5. Konflikter

Parterna på arbetsmarknaden förhandlar om nya kollektivavtal. Om de inte blir överens kan konflikter bli följden. Att vi har relativt få konflikter tolkas ofta som att det råder samförstånd mellan parterna, men en mer sannolik förklaring är att priset för konflikt är för högt för företagen.

Under 2015 var det mycket få förbundsförhandlingar, det vill säga förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter om nya kollektivavtal, och därmed också få konflikter. Inte i något fall har arbetsnedläggelse, strejk, i förhandlingar om nytt förbundsavtal ägt rum, varken inom Svenskt Näringslivs avtalsområden eller på övriga arbetsmarknaden.

Totalt förlorades 234 arbetsdagar under 2015 på grund av konflikter på arbetsmarknaden. Det var i samband med avtalstvister (strejk med krav på kollektivavtal hos arbetsgivare), en tvist mellan Syndikalisterna och ett enskilt företag samt vid ett par fall av olovliga stridsåtgärder.

Redan ett varsel om stridsåtgärder kan få samma effekt som en verkställd stridsåtgärd. Inom Svenskt Näringslivs avtalsområden förekom varsel i en tvist under 2015. Däremot förekom 25 varsel från olika fackförbund riktade mot enskilda företag. Oftast gällde det varsel om stridsåtgärder från Svenska Hamnarbetarförbundet – som inte har kollektivavtal och inte är bundet av fredsplikt – riktade mot olika hamnar eller fartyg.

Antalet utbrutna konflikter har under de senaste decennierna varit lägre än under 1980- talet. Detta är en följd av att antalet olovliga strejker har minskat väsentligt. Antalet varsel om stridsåtgärder var 297 under åren 2011-2015. Av dessa var 21 varsel från arbetsgivare, med något undantag i form av svar på fackliga varsel. Detta enligt en granskning från Svenskt Näringsliv.

Diagram 5.1 Strejker i Sverige 1980–2015

Källa: Medlingsinstitutet

Antal förlorade arbetsdagar och antal anställda som omfattas av strejk eller lockout har, med undantag för 2003, varit på en lägre nivå än tiden före mitten av 1990-talet. Detta säger dock ingenting om hur omfattande strejkernas ekonomiska konsekvenser har blivit för de drabbade företagen. Varsel om konflikt är i många fall ett för facken fullt tillräckligt påtryckningsmedel för att få arbetsgivare att ingå avtal. Även företag som inte är indragna i konflikten, men vars verksamhet förhindras eller stoppas helt, drabbas hårt vid konflikter.

Sedan 1997 har ett antal förhandlingsavtal träffats som bland annat syftar till att förbättra relationen mellan avtalsparterna och undvika konflikter. Det första förhandlingsavtalet – som träffades av parterna inom industrin 1997 – kom till i efterspelet av den mycket konfliktrika avtalsrörelsen 1995. Fram till och med förhandlingarna 2004 hade inte heller några varsel lagts på de områden som omfattas av Industriavtalet. 2004 lades ett varsel inom tvättindustrin om blockad mot övertid, mertid, förskjuten arbetstid och nyanställningar. Varslet trädde dock aldrig i kraft.

Diagram 5.2 Strejker och lockouter i Sverige 1980–2015, antal anställda

Källa: Medlingsinstitutet

Diagram 5.3 Strejker och lockouter i Sverige 1980–2015, antal dagar i tusental

Källa: Medlingsinstitutet

2010 års strejk inom massa- och pappersindustrin mellan Pappers och Skogsindustrierna var den första verkställda konflikten inom industrin sedan Industriavtalets tillkomst 1997. Strejken pågick under tio dagar i april. 2 400 arbetstagare deltog och antalet förlorade dagar uppgick till 26 450.

Industriavtalet sades upp 2010 men slöts på nytt 2011 i modifierad form, dock utan fackförbundet Pappers. Det nya Industriavtalet förstärker och breddar parternas gemensamma arbete för att utveckla svensk industri. Det förstärker också industrins lönenormerande roll genom tydligare syfte och inriktning och delvis nya regler för förhandlingarna.

Bakgrundsinformation
Rätten att vidta en stridsåtgärd regleras i Lagen om medbe- stämmande i arbetslivet (MBL). Konfliktåtgärder som vidtas utan stöd i MBL kallas för olovliga konflikter. Med få undantag är det facken som varslar om stridsåtgärder, men oftast träffas avtal innan konflikten bryter ut. Arbetsgivarna kan tillgripa lockout, men stridsåtgärden påverkar verksamheten negativt och drabbar därför arbetsgivarna själva. Ibland används spegellockout av arbetsgivarna, vilket innebär att de arbetstagare som strejkar samtidigt blir föremål för lockout. Det innebär inte en upptrappning av en konflikt utan är endast ett sätt att kontrollera förloppet av konflikten genom att spegla motpartens stridsåtgärder.