7. Internationella löner och arbetskraftskostnader

Företagen omprövar ständigt hur och var produktionen av varor och tjänster ska ske. I ett beslutsunderlag för en eventuell flytt av produktionen till annat land är kostnaden för arbetskraft viktig. Internationella jämförelser av statistik bör dock tolkas med försiktighet eftersom det kan finnas stora skillnader i källor och metoder som används för att sammanställa statistiken.

I denna sammanställning av lön och arbetskraftskostnad för 2015 har Schweiz det högsta löneläget med 402 kronor per arbetad timme. Det är också Schweiz som har den högsta totala arbetskraftskostnaden med 508 kronor per arbetad timme. Bulgarien har det lägsta löneläget med 32 kronor per arbetad timme samt den lägsta totala arbetskraftskostnaden med 38 kronor per arbetad timme.

Tabell 7.1 Lön och total arbetskraftskostnad per arbetad timme i SEK

Källa: Eurostat, OECD, Riksbanken, Egna beräkningar

De högsta totala arbetskraftskostnaderna inom EU finns alltså i Schweiz och i Danmark, tätt följt av Sverige, Belgien och Luxemburg.

Diagram 7.1 Total arbetskraftskostnad per arbetad timme 2015 fördelat på kostnadskomponenter

Källa: Eurostat, OECD, Riksbanken, Egna beräkningar

Om man i stället betraktar hur stor andelen arbetsgivaravgifter är av den totala arbetskraftskostnaden tillhör Malta med 8 procent och Danmark med 13 procent de länder som har den lägsta andelen. Andelen är högre än 30 procent, i Sverige, Frankrike och Belgien.

Diagram 7.2 Arbetsgivaravgiftens andel av den totala arbetskraftskostnaden 2015

Källa: Eurostat, OECD, Riksbanken, Egna beräkningar

Arbetskraftskostnadsutveckling

Arbetskraftskostnadernas ökningstakt har varierat i de flesta länderna år för år. Under perioden 2008-2015 var den genomsnittliga ökningstakten 2,3 procent per år.

Trots lägre nivåer och ökad utjämning ger kostnadsutvecklingen över längre perioder fortfarande stora skillnader. I Grekland har arbetskraftskostnaderna minskat med 8 procentenheter och i Bulgarien har de ökat med 59 procentenheter.

Diagram 7.3 Total arbetskraftskostnadsökning 2008-2015 i gemensam valuta (Euro)

Källa: Eurostat, OECD, Sveriges riksbank, Egna beräkningar

Nivån på kostnaderna för arbetskraft förändras över tid och bestäms bland annat av löner, sjukfrånvaro, avtalad och lagstiftad arbetsgivaravgift. Den relativa nivån påverkas också av växelkursen. Genom att komponenterna i kostnaden utvecklas olika i länderna ändras också den totala kostnaden i varje enskilt land i förhållande till övriga länder.

Handeln till och från Sverige, definierad som summan av värdet av varuimport och värdet av varuexport, varierar över tid och därmed också de handelspartners som är viktiga för ett land. I Sverige står länderna i EU för 65 procent av handeln 2015. Länderna i Norden står för 22 procent av handeln till och från Sverige.

Sveriges tio viktigaste handelspartners under 2015 var Tyskland, Norge, Danmark, Nederländerna, Finland, Storbritannien, USA, Belgien, Frankrike och Kina. Dessa länder stod för 68 procent av handeln till och från Sverige. Under perioden 2008-2015 har handeln ökat kraftigt med länder som Kina, Estland, Litauen och Irland medan den samtidigt har minskat med Ryssland, Australien, Brasilien och Japan.

Diagram 7.4 Total arbetskraftskostnad per arbetad timme i SEK 2008-2015

Källa: Eurostat, U.S. Bureau of Labour Statistics, OECD, Sveriges riksbank, Egna beräkningar

Diagram 7.5 Relativ arbetskraftskostnad per arbetad timme i SEK 2008-2015

Källa: Eurostat, U.S. Bureau of Labour Statistics, OECD, Sveriges riksbank, Egna beräkningar

Minimilöner

Minimilön är den lägsta lön som betalas per månad eller timme. I 22 av de 28 länderna inom EU (Belgien, Bulgarien, Estland, Frankrike, Grekland, Irland, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland och Ungern) bestäms minimilönerna av regeringen/parlamentet, ofta i samråd med arbetsmarknadens parter. De lagstadgade minimilönerna tillämpas för majoriteten av heltidsanställda i landet.

Minimilönerna per månad 2015 varierade mellan 194 EUR i Bulgarien och 1 923 EUR i Luxemburg. Som jämförelse kan nämnas att minimilönen i USA motsvarar 1 123 EUR per månad.

Figur 7.1 Minimilön per månad 2015

Källa: Eurostat

Tabell 7.2 Lagstadgade minimilöner 2015, EUR per månad

Källa: Eurostat

I Tyskland, Cypern och Makedonien finns lagstadgade minimilöner, men de är inte generella utan riktar sig till vissa sektorer eller yrkesgrupper. Tyskland inför lagstadgade minimilöner från och med 2015 och 2016.

I de länder som inte har lagstadgade minimilöner (Danmark, Finland, Island, Italien, Norge, Schweiz, Sverige och Österrike) sätts löner vid avtalsförhandlingar mellan arbetsgivare och fackförening, på företagsnivå eller på individuell nivå. Det är ganska vanligt förekommande med branschvisa kollektivavtal, liksom i Sverige, där en minimilön principiellt kan ingå.

Bland Svenskt Näringslivs medlemsföretag arbetar 55 procent av de omkring 1,9 miljoner årsanställda på avtalsområden som har någon form av minimilön reglerat i kollektivavtalet. För de avtalsområden som har minimilöner kan den beräknas till i genomsnitt omkring 18 400 kronor per månad (17 400 kronor för år 2013) vilket motsvarar 2 010 EUR. Detta visar att minimilönerna i Sverige därmed hör till Europas högsta.

Minimilönens andel i relation till medellönen varierar mellan 33 och 51 procent i EU-länderna. Det högsta värdet finns i Slovenien, Grekland, Frankrike, Luxemburg, Litauen, Ungern och Polen.

I dessa fem länder är minimilönens andel av medellönen över 45 procent. I den nedre delen av skalan finns länder som Tjeckien och Spanien där minimilönens andel är 35 procent eller mindre. I Sverige är den beräknade minimilönen 65 procent av medellönen.

Diagram 7.6 Minimilön i procent av medellön 2014

Källa: Eurostat samt egna beräkningar

Lönespridning

Sverige har den allra minsta lönespridningen bland jämförda länder inom Europa. Percentilkvoten var 2,3 för Sverige vid mätningen 2012. I länder som Tyskland och Storbritannien är lönespridningen omkring 50 procent högre än i Sverige. Spridningen beräknas som relationen mellan den 90:e percentillönen och den 10:e percentillönen. I länder med hög percentilkvot är skillnaden mellan höga och låga löner stor. I länder med låga tal är lönespridningen liten. Relationen mellan 90:e och 10:e percentilerna visar hur stora löneskillnaderna i landet är.

Diagram 7.7 Lönespridning i europeiska länder

Källa: OECD

Bakgrundsinformation
10:e percentilen är det värde som 10 procent av alla observationer understiger eller motsvarar. 90:e percentilen är det värde som 90 procent av observationerna motsvarar eller understiger. 50:e percentilen motsvarar medianen.