1. Arbetsmarknadens struktur

Tillgången på arbetskraft är av central betydelse och påverkas av hur många som föds och dör varje år, pensionsåldern, migration samt sjukskrivningar och förtida pension. Från födseln tar det ofta 20 till 25 år till inträdet på arbetsmarknaden. Årskullarnas storlek varierar från år till år, i varje kull finns i befolkningen 18-64 år i genomsnitt omkring 125 000 personer (2016).

Flest yngre i privat sektor

Ålderssammansättningen ser olika ut i olika sektorer. Andelen yngre under 25 år är ca 10 procent på arbetsmarknaden. Det finns fler unga inom privat än inom offentlig sektor. Den största andelen yngre finns bland privatanställda arbetare (20 procent). Bland tjänstemännen finns däremot en underrepresentation bland de yngsta eftersom långa utbildningar försenar inträdet på arbetsmarknaden. Andelen unga tjänstemän är endast 6 procent. Men andelen unga är ännu mindre i den offentliga sektorn, 3 procent av de anställda är 18-24 år.

Inom den offentliga sektorn är 37 procent av de anställda över 50 år, medan motsvarande andel för den privata sektorn är 25 procent. Den relativt stora andelen äldre inom den offentliga sektorn kommer i framtiden att leda till en kraftigt förändrad efterfrågebild på arbetsmarknaden.

Diagram 1.1 Åldersfördelning inom privat respektive offentlig sektor 2016

Källa: Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarverket

De största enskilda näringsgrenarna avseende antal anställda är industrin respektive service och tjänsteverksam­heten, där två tredjedelar av det totala antalet anställda i företag inom Svenskt Näringsliv arbetar. 22 procent arbetar inom handel, hotell och restaurang. Andelen arbetare är 50 procent och andelen tjänstemän 50 procent.

Diagram 1.2 Anställda per näringsgren 2016, procent av samtliga anställda inom Svenskt Näringsliv

Källa: Svenskt Näringsliv

Under lågkonjunkturen i början av 1990-talet försvann 385 000 personer (16 procent) av alla anställda inom privata sektorn på tre år. Därefter ökade anställningarna till samma nivå som innan lågkonjunkturen. Under perioden 2000-2005 var antalet anställda relativt konstant, för att sedan återigen öka. Under hela perioden 1990-2016 har antalet anställda inom privat sektor ökat med 471 000 personer eller 19 procent.

Inom den offentliga sektorn minskade antalet anställda hela 1990-talet fram till och med 1997 med 22 procent eller 358 000 personer. Under hela perioden 1990-2016 har antalet an-ställda inom offentlig sektor minskat med 27 procent bland statsanställda och med 13 procent bland anställda i kommuner och landsting.

I och med den ekonomiska krisen under 2009 minskade antalet anställda med 76 000 anställda inom privat sektor och 24 000 anställda inom offentlig sektor. Inom den privata sektorn har en återhämtning skett då antalet ökat med totalt 280 000 personer. Inom den ­offentliga sektorn det skett en ökning med 94 000 personer mellan 2009 och 2016.

Diagram 1.3 Antal årsanställda inom privat respektive offentlig sektor 1990-2016

Källa: SCB

Bakgrundsinformation Förändringar i huvudmannaskapet har ägt rum mellan statlig och kommunal sektor under den redovisade perioden, exempelvis har lärare förts över från statlig till kommunal anställning.

Åldersfördelning

Ålderssammansättningen bland de anställda förändras ständigt. År 2016 finns den största andelen tjänstemän i åldersgruppen 40-49 år och den största andelen arbetare finns i åldersgruppen 18-24 år.

Diagram 1.4 Åldersfördelning 2016 bland anställda i Svenskt Näringslivs medlemsföretag och i befolkningen (18-64 år)

Källa: Svenskt Näringsliv och SCB

När man undersöker hur åldersfördelningen har förändrats över tid finns tydliga mönster både för arbetare och tjänstemän, men på helt olika sätt. Bland arbetare fanns 1985 en stor andel yngre, men den puckeln var nästan borta 1998. År 2015 kan man tydligt se denna ungdomspuckel igen. Mellan 1985 och 2016 minskade ändå andelen i gruppen 18-29 år med 8 procentenheter samtidigt som andelen i gruppen 55-64 år ökade med 7,5 procentenheter.

Bland tjänstemän syntes framför allt puckeln i form av av de stora årskullarna födda på 1940-talet, som utgjorde en stor grupp som rörde sig genom åldersstrukturen. Mellan 1985 och 2016 minskade andelen i gruppen 18-29 år med 0,3 procent- enheter samtidigt som andelen i gruppen 55-64 år ökade med 0,9 procentenheter.

En förklaring till dessa förändringar i åldersstrukturen är befolkningens förändrade åldersstruktur, en annan är strukturella och konjunkturella förändringar på arbetsmarknaden.

Diagram 1.5 Åldersfördelning 1985, 1998 och 2016

Källa: Svenskt Näringsliv

Personalomsättning

Mellan 2015 och 2016 slutade ungefär 29 procent av arbetarna och 29 procent började. Motsvarande siffror för tjänstemännen var 24 procent respektive 25 procent. Personalomsättningen, definierat som andelen som har slutat under perioden, varierar dock kraftigt mellan olika näringsgrenar på arbetsmarknaden. Högst personalomsättning finns bland arbetare inom tjänste- och serviceverksamheten (45 procent) och lägst personalomsättning finns bland arbetare inom industrin (16 procent).

Andelen som började under perioden var högst bland arbetare inom tjänster och service (41 procent) och lägst bland arbetare inom industrin (16 procent).

Diagram 1.6 Personalomsättning 2015-2016 i procent av antalet anställda

Källa: Svenskt Näringsliv

Tabell 1.1 Personalomsättning 2015-2016 i procent av antalet anställda

Källa: Svenskt Näringsliv

Bakgrundsinformation Personalomsättningen har mätts i antalet anställda som slutat respektive börjat i företag som har varit med i lönestatistiken vid båda mättidpunk- terna (september respektive år). Personer som är lediga eller frånvarande utan lön första eller andra året räknas som om de har slutat eller börjat. Detta gäller till exempel personer som är föräldralediga eller studielediga. Andelen som slutat respektive börjat överskattas därför något.

Åldersfördelning per näringsgren

Åldersfördelningen ser olika ut i olika näringsgrenar. Den ser också helt olika ut för arbetare respektive tjänstemän.

Handel, hotell och restaurang avviker från övriga näringsgrenar för arbetare genom att de har många yngre anställda. 40 procent av alla anställda inom handel, hotell och restaurang är 25 år eller yngre.

Denna näringsgren har en hög personalomsättning och det är också inom dessa näringsgrenar som många unga börjar sitt arbetsliv för att sedan gå vidare till ett annat yrke eller fortsatta studier.

För tjänstemän är åldersfördelningen mer lika mellan de olika näringsgrenarna, men inom tjänste- och serviceverksamheten är 23 procent 29 år eller yngre.

Diagram 1.7 Åldersfördelning per näringsgren 2016, arbetare

Källa: Svenskt Näringsliv

Diagram 1.8 Åldersfördelning per näringsgren 2016, tjänstemän

Källa: Svenskt Näringsliv

Utbildningsnivåer i olika åldrar

Av samtliga medarbetare inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag har 87 procent åtminstone gymnasieutbildning. Andelen är som mest 94 procent för 40-åringar, sedan avtar andelen med stigande ålder till 74 procent för 66-åringar.

Andelen medarbetare med en eftergymnasial utbildning är 33 procent. Andelen är som mest 45 procent för 33-åringar, sedan avtar andelen med stigande ålder till 26 procent för de som är 60 år och äldre.

Det är 13 procent som har enbart grundskola som högsta utbildningsnivå. I åldersgruppen 18-24 år är andelen 24 procent och i åldersgruppen 60-66 år 24 procent.

Diagram 1.9 Högsta utbildningsnivå för anställda i företag inom Svenskt Näringsliv

Källa: Svenskt Näringsliv och SCB

Utbildningsnivå och utbildningsinriktning

Inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag har 222 000 av de anställda (13 procent) grundskola, 945 000 (54 procent) gymnasium och 572 000 (33 procent) eftergymnasial utbildning som sin högsta formella utbildning.

Diagram 1.10 Anställda inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag 2016 – fördelning efter kategori och utbildningsnivå

Källa: Svenskt Näringsliv och SCB

Av medarbetare inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag har 33 procent sin högsta utbildning inom teknik och tillverkning, 16 procent inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration, 7 procent inom hälso- och sjukvård, social omsorg samt 7 procent inom tjänster.

Diagram 1.11 Anställda inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag 2016 – fördelning efter kategori och utbildningsinriktning

Källa: Svenskt Näringsliv och SCB