Lobbying på två olika sätt

NYHET Publicerad

LOBBYING Bryssel och Washington har flest lobbyister i världen. Sättet att påverka skiljer sig dock åt på många sätt. Niklas Bergström, chef för Svenskt Näringslivs Brysselkontor, har tittat närmare på olikheterna.

Niklas Bergström

Mr Niklas Bergström, International Director and head of the Brussels Office

Till skillnad från i USA är ordet ”lobbying” idag i Europa fortfarande förknippat med något fult och oanständigt. Den 8 maj röstade Europaparlamentet för införande av nya uppföranderegler för EU-lobbyister. Man rekommenderar bland annat att det ska upprättas ett obligatoriskt register över lobbyister, att lobbyisternas finansiella situation redovisas, att europaparlamentarikerna redogör för vilka externa kontakter som tagits i lagstiftningsarbetet och att definitionen av ”lobbyist” breddas till att också omfatta facket, frivilligorganisationer och tankesmedjor.

Rekommendationerna är svaret på kommissionens så kallade transparensinitiativ. Detta syftar till att skapa lika hög grad av öppenhet och insyn i lobbyingarbetet som i USA.

Bryssel är idag världens näst största lobbyingstad efter Washington. Runt 15 000 personer tillbringar sina dagar och ofta kvällar med att söka påverka EU:s beslutsfattare. Gruppen är långt ifrån homogen och representerar inte endast finansiella intressen vilket många tror eller vill få andra att tro. Facket, miljörörelsen, konsumentintressen, regionala företrädare med flera är samtliga lobbyister. Även EU:s institutioner kan på olika sätt ”lobba” varandra.

En jämförelse mellan lobbying i EU och USA måste utgå från det institutionella och politiska ramverk som existerar i Bryssel och Washington och som lobbyister måste anpassa sig till för att bli framgångsrika. Idag råder fundamentala skillnader mellan dessa ramverk.

USA är en nationalstat med en federal struktur. EU är en samling nationalstater med endast vissa begränsningar till deras suveränitet. En annan skillnad är det faktum att den institutionella ramen i Washington varit intakt i decennier medan den i EU är i ständig förvandling. Ytterligare institutionella förändringar kommer med det nya Lissabonfördraget, som förväntas träda ikraft 2009.

I USA tenderar politiken inom ramen för ett tvåpartisystem att antingen vara samlande eller högst konfrontatorisk. Inom EU är politiken mycket mer mångfacetterad med en uppsjö av partier som till största del är nationellt förankrade.

Den kulturella mångfalden i Europa är en annan avgörande skillnad. De olika språk som talas bidrar till svårigheten att närma sig beslutsfattare i EU som inte kommer från samma land. Detta är särskilt påträngande i relationen med europaparlamentarikerna som fortfarande uppskattar samtal på sitt eget språk. Det ömsesidiga beroendet är ytterligare en betydelsefull skillnad i hur lobbyingarbetet går till i Washington. EU-institutionerna välkomnar och behöver extern input.

Andra viktiga skillnader är den offentliga finansieringen; svängdörrarna; bristen på representativitet; det finansiella flödet; transparensen/öppenheten; samt medias insyn.

Finansiering: Endast i undantagsfall finansierar den amerikanska administrationen externa aktörer. I EU förhåller det sig precis tvärtom.

Svängdörrar: Washington karaktäriseras i mycket högre grad än Bryssel av en ”svängdörrspolitik” där tjänstemän anställningsmässigt rör sig fritt mellan ”civilsamhället” och den beslutande makten. Inom EU är det högst ovanligt att tjänstemän från EU:s institutioner tillfälligt eller permanent ”byter sida” och tar anställning som lobbyist eller vice versa.

Representativitet: I USA är det vanligt att kongressledamöter är lyhörda inför valkretsens prioriteringar och önskemål. Detta bidrar till att frågorna ofta kretsar kring det lokala/regionala. Väljarkåren i EU upplever en mindre möjlighet att påverka politiken än i USA eftersom europafrågorna är kontinentala och därmed svårare att förstå.

Finanserna: I USA stödjer näringslivet rutinmässigt partiers och enskilda politikers valkampanjer genom finansiella bidrag som kanaliseras via så kallade Political Action Committees, PAC. I EU upplevs detta förhållningssätt som oetiskt och är därför varken accepterat eller reglerat. Snarare går pengaflödet i EU i motsatt riktning, från det offentliga till ”civilsamhället” genom statligt stöd, bidrag, subventioner, förmånliga kontrakt o dyligt.

Öppenhet: I USA anses lobbying ha en enorm potential att påverka beslutsprocesser och är därför kringgärdat av transparenskrav. The Lobbying Disclosure Act tvingar lobbyingaktörer att redogöra för vilka kunder de representerar, vilka frågor de huvudsakligen arbetar med och hur mycket de tjänar. EU-kommissionen har tills nu motsatt sig krav liknande de i USA och endast tagit fram mindre formella minimistandards. Man har dock begärt att lobbyisterna undertecknar den frivilliga uppförandekoden som tagits fram av the Society of European Affairs Professionals, SEAP, och Public Affairs Practitioners, PAP.

Medierna: Media i USA har enormt inflytande och synar aktivt lobbyisters aktiviteter. Oegentligheter publiceras snabbt och skoningslöst. I Bryssel däremot har media inte samma roll och sysslar inte med samma form av ”grävande journalistik” som förekommer i USA. Det finns heller inte i egentlig mening någon ”europeisk” press.

Skillnaderna i lobbying är alltså stora mellan Bryssel och Washington. Och detta faktum kommer att förändras endast marginellt genom nya uppföranderegler. Näringslivet välkomnar att samtliga aktörer föreslås omfattas så att balans och rättvisa skapas.

Genom att den inre marknaden utvecklas och effektiviseras, EU fortsätter att utvidga medlemskretsen och att EU:s makt och inflytande globalt ökar, kommer Bryssel bli ännu viktigare att påverka. Detta bör inte minst näringslivet beakta i sin Brysselverksamhet.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Immaterialrätten: EU riskerar bli överkört av Asien

IMMATERIALRÄTTEN Globalisering och ny teknik sätter press på immaterialrätten. Rådet till svenska företag är att göra en inventering av nuvarande tillgångar men också undersöka om det krävs ytterligare skydd för att hävda sig på den inre marknaden. ”Det händer mer än en gång att avtal inte skrivits som borde varit på plats. Lätt att göra tidigt, dyrt och svårt att göra i efterhand”, säger Christina Wainikka, policyexpert på immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

"EU ska vara ett samarbete inte en bankomat"

EU-VALET EU-valets toppkandidater drabbade i veckan samman i en debatt arrangerad av Svenskt Näringsliv och Företagarna. Den inre marknaden, men även frågan om EU:s utvidgning och framtid, nagelfors av kandidaterna.
NYHET Publicerad:

Detta väntar EU-parlamentarikerna

EU-VALET 20 svenska ledamöter tar plats i Europaparlament efter valet. Vad som väntar är plenarsessioner, utskottsmöten, jobb på hemmaplan samt klippkort mellan Strasbourg och Bryssel.  
NYHET Publicerad:

Frihandel glädjeämnet när EU-beslut rangordnas

UTVÄRDERING Frihandelsområdet är ett glädjepiller medan den inre marknaden är ett sorgebarn när Svenskt Näringsliv betygsätter 57 EU-beslut från den senaste mandatperioden.
NYHET Publicerad:

EU-krångel i vägen för svenska tillväxtunder

EU Digitaliseringen öppnar upp större marknader för små och medelstora företag. Men för att tillväxten ska ta fart på allvar krävs en rad förändringar, inte minst när det gäller krånglet inom EU, menar Anna-Lena Bohm, vd för Uniguide och vice ordförande i Svenskt Näringsliv. ”Det ska vara lika enkelt att sälja en produkt i hela EU som i sitt hemland”, säger hon. 
NYHET Publicerad:

CETA: Ökad handel ger positiva klimateffekter

FRIHANDEL Frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, CETA, innebär fördelar för Gränsfors Bruk. "Lägre tullar, minskat krångel och och likartade standarder på varor gör att vi kan konkurrera på samma villkor som andra", sa Adam Brånby när han deltog i ett seminarium i Bryssel.
NYHET Publicerad:

Jacke: "Det hämmar företagens investeringsvilja"

EU Jan-Olof Jacke, vd, beklagar att det brittiska parlamentet säger nej till Theresa Mays brexitavtal. "Det hämmar företagens investeringsvilja", säger han.
NYHET Publicerad:

EU:s plan för artificiell intelligens stärker företagens konkurrenskraft

KOMMENTAR EU:s medlemsländer har presenterat en AI-plan för att främja utveckling och användning av artificiell intelligens. Att stärka AI vad gäller utveckling och användning i Europa är välkommet. Svenskt Näringsliv betonar bland annat betydelsen av ett hållbart och flexibelt regelverk, en investeringsvänlig politik och en infrastruktur av hög kvalitet. 
NYHET Publicerad:

EU: Regelförbättringar vinner mark – Sverige sladdar

REGELARBETE 39 europeiska länder redovisar förbättringar i regelarbetet på EU-nivå, visar en OECD-rapport. Vi har kommit en bit på vägen, men det behövs mer arbete, konstaterade ansvarige kommissionären Frans Timmermans vid ett seminarium i Bryssel.
NYHET Publicerad:

EU:s största tillgång moderniseras

EUROPA EU:s inre marknad är en 25-åring med utvecklingspotential. Rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital måste fungera bättre och regelverket moderniseras, visar en analys från kommissionen.
NYHET Publicerad:

”Ett första steg mot fortsatt handel och investeringar"

BREXIT Brittiska regeringen godkände ett utträdesavtal under gårdagskvällen. ”Medlemsföretagen behöver få definitiva besked att riskerna för en avtalslös brexit är undanröjda”, säger Jonas Berggren, chef för Internationella sekretariatet, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

”Utmärkt att Sverige säger nej till digitalskatt i EU”

EU Vd Jan-Olof Jacke tycker att det är bra att finansminister Magdalena Andersson håller fast vid kritiken mot en digitalskatt. ”För ett exportberoende land, med liten hemmamarknad, finns det all anledning att hålla fast vid de principer som råder idag”, säger han.
NYHET Publicerad:

Faran för ett handelskrig hotar EU:s ekonomi

EU Ett fullskaligt handelskrig och svårigheter att hitta rätt kompetens hämmar EU:s ekonomi, visar en rapport från Business Europe.
NYHET Publicerad:

EU-parlamentariker vill minimera handelshindren efter brexit

EU Det är val till EU-parlamentet nästa år. Ledamöterna Christofer Fjellner och Jasenko Selimović ger sin syn på den inre marknaden, handel och regelkrångel.
NYHET Publicerad:

Selmovic: Sverige bör ställa sig utanför ”ett socialt Europa”

Möt Jasenko Selimović från Liberalerna, Alliance of Liberals and Democrats for Europe (ALDE) i Europaparlamentet. Han är ledamot i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO). Här berättar han om hur han ser på EU:s inre marknad, handel och sociala Europa.
NYHET Publicerad:

Fjellner: Det som är bra med EU är enkelt, det som är dåligt är krångligt och hur dyrt som helst

EU Möt Moderaternas Christofer Fjellner, European People's Party (EPP). Han är ledamot i utskottet för internationell handel och suppleant i budgetutskottet. Här berättar han hur han ser på EU och dess konkurrenskraft, samt vad han skulle vilja göra för att stärka EU-samarbetet så att hinder för företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag undanröjs.
NYHET Publicerad:

Medlemsföretagen vill att Sverige ska vara kvar i EU

ENKÄT Åtta av tio medlemsföretag vill ha ett fortsatt svenskt EU-medlemskap. Mest positiva är storföretagen, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Företagsperspektivet försummas i EUs digitaliseringsarbete

Den digitala inre marknaden är en stor och het fråga i EU just nu. Sverige har en hög svansföring när det kommer till digitalisering, som ju är gränslöst till sin natur. Regeringens övergripande mål är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Men, tyvärr så kommer ofta företagsperspektivet i andra hand när de europeiska länderna försöker skapa en digital inre marknad.
NYHET Publicerad:

Debatt: Frihandelsframgång ett resultat av Europas optimism

Frihandel handlar om att öka storleken på den ekonomiska pajen, och genom att EU lyckas sluta fler handelsavtal så stärker vi ställningen både för europeiska företag och konsumenter.
NYHET Publicerad:

Näringslivet avgörande för omställningen till mer förnybar produktion

Svenskt Näringsliv vill att Europas konkurrenskraft ska stärkas. Det är genom att undanröja hinder för företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag som EU kan vara den drivkraft för ett fortsatt hållbart välstånd för alla sina medborgare som Sverige och övriga Europa behöver. Men vad tycker våra svenska EU-parlamentariker om de frågor på EU-nivå som är viktiga för det svenska näringslivet? Vi har pratat med Marita Ulvskog, delegationsledare för de svenska Socialdemokraterna tillika vice ordförande i Utskottet för sysselsättning och sociala frågor.