går att ha är ett frihandelsavtal som det EU har med Kanada. Det är ett ambitiöst avtal, men inte i närheten av det nära samarbete som finns mellan medlemsstaterna i EU. Alltså kan handel fortgå, men det blir mycket dyrare och krångligare än idag. Tullhantering, oklarhet vilka regler som gäller för olika produkter, begränsade möjligheter till dataöverföringar och personrörlighet blir verklighet.

Det verkar emellertid som att de tre brittiska kraven ändå kan vara förhandlingsbara. Den brittiska regeringen lade i juli fram ett förslag om hur den önskar att den framtida relationen till EU ska se ut. Storbritannien vill ha kvar ett mycket nära samarbete med EU, till exempel vad gäller varuhandeln. Men flera av önskemålen skulle innebära en splittring av EU:s inre marknad vilket skulle få negativa konsekvenser för svenska och europeiska företag – den inre marknaden är ju Sveriges viktigaste marknad för både import och export. Det är alltså inte troligt att EU kommer att gå med på det.

Ingenting är givet. Det är en stor utmaning för det europeiska näringslivet som kommer beröras direkt eller indirekt av vilka förändringarna än blir framöver; och som redan får lägga resurser på att följa en process där målstolparna hela tiden flyttas.