Så tycker parlamentets huvudförhandlare om en ny klimatlag

NYHET Publicerad

EU EU-kommissionen publicerade i mars ett förslag till en ny klimatlag, som bland annat förbinder EU att bli klimatneutralt till år 2050. Här ger Europaparlamentarikern Jytte Guteland (S, S&D) sin syn på klimatlagen.

Jytte Guteland
Foto: Thierry ROGE

– Jag är mer orolig för om vi inte ställer om snabbt nog så kommer andra delar av världen hinna före och det vore mycket negativt för EU:s konkurrenskraft, säger Jytte Guteland.

EU-kommissionen publicerade i mars ett förslag till en ny klimatlag, som bland annat förbinder EU att bli klimatneutralt till år 2050. Förslaget har fått stor uppmärksamhet, ska nu behandlas av parlamentarikerna i Europaparlamentet och medlemsstaterna i Rådet. Här ger Europaparlamentarikern Jytte Guteland (S, S&D) sin syn på klimatlagen.

1. EU-kommissionen publicerade i mars ett förslag till klimatlag. Vilken betydelse har den nya klimatlagen enligt dig? Något du finner bättre, sämre, skulle vilja se förändrat i det förslag som EU-kommissionen lagt fram? 
– Klimatlagen är det ramverk som ska se till att EU går från det som en gång började som Kol-och stålunionen till en klimatneutral union. Lagen stakar ut vilken takt och ambition EU ska ha i sitt klimatarbete. Som Europaparlamentets huvudförhandlare är det min uppgift att ta fram parlamentets åsikt om Kommissionens förslag och därefter förhandla den slutgiltiga lagtexten tillsammans med medlemsländerna. Den 28 maj presenterade jag mitt betänkande där jag lägger fram en rad förslag på hur vi ska höja takten och ambitionen i EU:s klimatarbete. Under hela processen har det varit viktigt för mig att lyssna på vad forskningen säger att vi måste göra för att hålla oss till Parisavtalets mål om 1.5 graders uppvärmning. Det handlar bland annat om höjd målsättning till år 2030 och år 2040. I den här artikeln redogör jag för de viktigaste delarna i mitt förslag.

2. Klimatlagen slår fast en ambition om att EU ska bli klimatneutralt till 2050. Vilka konkreta verktyg anser du behövs för att Sverige ska uppnå detta mål?
– Sverige har en ambitiösare målsättning om klimatneutralitet senast år 2045. Det är bra, Sverige har både möjlighet och intresse av att gå före i klimatarbetet. Det kommer att ge oss viktiga konkurrensfördelar att vara tidiga i omställningen. Rent konkret innebär det att alla sektorer i samhället måste bidra till klimatneutraliteten. Då är en bra dialog och samarbete viktigt. Därför föreslår jag också i mitt betänkande att, i linje med det svenska arbetet i Fossilfritt Sverige, alla EU-länder ska göra det möjligt för ekonomins sektorer att ta fram färdplaner för hur de ska bidra till klimatneutralitet.

3. Hur skulle förslaget påverka näringslivet i Sverige och i EU samt i EU i förhållande till resten av världen, speciellt med tanke på konkurrenskraftsperspektivet och risken för att verksamheter och investeringar förläggs utanför EU? Anser du att tillräcklig konsekvensanalys har gjorts kring förslaget?
– Jag menar att den gröna omställningen är det enskilt viktigaste utmaningen som Sverige, EU och världen har framför sig. Jag är mer orolig för att om vi inte ställer om snabbt nog så kommer andra delar av världen hinna före och det vore mycket negativt för EUs konkurrenskraft. 

4. Hur kommer lagen att påverka SME, dvs små och medelstora företag?
– SME:s står för cirka två tredjedelar av sysselsättningen i EU idag och företagen spelar en självklar och viktig roll i samhällets omställning till klimatneutralitet. Omställningen är i sig en möjlighet men kräver också styrmedel och förutsägbarhet så att företag investerar i klimatsmarta lösningar och gröna jobb skapas. Där är klimatlagen, som del i tillväxtstrategin Europas Gröna Giv, ett centralt ramverk för omställningen. Det är också viktigt att förutsättningarna för SMEs och sysselsättningen beaktas i det kommande arbetet när EU uppdaterar sin klimat- och energilagstiftning för att lägga den i linje med målet om klimatneutralitet.

5. Hur kommer du som parlamentariker att arbeta med denna fråga framöver?
– Just nu håller jag på att förhandla kompromisser kring det betänkande jag presenterade i parlamentet i slutet av maj – utmaningen blir att nå fram till gemensamma positioner som kan samla en majoritet i först miljöutskottet och sedan även i parlamentet som helhet. Därefter kommer jag att leda förhandlingarna när vi ska komma överens om en slutgiltig klimatlag under så kallade trepartsförhandlingar (trilog) med Rådet och Kommissionen.

6. Hur tycker du att denna lag går i takt EU-kommissionens presenterade återhämtningspaket och med den återstart som European Green Deal ska bidra till?
– Det är i klimatlagen vi stakar ut riktningen så att vi klarar av att ställa om till klimatneutralitet senast år 2050.

7. Hur tror du att dina väljare kommer att uppmärksamma lagen? Hur kommer den att beröra dem i deras vardag?
– På ett flertal sätt, men det är svårt att peka ut något konkret. Ska vi lyckas med omställningen måste den ske på alla nivåer så den kommer givetvis beröra alla. Men det stora arbetet kommer dock att ske på makronivå. Individers val är viktiga, men det är bara om vi arbetar gemensamt som samhälle som vi klarar klimatomställningen. 

8. EU-kommissionen kommer i september även lägga fram en analys av hur 2030-målet kan höjas från nuvarande 40 procent till 50-55 procent. Vad är din syn på en höjning av 2030-målet? Ser du några särskilda risker eller aspekter som EU-kommissionen särskilt bör belysa i sin konsekvensanalys?
– För att vi ska lyckas med att hedra Parisavtalets mål om 1,5 graders uppvärmning så behöver vi höja ambitionen till 65% till år 2030. Det är också det jag föreslår i mitt betänkande.

9. Vad är din inställning till EU-kommissionens aviserade förslag om klimattullar? Och, om du anser att de ska införas, hur ser du att de skulle konstrueras för att vara WTO-kompatibla och inte negativt påverka EU:s handel med omvärlden? Ser du några särskilda fördelar eller risker med förslaget?
– Det är klart att det finns utmaningar med ett sådant förslag, vi får avvakta och se hur Kommissionen eventuellt går vidare i frågan.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Nordisk samsyn om klimatlag

EU En viktig del i EU:s gröna giv är en kommande klimatlag. Fyra nordiska näringslivsorganisationer har formulerat ett antal rekommendationer, så att lagen blir ett effektivt redskap för att möta klimatutmaningen.
NYHET Publicerad:

Handeln med livsviktiga varor

SEMINARIUM Svenskt Näringslivs handelspolitiskt ansvarige Henrik Isakson deltar i ett seminarium om sänkta tullar och exportrestriktioner i coronans spår.
NYHET Publicerad:

Så tycker parlamentets huvudförhandlare om en ny klimatlag

EU EU-kommissionen publicerade i mars ett förslag till en ny klimatlag, som bland annat förbinder EU att bli klimatneutralt till år 2050. Här ger Europaparlamentarikern Jytte Guteland (S, S&D) sin syn på klimatlagen.
NYHET Publicerad:

"Andra länder kan inte åka snålskjuts på vårt klimatarbete”

EU EU-kommissionen publicerade i mars ett förslag till en ny klimatlag, som bland annat förbinder EU att bli klimatneutralt till år 2050. Här ger Europaparlamentarikern Jessica Polfjärd (M, EPP) sin syn på klimatlagen.
NYHET Publicerad:

Ambitiös handlingsplan för cirkulär ekonomi från EU-kommissionen

KOMMENTAR EU har fokus på cirkulär ekonomi och har under våren presenterat sin andra handlingsplan. Svenskt Näringsliv är positiv. "Det svenska näringslivet ligger i framkant i arbetet och vill ta en drivande roll i utvecklingen och bidra konstruktivt till arbetet", skriver Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicy.
NYHET Publicerad:

Grön tillväxt styr ekonomin mot ett hållbart samhälle

EU Europaparlamentarikern Fredrik Federley, ledamot i parlamentets miljöutskott, ger sin syn på EU-kommissionens gröna återhämtningsprogram.
NYHET Publicerad:

Så ska EU få bukt med konkurrensproblemen

KOMMENTAR EU-kommissionen förbereder omfattande förändringar av konkurrensregelverket. Nu inhämtar man synpunkter på förslag som kan komma att utöka kommissionens verktygslåda markant, skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Europas digitala omvandling får arbetsgivarnas stöd

DIGITALISERINGEN Svenskt Näringsliv är positiv till EU:s plan att skapa en gemensam digital inre marknad. Färre tekniska och rättsliga hinder och kompetenssatsningar är viktiga inslag i strategin.
NYHET Publicerad:

Så ska EU ta tillbaka förlorad mark

SEMINARIUM Företagsledare och beslutsfattare diskuterar konkurrensfrågor när tidningen Politico arrangerar ett heldagsseminarium i Bryssel den första juli.
NYHET Publicerad:

Starkare WTO krävs för att bota haltande världshandel

INTERNATIONELL HANDEL Det är omöjligt att återstarta Sverige utan att handeln inom och utanför EU kommer igång, menar Anna Stellinger, internationell chef på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska EU-länderna klara coronakrisen

EU Parlamentarikerna Sara Skyttedal, EPP, och Johan Danielsson, S&D, svarar på frågor kopplade till coronakrisen.
NYHET Publicerad:

Europadagen i skuggan av coronakrisen

EU Fredagen den 8 maj uppmärksammas Europadagen. Svenskt Näringsliv är medarrangör till ett digitalt seminarium med rubriken ”Från krisläge till återstart”.
NYHET Publicerad:

Därför är handel en del av lösningen i kampen mot pandemin

BOKNYTT Svenskt Näringslivs medarbetare Anna Stellinger, Ingrid Berglund och Henrik Isakson är några av författarna i en ny antologi. Ansatsen är att mitt i en kris, så är det viktigt att våga tänka framåt och behålla globala värdekedjor och inte flytta hem produktion.
NYHET Publicerad:

Återhämtningsplan ska ta företagen ur krisen

EU Om företagen ska ta sig ur krisen och fortsätta att växa krävs en ambitiös och samordnad återhämtningsplan för EU som uppmuntrar investeringar, främjar tillväxt och skapar sysselsättning, skriver Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor och Anders Edholm, chef för EU-kontoret.
NYHET Publicerad:

Näringslivet måste anpassa sig till den digitala framtiden

EU Digitaliseringen stöper om arbetsmarknaden, påverkar skatteområdet och skyndar på hållbara investeringar. Några slutsatser vid ett seminarium i Bryssel.
NYHET Publicerad:

Handlingsplan för effektivare inre marknad

KOMMENTAR EU-kommissionen har sjösatt en handlingsplan för den inre marknaden. "Svenskt Näringsliv välkomnar kommissionens fokus på genomförande av existerande lagstiftning och är positiv till flera av förslagen, skriver Cemille Üstün, policyansvarig för EU:s inre marknad.
NYHET Publicerad:

EU:s industristrategi: "Det är nu som det verkliga arbetet börjar"

EU EU-kommissionen har presenterat en industristrategi, som lägger ut kursen för fem år framåt. "Strategin är bara startskottet, det är först med konkreta förslag vi ser om Europa är på väg i rätt riktning eller inte", säger Göran Grén, avdelningschef för företagsjuridik.
NYHET Publicerad:

Svenska företag har en huvudroll i EU:s gröna giv

EU-kommissionens gröna giv öppnar för affärsmöjligheter för svenska företag samtidigt som de bidrar till klimatnytta. "Det är nödvändigt att näringslivet får vara en viktig del i arbetet med den gröna given, sa ordförande Fredrik Persson när han talade på BusinessEuropes konferens.
NYHET Publicerad:

Rör inte våra kollektivavtal

KOMMENTAR Istället för EU-styrda minimilöner borde lönebildningen skötas i respektive medlemsland, skriver Anders Edholm, chef på EU-kontoret.
NYHET Publicerad:

Europa – den bästa platsen att arbeta och göra affärer på

EU Europeiska företag har åtagit sig att göra Europa till den bästa platsen att arbeta och bedriva företag på. Men hur gör vi det? Hur kan man kan säkra långsiktig tillväxt och sysselsättning i hela EU? Ett svar är att en sammanhållen och välfungerande inre marknad är avgörande för tillväxten, men varje medlemsstats unika villkor och möjligheter bör beaktas.