Få kommuner sätter upp mål

Majoriteten av kommunerna i Sverige brister när det gäller att kommunicera sina mål för företagsklimatet enligt Ruben Trossmark, studentmedarbetare på Svenskt Näringsliv, som gjort undersökningen. Han har granskat samtliga 290 kommuners hemsidor.

– Jag har försökt göra undersökningen med ett ”företagaröga”, vilket innebär att jag har letat efter målen översiktligt och inte gått ner alltför mycket i detaljer. Om jag hittat målet med några få klick utan att behöva gå in i dokument så har jag bedömt det som lätt. Svårt är det när det krävs flera klick på hemsidan, att dokument behöver öppnas eller att man måste söka efter målen i sökrutan, förklarar Ruben Trossmark.

Att kommuner saknar mål behöver inte innebära att de saknar en vision. Flera av dem skriver utförliga program där företagsklimatet nämns som ett prioriterat område och även vilka delar som ska förbättras.

– Det finns kommuner som har angett mål som är svåra att följa upp. Ett exempel på det är Varberg som i kommunfullmäktiges mål- och inriktningsdokument skriver att ett prioriterat mål är ”ett gott företagsklimat där fler uppmuntras till företagande”. Det är ett tydligt exempel på när målet enkelt skulle kunna konkretiseras genom att sätta upp Svenskt Näringslivs ranking eller någon annan undersökning som en metod för att mäta om målet uppfylls, säger Ruben Trossmark.

Varför är det viktigt att sätta mål?
– Många kommuner jobbar aktivt med att förbättra det lokala företagsklimatet. Att sätta konkreta mål för arbetet som sedan kontinuerligt följs upp har många fördelar. En diskussion om vilka mål som ska väljas och hur de ska formuleras tvingar fram en prioritering. En kontinuerlig uppföljning av målen ger en tydlig fingervisning om förändringsarbetet ger resultat. Om målet även kommuniceras på ett tydligt och konkret sätt kan det också innebära en bredare förankring av arbetet, säger Christer Östlund.

Läs mer om lokalt företagsklimat här