Berlin ingen bro i Brexitdiskussionerna

Den digitala inre marknaden är en högt prioriterad fråga för Tyskland, som vill att den inre marknaden ska fungera väl. Ett stort problem är att den digitala infrastrukturen är så dåligt utbyggd- särskilt när det gäller snabb bredbandsuppkoppling. Dessutom finns det stora skillnader mellan hur det ser ut i de olika delstaterna. Det tyska Näringsdepartementet köpte Svenskt Näringslivs principer om teknikneutralitet, flexibilitet och att avvakta med reglering så länge tekniken är under utveckling. De sade sig uppskatta att de nordiska länderna pressar på i den inriktningen, men när det gällde Kommissionens förslag om en europeisk dataekonomi så har Tyskland inte satt sin position ännu. Enligt näringsdepartementet så är man positiv till förslagets andemening, men det finns viktiga detaljer- såsom ägandeskap av data- som behöver diskuteras på djupet. Samtidigt pratade de sig varma om vikten att bevara den personliga integriteten. Det blev tydligt att fokus för regeringen inom digitala frågor är det tyska initiativet Industri 4.0, som syftar till att digitalisera det tyska näringslivet. Ett initiativ som drivs av regeringen, men där även näringslivet är en aktiv part.

Den tyska tillverkningsindustrin har hittills varit en stark spelare i såväl Europa som globalt. Detta har i viss mån förändrats i och med internet och digitaliseringen, eftersom Tyskland där i mångt och mycket ligger efter. Ett annat problem för näringslivets som tyska statsrådsberedningen identifierat är att Tyskland har låg andel start-ups som kan utvecklas snabbt och bidra till de traditionella företagens utveckling. Regeringen ser sitt arbete med Industri 4.0 som ett viktigt steg för att bidra till både kunskapsöverföring mellan SME-företag och stora industriföretag, men också ett sätt att vänja tyska näringslivet vid digitalisering. För det krävs det tillit och garanterad säkerhet, varför cybersäkerhet är viktigt för den tyska regeringen, uppgav statsrådsberedningen.

Enligt socialdepartementet stödjer den tyska regeringen en revidering av utstationeringsdirektivet och anser att EU Kommissionen gjorde rätt när man valde att bortse från de elva medlemsstater som hävdade att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen. I princip stödjer man idéerna om att tillämpa begreppet ”ersättning” på utstationerade arbetstagare och begränsningen av antal månader en person får vara utstationerad. Samtidigt var man tydlig från socialdepartementet att frågan inte är en viktig politisk prioritering för Tyskland, som tror att det inte kommer påverka det tyska systemet i särskilt stor utsträckning. Kanske kan Tyskland fungera som en medlare i förhandlingar mellan vitt skilda positioner, trodde man på socialdepartementet. Tysklands regering välkomnar också förslaget om en social pelare, inte minst idén om social konvergens som de menar kommer gynna EU som helhet. Särskilt en del frågor, såsom aktiv arbetsmarknadspolitik och sysselsättning för ungdomar skulle gynnas av bättre koordinering inom EU, menade socialdepartementet. Däremot vill man inte att den sociala pelaren ska innehålla juridiskt bindande regler, och man ser gärna att alla medlemsstater inkluderas i pelarens utformning, istället för endast EMU-länderna.

Tyskt Näringsliv (BDI) var mycket tydliga i hur de ser på Brexit. Absolut prio är att bevara sammanhållning mellan EU27 och upprätthålla funktionen av den inre marknaden. BDI’s styrelseledamot Stefan Mair pekade på två möjliga scenarier, nämligen att Storbritannien omprövar sitt beslut att lämna EU eller att man inte lyckas förhandla ett avtal och således sker ett s.k. hårt Brexit. Man ser inte stora sannolikheter för något scenario däremellan. Politisk osäkerhet kommer att vara rådande under de kommande fem åren, förutspådde Mair. Först efter att utträdesförhandlingarna kommer man kunna inleda frihandelsförhandlingar, vilket BDI förutspår blir aktuellt tidigast 2021.

Fordonsindustrin är en av de sektorer som BDI tror kommer drabbas särskilt, eftersom produktionen sker i komplexa värdekedjor som oavsett vilket handelsavtal man landar i kommer att påverkas av svåra tullförfaranden och inskränkningar i personrörligheten. Redan nu i vår förväntas BMW fatta beslut om bygget av en ny fabrik för att tillverka elbilar, och väger mellan fortsatt närvaro i Storbritannien eller en flytt till Nederländerna. Även kemikalieindustrin kommer påverkas, Tyskland exporterar stora volymer till Storbritannien som själva i princip saknar tillverkning av kemikalier. Det blir viktigt att se till att EU blir en trendsättare i förhandlingarna och fortsatta relationerna mellan EU och Storbritannien. Slutligen menade BDI att det är en allmän missuppfattning att Tyskland skulle ta på sig att vara bron mellan Storbritannien och övriga EU för att få till en så vänlig förhandling som möjligt. Tyskland ser inte detta som sin uppgift.

Arbetet med regelförbättring är komplext i Tyskland, eftersom delstaterna har självbestämmande på många områden. Det är ofta svårt för den federala regeringen att påverka implementeringen av sin egen policy på delstatsnivå, vilket leder till stora svårigheter och frustration. Detta är en av orsakerna till att den tyska infrastrukturen ligger långt under sin potential och är i stort behov av renovering. Tillståndsprocesser för byggnation och renovering är svåra och långa, och BDI har inget tydligt svar på hur systemet kan förbättras. Det har däremot Normenkontrollrat, det tyska självständiga regelrådet som är placerat inom statsrådsberedningen. De anser att det är avgörande att konkreta mål (targets) sätts för regelförbättring och minskning av regelkostnader så att departement som ska göra arbetet vet vad som ska levereras och att deras arbete också kan följas upp och utvärderas. Sådana mål borde även finnas på EU-nivå. NKR förespråkar dessutom mer harmonisering mellan EU-nivå och nationell nivå samt mellan medlemsstater vad gäller hur konsekvensutredningar ska göras och vad de ska innehålla. Detta skulle öka möjligheter till samarbete och jämförelser av resultat.