12. Temaavsnitt Migration

Sverige har en lång tradition av invandring. På senare år har inte minst flyktinginvandringen ökat. Enbart under 2015 sökte nästan 163 000 personer asyl i Sverige. Arbetsmarknaden är avgörande för att nyanlända ska kunna integreras i samhället. Ett jobb innebär inte bara en stabil inkomst och en mer meningsfull tillvaro, utan ger även den enskilde en möjlighet att komma in och bidra till det svenska samhället. Invandringen har även stor betydelse för kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. För vissa yrken och branscher är tillskottet av utrikes födda personer till arbetskraften avgörande för att företag ska lyckas rekrytera medarbetare. Detta temakapitel syftar till att bidra till ökad kunskap om migration och integration i Sverige genom att belysa hur invandringen under de senaste 15 åren utvecklats samt hur utrikes födda personers situation på svensk arbetsmarknad ser ut.

Sveriges befolkning och invandring

Sveriges in- och utvandring

Sedan slutet av andra världskriget har Sverige, med undantag av några få perioder, varit ett nettoinvandringsland. Detta innebär att det är fler personer som invandrar till Sverige än som utvandrar. Mellan år 2000 till och med 2015 var den totala nettoinvandringen 740 000 personer. Invandringen har således bidragit till att Sveriges totala befolkning ökat.

Diagram 12.1 In- och utvandring samt nettoinvandring för Sverige år 2000-2015

Källa: SCB, 2016

Sveriges demografiska utmaning

Sverige har en demografisk utmaning då antalet äldre i befolkningen ökar i relation till personer i arbetsför ålder. Medellivslängden i Sverige ökar, vilket innebär att den yrkesaktiva befolkningen utöver sig själv i framtiden kommer behöva försörja fler inom ramen för välfärdsystemet.

Från år 2000 till och med 2015 ökade antalet pensionärer (65+) i Sverige med drygt 415 000 personer. Av dessa var 315 000 inrikes födda och 100 000 utrikes födda. Befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) ökade under samma period med totalt 450 000 personer. Utrikes födda i arbetsför ålder ökade med 485 000 personer och svarar således för hela ökningen. Antalet inrikes födda i arbetsför ålder minskade istället med 35 000 personer. Detta betyder att Sverige utan nettoinvandring skulle ha en krympande befolkning i arbetsför ålder, vilket innebär en stor utmaning för finansieringen av välfärden.

Diagram 12.2 Befolkningsförändring år 2000-2015 bland inrikes och utrikes födda

Källa: SCB, 2016

Regionala skillnader i befolkningstillväxt

Nettoinvandringen har genererat en positiv befolkningstillväxt för Sverige bland personer i arbetsför ålder (20-64 år) de senaste decennierna. Dock skiljer sig situationen åt mellan olika delar av landet. Från år 2000 till och med 2015 har den utrikes födda befolkningen i arbetsför ålder ökat i samtliga av Sveriges län. Den inrikes födda befolkningen i arbetsför ålder har istället minskat i alla län förutom i Stockholm, Skåne, Västra Götaland, Uppsala och Halland. I tio av länen har den totala befolkningen i arbetsför ålder minskat år 2000 till och med 2015. I dessa län har ökningen bland utrikes födda således inte kompenserat för minskningen bland inrikes födda. Störst var befolkningsminskningen i länen Norrbotten, Västernorrland och Kronoberg.

Diagram 12.3 Befolkningsförändring personer i arbetsför ålder (20-64 år) år 2000-2015

Källa: SCB, 2016

Vem invandrar till Sverige?

Grund för bosättning bland invandrare

Det finns olika skäl till att människor invandrar till Sverige. År 2000 till och med 2015 var anhöriginvandring den till antal största gruppen som beviljades uppehållstillstånd med totalt 386 000 personer. Detta motsvarar 29 procent av den totala invandringen. Till denna grupp tillhör de som invandrat av familjeskäl som anhörig till inrikes eller utrikes födda personer i Sverige. Den näst största gruppen var flyktingar och deras anhöriga där 366 000 personer beviljades uppehållstillstånd år 2000 till och med 2015. Anhörig i detta sammanhang innefattar de som invandrat högst två år efter att den asylsökande fått uppehållstillstånd.

Diagram 12.4 Grund för bosättning för invandrade år 2000-2015

Källa: SCB, 2016

Vanligaste födelseländerna bland invandrade

De tre vanligaste födelseländerna bland invandrade år 2000 till och med 2015 var Syrien, Irak och Somalia. Majoriteten som kom från dessa länder var flyktingar och deras anhöriga. Bland de som invandrat med arbete som grund för bosättning var Indien det vanligaste födelselandet. Thailand var vanligast bland anhöriginvandrare. Bland de som kom till Sverige för att studera var Kina det vanligaste födelselandet.

Diagram 12.5 Nettoinvandring från de tio vanligaste länderna år 2000-2015 uppdelat på grund för bosätting

Källa: SCB, 2016

Ålder vid invandring

År 2000 till och med 2015 var majoriteten av de som invandrade till Sverige mellan 20 och 39 år. Bland dessa var åldersgruppen 25-29 år störst.

Diagram 12.6 Ålder vid invandring år 2000-2015

Källa: SCB, 2016

Utbildningsnivå vid invandring

Utbildningsnivån för invandrare vid ankomst till Sverige skiljer sig åt beroende på grund för bosättning. Bland de som invandrade till Sverige under åren 2000 till och med 2015 var utbildningsnivån högst bland de som invandrade med studier som grund för bosättning. Bland dessa hade 87 procent en eftergymnasial utbildning. Lägst var utbildningsnivån hos flyktingar och deras anhöriga där 31 procent hade eftergymnasial utbildning och 36 procent endast förgymnasial utbildning.

Diagram 12.7 Utbildningsnivå vid invandring uppdelat på grund för bosättning år 2000-2015

Källa: SCB, 2016

Tid invandrare stannar i Sverige

Hur lång tid invandrare stannar i Sverige skiljer sig åt beroende på grund för bosättning. Flyktingar och deras anhöriga stannar i betydligt högre grad än andra grupper kvar i Sverige. Detta gäller även gruppen anhöriginvandrare. Studerande och arbetskraftsinvandrare flyttar i större utsträckning ifrån Sverige inom loppet av några år.

Diagram 12.8 Andel fortfarande folkbokförda i Sverige av invandrade år 2002 efter grund för bosättning

Källa: SCB, 2016

Arbetsmarknaden för utrikes födda

Sysselsättning bland utrikes födda

Sysselsättningen bland utrikes födda har mellan åren 2000 till och med 2015 ökat med drygt 320 000 personer. År 2015 var 16,5 procent av de sysselsatta på svensk arbetsmarknad utrikes födda. Under perioden 2000 till och med 2015 har utrikes födda stått för nästan 66 procent av sysselsättningsökningen i Sverige.

Diagram 12.9 Andel utrikes födda (20-64 år) av sysselsatta på svensk arbetsmarknad

Källa: SCB, 2016

Regionala skillnader i anställning bland utrikes födda

Andelen utrikes födda bland befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) samt bland anställda skiljer sig åt mellan Sveriges län. Under perioden 2002 till och med 2015 var den procentuella ökningen av utrikes födda i befolkningen störst i Kronobergs län. Här ökade andelen med nästan 10 procentenheter. Andelen utrikes födda i anställning ökade med knappt 4 procentenheter under samma period. Uppsala län var det enda län där ökningen av andelen utrikes födda bland anställda var högre än ökningen av andelen utrikes födda i befolkningen, drygt 5 respektive 4,5 procentenheter.

Diagram 12.10 Ökning av andel utrikes födda bland befolkning i arbetsför ålder (20-64 år) samt bland anställda år 2002-2015

Källa: SCB, 2016

1 Referensperiod år 2002-2015 då statistik ej tillgänglig år 2000-2001

Yrken med flest utrikes födda

Vårdbiträden och personliga assistenter var de två yrken som 2014 hade flest utrikes födda personer i arbetsför ålder (20-64 år). Detta var tätt följt av hotell- och kontorsstädare samt undersköterskor och sjukvårdsbiträden.

Diagram 12.11 10 yrken med flest utrikes födda 2014

Källa: SCB, 2016

Yrken med högst andel utrikes födda anställda

För vissa branscher i Sverige är invandring avgörande för kompetensförsörjningen. År 2014 var nästan hälften av alla anställda bagare och konditorer utrikes födda. Även inom yrkeskategorierna hotell- och kontorsstädare samt buss- och spårvagnsförare var en hög andel av de anställda utrikes födda, 48 respektive 38 procent. 31 procent av läkarna och 30 procent av universitets- och högskolelärarna var utrikes födda.

Diagram 12.12 Yrken* med störst andel utrikes födda (20-64 år) anställda år 2014

Källa: SCB, 2016

Etableringsgrad på arbetsmarknaden bland flyktingar och deras anhöriga

Som tidigare illustrerats blir flyktingar och deras anhöriga i högre utsträckning kvar i Sverige i jämförelse med övriga grupper. En följd av detta är att gruppens anknytning till den svenska arbetsmarknaden blir mer avgörande för integrationen.

Andelen flyktingar och deras anhöriga med förvärvsarbete som huvudsaklig inkomstkälla ökar med tiden efter att de fått uppehållstillstånd. Dock kommer andelen förvärvsarbetande av de som invandrat år 2002 aldrig över 60 procent. Efter 11 år i Sverige har 56 procent arbete. Vård av barn/anhörig som huvudsaklig inkomstkälla minskar kontinuerligt med tiden, från 10 procent ett år efter ankomst till tre procent efter 11 år. Flyktingar och deras anhöriga med studier som huvudsaklig inkomstkälla är som högst två till sex år efter ankomst. Andelen med ekonomiskt bistånd minskar under perioden från 74 procent till 24 procent efter 11 år.

Diagram 12.13 Inkomstkälla för flyktingar och deras anhöriga invandrade år 2002 år efter ankomst

Källa: SCB, 2016