11. Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden

Andelen kvinnor som är chefer inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag ökar snabbt och har mer än fördubblats under en 17-årsperiod. År 1998 var 17 procent av cheferna kvinnor och år 2015 var siffran 37 procent. Samtidigt är andelen kvinnor inom näringslivet relativt oförändrad , på omkring 39 procent. Det innebär att kvinnorna i näringslivet klättrar i karriären och mer än var tredje chef är kvinna. Av de drygt 17 400 medarbetare som utsågs till chefer mellan 2014 och 2015 var hela 39 procent kvinnor. Det är mer än en fördubbling av andelen kvinnliga medarbetare som blir chef på 17 år. Av samtliga kvinnor inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag är 10 procent chefer, medan motsvarande värde för männen är 11 procent.

År 2015 var andelen sysselsatta kvinnor, i procent av befolkningen i åldern 15-74 år, 64 procent. Motsvarande siffra för män var 69 procent. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män har i stort sett varit densamma de senaste 25 åren. Andelen kvinnor i befolkningen, bland de sysselsatta och bland de fast anställda, har under lång tid legat på samma nivå. Det som däremot skiljer är att andelen kvinnor är överrepresenterade bland personer med tidsbegränsade anställningar och underrepresenterade bland företagare. Av andelen sysselsatta kvinnor hade mer än varannan, 54 procent, en eftergymnasial utbildning, medan motsvarande siffra för män var 40 procent. 63 procent av alla examina i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå tas idag ut av kvinnor.

Anmärkningsvärt är också att andelen kvinnor med forskarutbildning har ökat från 24 till 39 procent mellan 1985 och 2014.

Tabell 11.1 Nyckeltal om kvinnor och män på arbetsmarknaden avseende 2015

Källa: SCB

Kvinnor och män i ledande ställning

Inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag finns idag närmare 154 000 chefer. Sedan 1998 har andelen kvinnor som är chefer ökat från 17 procent till 37 procent 2014. Det kan jämföras med andelen kvinnor totalt sett bland Svenskt Näringslivs medlemsföretag som är 39 procent. Av samtliga kvinnor inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag är 10 procent chefer, medan motsvarande värde för männen är 11 procent. Högst andel kvinnor finns idag bland mellan- chefer, 43 procent, och lägst andel bland VD:ar, 17 procent.

Diagram 11.1 Andelen kvinnor samt andelen chefer som är kvinnor i Svenskt Näringslivs medlemsföretag 1998-2015

Källa: Svenskt Näringsliv

Bland chefer i diagrammet ovan inkluderas

• Verkställande direktörer (VD)

• Drift- och verksamhetschefer

• Chefer för särskilda funktioner, det vill säga chefer inom ekonomi, personal, försäljning, marknad, reklam, inköp, IT, forskning med mera

• Mellanchefer, det vill säga chefer som har ansvar för verksamhet och personal, men som inte tillhör företagets högsta ledningsgrupp

Andelen kvinnor har ökat i alla chefskategorier. Det gäller VD:ar, drift- och verksamhetschefer, chefer med särskilda funktioner samt mellanchefer. Den största ökningen har skett för mellanchefer, som har ökat från 25 till 43 procent sedan 2004.

Andelen kvinnor bland mellanchefer har varit högre än andelen kvinnor totalt sett i näringslivet sedan 2008. Den minsta ökningen av andel kvinnor finns bland VD:ar där andelen kvinnor ökat från 10 till 17 procent. Noteras bör att det enbart gäller anställda VD:ar och att det 2015 fanns 1 000 kvinnliga VD:ar av totalt 6 000 VD:ar.

Diagram 11.2 Andelen kvinnor inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag fördelat på chefskategori 1998-2015

Källa: Svenskt Näringsliv

Sedan 1998 har andelen kvinnliga chefer ökat inom alla näringsgrenar. Den procentuella ökningen har varit störst inom handel, hotell och restaurang, där andelen kvinnliga chefer har ökat med 20 procentenheter. Inom vissa andra näringar ökar andelen kvinnor mer försiktigt och från lägre nivåer. Andelen kvinnliga chefer inom exempelvis byggbranschen har ökat från 3 procent 1998 till 12 procent 2015.

Diagram 11.3 Andel chefer som är kvinnor inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag 1998-2015 per näringsgren

Källa: Svenskt Näringsliv

Inom flera branscher börjar andelen chefer som är kvinnor närma sig andelen kvinnor bland anställda inom respektive näring. Inom byggnads- och transportverksamheten är andelen chefer som är kvinnor högre än andelen kvinnor totalt i branschen. Andelen chefer som är kvinnor är högst inom handel, hotell och restaurang, 49 procent, men där är också andelen kvinnor högst, 58 procent.

Diagram 11.4 Andel chefer som är kvinnor/andel kvinnor inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag 2015 per näringsgren

Källa: Svenskt Näringsliv

Mellan 2014 och 2015 utsågs drygt 17 400 personer till chefer, av dem var 39 procent kvinnor och motsvarande uppgift för perioden 1998/99 var 21 procent. Det motsvarar en ökning med 18 procentenheter. Trendmässigt ökar andelen kvinnor i samtliga chefskategorier. När det gäller VD:ar så är det förhållandevis få personer det handlar om, vilket gör statistiken känslig.

Tabell 11.2 Antal chefer inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag 2015

Löneskillnader mellan kvinnor och män

Vid en jämförelse av kvinnors och mäns genomsnittliga löner inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag finns en skillnad som visar att kvinnorna hade 89 procent av männens lön 2015, en skillnad på 11 procentenheter. Om man med hjälp av standardvägning tar hänsyn till skillnader i yrke, näringsgren, utbildning, ålder, arbetstid, om man är chef eller inte samt vilket företag man arbetar på, minskar löneskillnaden till drygt 4 procent.

Tabell 11.3 Kvinnors och mäns löner 2005-2015

Källa: Svenskt Näringsliv

Standardvägning av löneskillnader tar hänsyn till de lönepåverkande faktorer som vi har uppgifter om. Den variabel som påverkar löneskillnaden allra mest är vilket företag man arbetar i. Det innebär att det finns företag som, av olika anledningar, har ett högre löneläge och företag med ett lägre löneläge.

Att det finns en löneskillnad mellan kvinnor och män som inte går att förklara med standardvägning innebär att statistiken inte kan ge mer information om vad löneskillnaden beror på. Det finns naturligtvis många fler faktorer som skulle kunna påverka lönen. En del går att mäta, andra inte. Dessa faktorer är i viss mån bestämda inom det företag individen arbetar, medan andra bestäms utanför företaget.

Det centrala för lönesättningen är företagets behov, det utförda arbetet, individens egenskaper och den sammantagna värderingen av detta. Svårigheten i arbetsuppgifterna är en central faktor. Utbud och efterfrågan samt branschens betalningsförmåga är marknadsfunktioner som påverkar lönen i hög utsträckning. Likaså kan en större grad av konkurrensutsättning skapa ett större utrymme för nya karriärmöjligheter och en högre grad av differentiering i lönebildningen.

Vid en diskussion om kvinnors och mäns löner är denna komplexitet i lönesättningen viktig att ha i åtanke.

Lönespridning mellan kvinnor och män

Lönespridningen skiljer sig också mellan kvinnor och män. 80 procent av alla kvinnor har en månadslön mellan 21 200 och 42 100 kronor, det vill säga en spridning på 20 900 kronor, medan 80 procent av alla män har en månadslön på 22 900 och 49 000 kronor, det vill säga en spridning på 26 100 kronor. Medianlönen för kvinnor är 27 300 kronor och för män 30 200 kronor.

Det finns många likheter i de delar av lönespridningarna som överlappar varandra, från mäns 10:e percentillön på 22 900 kronor till kvinnors 90:e percentillön på 42 100 kronor. Däremot finns det tydliga skillnader utanför den överlappande delen, mellan män i det övre gråmarkerade området och kvinnor i det nedre gråmarkerade området.

Män är i högre utsträckning arbetsledare och chefer, både på ledningsnivå och på lägre chefsnivå, det vi kallar mellanchefer. Det är också betydligt vanligare att männen är specialister, 38 procent jämfört med 1 procent bland kvinnorna i dessa jämförda grupper. Utbildningsmässigt i de två jämförda grupperna har också männen generellt sett en längre utbildning, 33 procent av männen och 7 procent av kvinnorna har en eftergymnasial utbildning på minst 3 år. När det gäller yrken är de vanligaste yrkena i de två jämförda grupperna för kvinnor städare, köks- och restaurangbiträden och butikspersonal, medan männen är företagssäljare, programmerare och civilingenjörer.

I debatten om lönebildningen framförs ibland att kvinnodominerade arbeten systematiskt betalas lägre än manligt dominerade arbeten. Sverige har dock länge haft en könsuppdelad arbetsmarknad, där förutsättningarna för lönebildningen skiljer sig mellan privat och offentlig sektor. Enligt Medlingsinstitutet går dock utvecklingen mot en allt mindre könsuppdelad arbetsmarknad.

Diagram 11.5 Lönespridning 2015 per kön

Källa: Svenskt Näringsliv

Kvinnors och mäns löneutveckling

Kvinnor har generellt sett haft en bättre löneutveckling än män under de senaste åren. Sedan 2005 har löneutvecklingen totalt sett varit 34,4 procent för kvinnor och 30,5 procent för män. Det innebär ett årligt medelvärde för löneökningarna på 3,1 procent för kvinnor och 2,8 procent för män. Mellan 2009 och 2010 hade män en bättre löneutveckling och mellan 2006/2007 och 2013/2014 var löneutvecklingen lika för kvinnor och män. Övriga år har kvinnor haft en bättre löneutveckling.

Diagram 11.6 Genomsnittlig löneutveckling per år

Källa: Svenskt Näringsliv

Även inom respektive näringsgren har kvinnor haft en bättre löneutveckling än män. Störst skillnad mellan mäns och kvinnors löneutveckling har skett inom branschen Jord- och skogsbruk, där kvinnor har haft löneutveckling på 3,5 procent jämfört med männen som har haft 2,6 procent i genomsnitt sedan 2005.

Tabell 11.4 Andel kvinnor, medellön och löneutveckling per näringsgren

Källa: Svenskt Näringsliv