Cirkulär ekonomi – möjligheter och hinder

Ambassadör Åsa Webber välkomnade deltagarna till den svenska representationen och beskrev den svenska positionen på kommissionens paket.

”Vi är glada att se detta initiativ på bordet. Generellt sett stödjer Sverige idén om en bredare strategi för konkurrenskraft, sysselsättning, miljö och klimatförändringar. Vi är särskilt intresserade av aspekter som bättre lagstiftning, innovation och ett bättre fokus på konkreta genomförandeåtgärder”, sade hon.

Grzegorz Radziejewski från EU-kommissionen, beskrev paketet, som omfattar mer än 50 detaljerade förslag, vilka kommer att rullas ut under kommande åren.

”Paketet representerar, med sin helhetssyn, som omfattar både miljömässiga och ekonomiska aspekter och med sin samverkansstrategi, ett nytt arbetssätt. Att ensidigt fokusera på miljöpolitik med snäva och långgående mål är ett ineffektivt och gammalmodigt sätt att bedriva policy på. Vi måste istället titta närmare på verktyg och incitament och hitta funktionsorienterade lösningar utifrån ett helhetsperspektiv. Utan en sådan ekonomisk aspekt kommer våra ambitioner på miljöområdet helt enkelt inte att lyfta. För företag finns här kostnadsbesparingar på upp till 600 miljarder euro per år att göra. För samhället som helhet kan vi uppnå ökat välstånd, fler jobb och bättre miljö och levnadsvillkor för alla medborgare. Jag menar att detta kan vara en win-win-win-situation”, sade han.

Han tillade att de mest kontroversiella delarna av paketet hittills varit delar på produktdesign och skapandet av en sekundär råvarumarknad.

Pernilla Halldin, beskrev hur den globala detaljhandelskoncernen H&M med 4.000 butiker i 61 länder, redan tillämpar cirkulära affärsmodeller.

”Vi är på väg att skapa ett ”closed loop system”, där oönskade gamla kläder återvinns till nya modeplagg. För oss är detta en naturlig lösning. Våra textilier är nästan uteslutande tillverkade av bomull eller polyester - råvaror som härrör indirekt från mark och olja, vilka både är ändliga resurser. Vi har därför lanserat ett globalt initiativ som ger konsumenter möjlighet att lämna in oönskade kläder, mot att de erhåller en värdekupong giltig i våra varuhus. Under 2014 samlade vi på detta sätt in mer än 7.600 ton kläder, vilket motsvarar 38 miljoner T-shirts. På så sätt sparar vi 56% i avfall och 58% i energi”.

”Men hinder finns, t ex regler i olika länder vad gäller ägarskap och vem som har rätt att samla in textilier för återvinning och återanvändning. Det finns också olika definitioner och olika regler för avfall. En annan kritisk fråga är att vi har viktiga leverantörer i Asien och måste göra det möjligt även för dem att köpa in de oönskade plaggen från andra delar av världen. Vi vill se ett stöd för frivilliga insatser och regler som är incitamentbaserade”, avslutade hon.

Daniel Badman, från Billerudkornäs, ledande leverantör inom förnybart förpackningsmaterial, sade att pappersindustrin redan sedan lång tid tillämpar cirkulära affärsmodeller.

”Materialeffektivitet är affärsmässigt rätt. Våra resurser kommer från välskötta skogar. Allt vårt papper och förpackningsmaterial baseras på förnyelsebara resurser som kan återvinnas till andra förpackningar och pappersprodukter. Vi har stora biomassa-resurser i Sverige och övriga Nordeuropa. Träd är en fantastisk resurs. Allt som kan göras med olja kan göras med träd. Varje bit av trädet kan användas, vare sig det handlar om produkter såsom förpackningar eller möbler eller andra delar för energiändamål. Vi stödjer kommissionens ansats med ett fokus på hållbar tillväxt och resurseffektivitet och att det ska ske utifrån ett helhetsperspektiv, som ser på hela cirkeln av ekonomin”, avslutade Badman.

Heidi Hautala, finsk ledamot av europaparlamentet från De gröna, inledde med att beskriva vad hon såg som ett bra exempel på engagerat företagande: den finska textilföretaget Finlayson, som samlat in använda lakan för att göra trasmattor. I förhållande kommissionen paket, intog hon däremot en ganska konventionell inställning.

”Vi kommer inte längre att ha ensidigt förhållningssätt miljöpolitiken utan kommer istället att titta på alla aspekter i cirkeln. Jag tror att det är ett bra första steg, som ger en ny roll för regeringar, företag och intresseorganisationer. Men vi får inte glömma att hålla trycket uppe. Incitament fungerar inte alltid ensamt, så vi måste sätta upp ambitiösa mål, till exempel vad gäller materialeffektivitet och upprätta riktlinjer och en frivillig uppförandekod för ansvarsfullt företagande. Jag ser fram emot att arbeta med det nederländska ordförandeskapet i denna fråga”, sade hon.

Seminariet leddes av Jens Hedström chef för Svenskt Näringslivs Brysselkontor. Det hölls på Sveriges ständiga representation i Bryssel och samlade ett 60-tal deltagare från EU:s institutioner, företag, näringslivsorganisationer och andra intresseorganisationer.