10. Arbetsmarknadens struktur

Tillgången på arbetskraft påverkas av hur många som föds och dör varje år, pensionsåldern, migration samt sjukskrivningar och förtida pension. Från födseln tar det ofta 20 till 25 år till inträdet på arbetsmarknaden. Årskullarnas storlek varierar från år till år, i varje kull finns i befolkningen 18-64 år i genomsnitt omkring 125 000 personer (2015).

Flest yngre i privat sektor

Ålderssammansättningen ser olika ut i olika sektorer. Andelen yngre under 25 år är ca 10 procent på arbetsmarknaden. Det finns fler unga inom privat än inom offentlig sektor. Den största andelen yngre finns bland privatanställda arbetare (20 procent). Bland tjänstemännen finns däremot en underrepresentation bland de yngsta eftersom långa utbildningar försenar inträdet på arbetsmarknaden. Andelen unga tjänstemän är endast 6 procent. Men andelen unga är ännu mindre i den offentliga sektorn, 3 procent av de anställda är 18-24 år.

Inom den offentliga sektorn är 37 procent av de anställda över 50 år, medan motsvarande andel för den privata sektorn är 30 procent. Den relativt stora andelen äldre inom den offentliga sektorn kommer i framtiden att leda till en kraftigt förändrad efterfrågebild på arbetsmarknaden.

Diagram 10.1 Åldersfördelning inom privat respektive offentlig sektor 2015

Statistik från respektive arbetsgivarorganisation; Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och landsting samt Arbetsgivarverket. * Avser 2014.

De största enskilda näringsgrenarna avseende antal anställda är service och tjänsteverksamheten respektive industrin, där två tredjedelar av det totala antalet anställda i företag inom Svenskt Näringsliv arbetar. 22 procent arbetar inom handel, hotell och restaurang. Andelen arbetare är 51 procent och andelen tjänstemän 49 procent.

Diagram 10.2 Anställda per näringsgren 2015, procent av samtliga anställda inom Svenskt Näringsliv

Källa: Svenskt Näringsliv

Under lågkonjunkturen i början av 1990-talet försvann 385 000 personer (16 procent) av alla anställda inom privata sektorn på tre år. Därefter ökade anställningarna till samma nivå som innan lågkonjunkturen. Under perioden 2000-2005 var antalet anställda relativt konstant, för att sedan återigen öka. Under hela perioden 1990-2015 har antalet anställda inom privat sektor ökat med 419 000 personer eller 17 procent.

Inom den offentliga sektorn minskade antalet anställda hela 1990-talet fram till och med 1997 med 22 procent eller 358 000 personer. Under hela perioden 1990-2015 har antalet anställda inom offentlig sektor minskat med 29 procent bland statsanställda och med 15 procent bland anställda i kommuner och landsting.

I och med den ekonomiska krisen under 2009 minskade antalet anställda med 76 000 anställda inom privat sektor och 24 000 anställda inom offentlig sektor. Inom den privata sektorn har en återhämtning skett då antalet ökat med totalt 227 000 personer. Inom den offentliga sektorn det skett en ökning med 59 000 personer mellan 2009 och 2015.

Diagram 10.3 Antal årsanställda inom privat respektive offentlig sektor 1990-2015

Källa: SCB

Bakgrundsinformation
Förändringar i huvudmannaskapet har ägt rum mellan statlig och kommunal sektor under den redovisade perioden, exempelvis har lärare förts över från statlig till kommunal anställning.

Åldersfördelning

Ålderssammansättningen bland de anställda förändras ständigt. År 2015 finns den största andelen tjänstemän i åldersgruppen 40-49 år och den största andelen arbetare finns i åldersgruppen 18-24 år.

Diagram 10.4 Åldersfördelning 2015 bland anställda i Svenskt Näringslivs medlemsföretag och i befolkningen (18-64 år)

Källa: Svenskt Näringsliv och SCB

När man undersöker hur åldersfördelningen har förändrats över tid finns tydliga mönster både för arbetare och tjänstemän, men på helt olika sätt. Bland arbetare fanns 1985 en stor andel yngre, men den puckeln var nästan borta 1998. År 2015 kan man tydligt se denna ungdomspuckel igen. Mellan 1985 och 2014 minskade ändå andelen i gruppen 18-29 år med 8 procentenheter samtidigt som andelen i gruppen 55-64 år ökade med 7,5 procentenheter.

Bland tjänstemän syns framför allt puckeln i form av av de stora årskullarna födda på 1940-talet, som utgör en stor grupp som rört sig genom åldersstrukturen och som 2015 har gått i pension. Mellan 1985 och 2015 minskade andelen i gruppen 18-29 år med 0,4 procent- enheter samtidigt som andelen i gruppen 55-64 år ökade med 1,3 procentenheter.

En förklaring till dessa förändringar i åldersstrukturen är befolkningens förändrade åldersstruktur, en annan är strukturella och konjunkturella förändringar på arbetsmarknaden.

Diagram 10.5 Åldersfördelning 1985, 1998 och 2015

Källa: Svenskt Näringsliv

Personalomsättning

Mellan 2014 och 2015 slutade ungefär 27 procent av arbetarna och 31 procent började. Motsvarande siffror för tjänstemännen var 22 procent respektive 24 procent. Personalomsättningen, definierat som andelen som har slutat under perioden, varierar dock kraftigt mellan olika näringsgrenar på arbetsmarknaden. Högst personalomsättning finns bland arbetare inom tjänste- och serviceverksamheten (47 procent) och lägst personalomsättning finns bland arbetare inom industrin (14 procent).

Andelen som började under perioden var högst bland arbetare inom tjänster och service (51 procent) och lägst bland arbetare inom industrin (17 procent).

Diagram 10.6 Personalomsättning 2014-15 i procent av antalet anställda

Källa: Svenskt Näringsliv

Tabell 10.1 Personalomsättning 2014-15 i procent av antalet anställda

Källa: Svenskt Näringsliv

Bakgrundsinformation
Personalomsättningen har mätts i antalet anställda som slutat respektive börjat i företag som har varit med i lönestatistiken vid båda mättidpunkterna (september 2014 och september 2015). Personer som är lediga eller frånvarande utan lön endera under september 2014 eller september 2015 räknas som om de har slutat eller börjat. Detta gäller till exempel personer som är föräldralediga eller studielediga. Andelen som slutat respektive börjat överskattas därför något.

Åldersfördelning per näringsgren

Åldersfördelningen ser olika ut i olika näringsgrenar. Den ser också helt olika ut för arbetare respektive tjänstemän.

Handel, hotell och restaurang avviker från övriga näringsgrenar för arbetare genom att de har många yngre anställda. 39 procent av alla anställda inom handel, hotell och restaurang är 25 år eller yngre.

Denna näringsgren har en hög personalomsättning och det är också inom dessa näringsgrenar som många unga börjar sitt arbetsliv för att sedan gå vidare till ett annat yrke eller fortsatta studier.

För tjänstemän är åldersfördelningen mer lika mellan de olika näringsgrenarna, men inom tjänste- och serviceverksamheten är 22 procent 29 år eller yngre.

Diagram 10.7 Åldersfördelning per näringsgren 2015, arbetare

Källa: Svenskt Näringsliv

Diagram 10.8 Åldersfördelning per näringsgren 2015, tjänstemän

Källa: Svenskt Näringsliv

Utbildningsnivåer i olika åldrar

Av samtliga medarbetare inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag har 87 procent åtminstone gymnasieutbildning. Andelen är som mest 94 procent för 40-åringar, sedan avtar andelen med stigande ålder till 73 procent för 66-åringar.

Andelen medarbetare med en eftergymnasial utbildning är 32 procent. Andelen är som mest 44 procent för 36-åringar, sedan avtar andelen med stigande ålder till 25 procent för de som är 60 år och äldre.

Det är 13 procent som har enbart grundskola som högsta utbildningsnivå. I åldersgruppen 18-24 år är andelen 23 procent och i åldersgruppen 60-66 år 25 procent.

Diagram 10.9 Högsta utbildningsnivå för anställda i företag inom Svenskt Näringsliv

Källa: Svenskt Näringsliv och SCB

Utbildningsnivå och utbildningsinriktning

Inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag har 234 000 (13 procent) grundskola, 985 000 (55 procent) har gymnasium och 571 000 (32 procent) har eftergymnasial utbildning som sin högsta formella utbildning.

Diagram 10.10 Anställda inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag 2015 – fördelning efter kategori och utbildningsnivå

Källa: Svenskt Näringsliv och SCB

Av medarbetare inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag har 33 procent sin högsta utbildning inom teknik och tillverkning, 16 procent inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration, 7 procent inom hälso- och sjukvård, social omsorg samt 7 procent inom tjänster.

Diagram 10.11 Anställda inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag 2015 – fördelning efter kategori och utbildningsinriktning

Källa: Svenskt Näringsliv och SCB