11. Konflikter

Parterna på arbetsmarknaden förhandlar om nya kollektivavtal. Om de inte kommer överens kan de vidta stridsåtgärder. I praktiken är det fackförbund som är angripande part. Arbetsgivarnas kostnad för konflikt är ofta mycket hög. Varsel om konflikt kan då vara en tillräcklig facklig påtryckning för att avtal ska träffas. Företagens konkurrenskraft kan dock påverkas negativt.

Under 2016 var det en stor avtalsrörelse, vilket innebär att det var många förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter om nya kollektivavtal. Det påverkade också antalet varsel och konflikter. Antalet varsel om konflikt var på ungefär samma nivå som jämförbara år, men om vi räknar in varsel om sympatiåtgärder från Syndikalisterna, ett mindre fackförbund som inte träffar kollektivavtal och därför inte har fredsplikt, var varselnivån högre än normalt.

Ett varsel om stridsåtgärder kan få samma effekt som en genomförd stridsåtgärd. I förbundsförhandlingarna om nya kollektivavtal förekom 102 varsel om stridsåtgärder 2016 enligt Svenskt Näringslivs granskning. 47 varsel lades i primärkonflikter, konflikter där de varslande är parter. 55 varsel var i form av sympatiåtgärder från andra fackliga parter. Arbetsgivarna varslade endast tio gånger och enbart som svar på fackliga stridsåtgärder.

Det är stora skillnader mellan olika fackförbund när det gäller konfliktbenägenhet. Bland fackförbunden med kollektivavtal är Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads), Svenska Transportarbetareförbundet (Transport) och Seko, Service-och kommunikationsfacket, de som flest gånger varslade om stridsåtgärder i Svenskt Näringslivs granskning för åren 2011-2016.

Sju konflikter bröt ut under förbundsförhandlingarna 2016. Antalet förlorade arbetsdagar uppgick enligt Medlingsinstitutet till 10 079. Räknar vi in lokala tvister förlorades totalt 10 417 arbetsdagar under 2016 på grund av konflikter på arbetsmarknaden. De flesta av de tillkommande dagarna härrör från Svenska Hamnarbetarförbundets tvist med APM Terminals i Göteborg.

Medlingsinstitutet hade inga uppgifter om olovliga stridsåtgärder under 2016.

Antal förlorade arbetsdagar och antal anställda som omfattas av strejk eller lockout har, med undantag för 2003, varit på en lägre nivå än tiden före mitten av 1990-talet.

Diagram 11.1 Strejker i Sverige 1980–2016

Källa: Medlingsinstitutet

Antal förlorade arbetsdagar och antal anställda som omfattas av strejk eller lockout har, med undantag för 2003, varit på en lägre nivå än tiden före mitten av 1990-talet.

Detta säger dock ingenting om hur omfattande strejkernas ekonomiska konsekvenser har blivit för de drabbade företagen. Varsel om konflikt är i många fall ett för facken fullt tillräckligt påtryckningsmedel för att få arbetsgivare att ingå avtal. Även företag som inte är indragna i konflikten, men vars verksamhet förhindras eller stoppas helt, drabbas hårt vid konflikter.

Detta säger dock ingenting om hur omfattande strejkernas ekonomiska konsekvenser har blivit för de drabbade företagen. Varsel om konflikt är i många fall ett för facken fullt tillräckligt påtryckningsmedel för att få arbetsgivare att ingå avtal. Även företag som inte är indragna i konflikten, men vars verksamhet förhindras eller stoppas helt, drabbas hårt vid konflikter.

Sedan 1997 har ett antal förhandlingsavtal träffats som bland annat syftar till att förbättra relationen mellan avtalsparterna och undvika konflikter. Det första förhandlingsavtalet – som träffades av parterna inom industrin 1997 – kom till i efterspelet av den mycket konfliktrika avtalsrörelsen 1995.

Diagram 11.2 Strejker och lockouter i Sverige 1980–2016, antal anställda

Källa: Medlingsinstitutet

Diagram 11.3 Strejker och lockouter i Sverige 1980–2016, antal dagar i tusental

Källa: Medlingsinstitutet

Sedan 1997 har ett antal förhandlingsavtal träffats som bland annat syftar till att förbättra relationen mellan avtalsparterna och undvika konflikter. Det första förhandlingsavtalet – som träffades av parterna inom industrin 1997 – kom till i efterspelet av den mycket konfliktrika avtalsrörelsen 1995.

Industriavtalet sades upp 2010 men slöts på nytt 2011 i modifierad form, dock utan fackför- bundet Pappers. Det nya Industriavtalet förstärker och breddar parternas gemensamma arbete för att utveckla svensk industri. Det förstärker också industrins lönenormerande roll genom tydligare syfte och inriktning och delvis nya regler för förhandlingarna.

Bakgrundsinformation Rätten att vidta en stridsåtgärd regleras i Lagen om medbe- stämmande i arbetslivet (MBL). Konfliktåtgärder som vidtas utan stöd i MBL kallas för olovliga konflikter. Med få undantag är det facken som varslar om stridsåtgärder, men oftast träffas avtal innan konflikten bryter ut. Arbetsgivarna kan tillgripa lockout, men stridsåtgärden påverkar verksamheten negativt och drabbar därför arbetsgivarna själva. Ibland används spegellockout av arbetsgivarna, vilket innebär att de arbetstagare som strejkar samtidigt blir föremål för lockout. Det innebär inte en upptrappning av en konflikt utan är endast ett sätt att kontrollera förloppet av konflikten genom att spegla motpartens stridsåtgärder.